DIFFUS VARAKTIGHET: LSS-handläggares upplevelser av möten med trafikskadade i kommunerna - en enkätundersökning Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brukarfokus i biståndshandläggning
Advertisements

Rätt stöd i boendet till rätt kostnad för personer som omfattas av LSS
Användande av hjärt-EKO på intensivvårdsavdelningar i Sverige
Centrala innehåll och kunskapskrav
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
Arbetslivsintroduktion
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Vård.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Fortsatt översyn kundval inom hemtjänst, ledsagning och avlösning
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Upplevelser och Uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Sofia Björkdahl Handledare: Rebecka Arman,
Försäkringskassans roll i samverkan
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Delaktighet.
Socialpsykiatriska avdelningen
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Undersökning av förtroendevalda i Norrbottens läns landsting 2008 Anders Lidström Umeå universitet.
Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar – paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete Docentföreläsning.
Hur lätt är det att nå oss per telefon? 0=absolut inte 10=ja, absolut.
Särskilt pedagogiskt stöd
En enklare sjukförsäkringsprocess
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning - myndighetsutövning Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion i Äldres behov i centrum! 4 november 2015.
Andreas Gunnarsson NU2012 På gränsen till godkänt – vetenskaplig kvalitet och gränsarbete i examensarbeten i lärarutbildning.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Camillas hemtjänst & service i Täby (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Välkommen!. Välkommen! Fortsatt utveckling av e-tjänsten Stöd och behandling Anette Cederberg Programansvarig SKL Rebecca Anserud (H)järn kolls ambassadör.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Maria N Tafuri, SDF Västra Hisingen Annika Björkhem , SDF Östra Gbg
Samverkan med ”långa gummiband” Om gummibandet inte håller utan går av, är det bara att försöka med ett annat gummiband.
Annika Björkhem och Nina Sunnerfjell, SDF Östra Gbg
Vad är daglig verksamhet Daglig verksamhet är en frivillig insats och ska i första hand syfta till att matcha individer mot arbete, men anpassas utifrån.
Medarbetarundersökning 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Skolsamverkan - Göteborg.
Funktionshinder och rehabilitering
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Boendestöd.
Vad är Svenska HALT? Den här presentationen ger en introduktion till Svenska HALT-mätningen.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Bättre brukarinflytande 2017
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Kvalitetsbarometern LSS 2017
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård
Anhörigstödet i Falkenberg
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Lex Sarah – en möjlighet till bättre kvalitet
Information från Försäkringskassan
Presentationens avskrift:

DIFFUS VARAKTIGHET: LSS-handläggares upplevelser av möten med trafikskadade i kommunerna - en enkätundersökning Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, docent i trafikmedicin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Rafael Lindqvist, professor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Introduktion För många trafikskadade resulterar skadehändelsen i långtidskonsekvenser där särskilda sociala stödinsatser enligt sociallagarna SoL och LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). I varje kommun finns ett antal LSS-handläggare med uppgift att bedöma den trafikskadades sociala stödbehov i vardagslivet. En övervägande majoritet av dessa handläggare utgörs av socionomer.

Introduktion LSS-handläggarnas kunskap och förförståelse av den trafikskadade människans livssituation är viktig samtidigt som handläggarens förmåga att delta i samverkansarbete med andra professioner inom området är särskilt betydelsefullt.

Material och metod Syftet med studien har varit att beskriva och undersöka kommunala LSS-handläggare och deras subjektiva upplevelser av bedömning, handläggning och bemötande enligt LSS för personer som ådragit sig förvärvade funktionshinder efter skadehändelser i vägtrafiken. Totalt har 259 LSS-bedömares självskattning om klienters behov av stöd och olika sociala stödbehov undersökts genom en Webb-enkät. Studien genomfördes under år 2007.

Resultat * 68 procent av handläggarna anser sig ha tillräckliga kunskaper och utbildning för att klara sina arbetsuppgifter enligt LSS. 56 procent efterfrågade mer kunskap om trafikskadors konsekvenser och önskade sig en trafikmedicinsk utbildning. 8 procent av handläggarna har vid ett eller flera tillfällen haft kontakt med patientföreningar inom trafikskadeområdet.

Resultat Vikten av samverkan och samarbete: * “Tycker framförallt att samarbetet mellan instanser som t.ex. sjukvård och kommun är viktiga och att insatser kring den enskilde samordnas”. * “Bättre kunskaper om samarbetet mellan kommun och landsting och andra frivilliga organisationer”.

Diskussion * En viktig slutsats i studien är att LSS-handläggarna genom självreflexivitet uppger utbildningsbehov och nödvändigheten med utökad samverkan, som viktiga strategier att öka stödet till trafikskadade. * Svårigheterna att bedöma varaktigheten i funktionsnedsättningen hos individen är påtaglig hos LSS-handläggarna. Tydligare läkarintyg efterlyses hos respondenterna.