Skolans digitalisering – styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Dagens presentation Bakgrund och uppdrag Styrdokument som berörs, och lite ansvarsfördelning. Fyra aspekter av digital kompetens Vad är det eleverna ska få möta? Några exempel. Vad gäller nu, hur går vi vidare?

Funderingar och frågor? Ni kan skicka frågor via appen redan nu!

Regeringens digitaliseringsstrategi Tre fokusområden: Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om-nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/ Mål för 2022: - Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. - Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. - Forskning och uppföljning som stödjer utveckling av verksamheter och insatser ska genomföras med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens.

Regeringsuppdraget Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett alltmer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande. Grundskolan och motsvarande skolformer: förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen Skolans styrdokument tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens Skolverket har tolkat det som att det INTE fanns ett uppdrag att skapa ett nytt ämne i grundskolan. Återkommer om hur vi tänkt om fördelning av programmeringsinslag. Europa i övrigt? Ex England – infört, Frankrike – som vi, andra frivilligt (eller inte bestämt alls)

Varför? Argumentation och motiv från regeringsuppdraget (bl.a.): Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig. Det råder stora skillnader mellan skolor i fråga om it-användning i undervisningen. EU - digital kompetens en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digitaliseringskommissionen – finns studier som påvisar statistiskt säkerställda positiva skillnader i elevernas resultat. Eleverna behöver utveckla en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information samt en ansvarsfull användning av interaktiva medier. Likvärdighet, nödvändiga kunskaper för ett leva och verka som samhällsmedborgare EU - Viktigt för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet samt nödvändiga i ett kunskapssamhälle och för en mer flexibel arbetskraft. Dig kom - studier påvisar statistiskt säkerställda positiva skillnader i elevernas resultat som en följd av användning av it.

Beslutade förändringar i läroplaner för Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan respektive sameskolan Gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Arbete pågår med förskolans läroplan – regeringsbeslut våren 2018 Identiska eller väldigt lika formuleringar i alla skolformers första och andra del. Beslut regeringen mars 2017 Får tillämpas lå 2017/2018 och ska tillämpas efter den 30 juni 2018. Vuxenutbildningen = Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare, grundläggande nivå resp. gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå resp. gymnasial nivå

Beslutade förändringar i kursplaner Grundskolan biologi fysik geografi historia idrott och hälsa kemi matematik religionskunskap samhällskunskap slöjd svenska svenska som andraspråk teknik Sameskolan Se grundskolan Specialskolan Se grundskolan + svenska för döva och hörselskadade svenska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning Grundsärskolan Kursplaner som grundskolan + musik estetisk verksamhet kommunikation motorik vardagsaktiviteter verklighetsuppfattning Stor omfattning, berör många ämnen och ämnesområden! Säg något om de ämnen där det är större förändringar. Beslut grundskola mars 2017, grundsärskola mm aug 2017 (GD)

Beslutade förändringar gymnasiet Gymnasiegemensamma ämnen* historia matematik naturkunskap religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk svenska för döva + programmeringskurser * Gäller både gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Examensmål barn- och fritidsprogrammet bygg- och anläggningsprogrammet ekonomiprogrammet el- och energiprogrammet handels- och administrationsprogrammet hotell- och turismprogrammet industritekniska programmet naturbruksprogrammet naturvetenskapsprogrammet restaurang- och livsmedelsprogrammet teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet vård- och omsorgsprogrammet yrkesdansarutbildningen samiska näringar sjöfartsutbildningen Fler ska kunna läsa programmering på gymnasiet, ffa Programmering 1. Ny kurs ”Tillämpad programmering”

Beslutade förändringar vuxenutbildning Grundläggande nivå biologi fysik geografi hem- och konsumentkunskap historia kemi matematik religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå biologi engelska fysik geografi hem- och konsument historia kemi matematik religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk teknik individ och samhälle natur och miljö språk och kommunikation Sfi troligen beslut revideringar under oktober som träder i kraft från jan 2018

Var har vi gjort ändringar? Del 1 Del 2 Syfte Långsiktiga mål Centralt innehåll Kunskapskrav Läroplanernas första del – värdegrund och uppdrag Läroplanernas andra del – mål och riktlinjer Ämnes- och kursplanerna – syfte och centralt innehåll …ska visa några exempel… Del 1 ”packas upp i Del 2, som ”packas upp” i kurs och ämnesplaner. Inga ändringar i långsiktiga mål/förmågor, de var tillräckligt bra. Det medför att det inte görs ändringar i kunskapskraven (Som bygger på långsiktiga mål/förmågor). Kunskapskraven tillämpas på långsiktiga mål/förmågorna utifrån det centrala innehåll som behandlas.

Vilken är den största utmaningen för er när det gäller att stärka elevernas digitala kompetens? Kort reflektion - Vilken är den största utmaningen för er när det gäller att stärka elevernas digitala kompetens? (Fundera – dela tankar med grannen – skriv i appen för ordbild)

Fyra aspekter av digital kompetens Av läroplanernas första del, Värdegrund och uppdrag, framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: förstå digitaliseringens påverkan på samhället kunna använda och förstå digitala verktyg och medier ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt  kunna lösa problem och omsätta idéer i handling Skolverkets ambition att fånga in digital kompetens brett. Fyra aspekter av digital kompetens som återfinns i löpande text första delen i alla läroplaner. De ”packas upp” i del 2 och i kurs och ämnesplaner. Byggde på EU nyckel kompetens 2006 års version. Jfr EU:s Digcomp 2.0, fem kompetensområden: Information and data literacy, Communication and collaboration, Digital content creation, Safety och Problem solving. Skolverket trycker hårdare på samhällets transformering, mindre på t ex ”självvärdering” av individens egna kunskaper. Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället - Den här aspekten av digital kompetens handlar om hur eleverna genom undervisningen kan ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället och vilka risker och möjligheter som den kan föra med sig. Det handlar dels om att förstå hur förändringarna påverkar samhället och individen, dels om att förstå hur individen själv kan påverka samhället och sin egen situation. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier - Digital teknik används i många sammanhang i samhället och inom allt fler yrkes-områden. Den här aspekten av digital kompetens handlar om hur eleverna genom undervisningen kan ges förutsättningar att fördjupa och bredda sina kunskaper om och användning av digitala verktyg och medier, inklusive programmering. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt - Det moderna samhället präglas av en snabb förändringstakt och den digitala tekniken ger oss möjlighet att ta del av ett överflöd av information. Den här aspekten av digital kompetens handlar om att utveckla förmågan att granska och värdera information från olika källor utifrån relevans och trovärdighet. Detta omfattar bland annat att kunna sovra i ett stort informationsmaterial samt att ställa frågor och begränsa sökningarna för att få fram den information som eftersöks. Det handlar också om att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling - Den här aspekten av digital kompetens handlar om hur digitala verktyg och medier kan göra det lättare att lösa problem och omsätta idéer i handling. Det är viktigt att förstå att det är människan som har skapat dagens lösningar och att det därför också är vi som har möjlighet att förändra dem och komma på nya lösningar. Det kan handla om allt från mindre, individuella och vardagliga frågor till större samhällsomfattande problem.

Några begrepp i en digital värld Digital teknik – är ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta programvara. Digitala verktyg – kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, datorplatta, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Digitala medier – omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier. IKT, MIK, datalogiskt tänkande, mm – används inte i styrdokumenten, men kan förekomma i t ex Skolverkets stödmaterial. Inom utbildning används digital teknik ofta som ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta programvara. Ett digitalt verktyg kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Jfr engelskans ”digital devices” och ”digital tools”. Digitala medier omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier.

Vad tycker ni? ”Vilken är den största utmaningen för er när det gäller att stärka elevernas digitala kompetens?” Vilka frågor och funderingar väcks hos er när ni nu ska omsätta detta i er verksamhet? Vilka frågor och funderingar väcks hos er när ni nu ska omsätta detta i er verksamhet? - Skriv i appen - så försöker jag ge en återkoppling…

Övergripande mål och riktlinjer (1) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola… - kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven… - får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskaps- utveckling, Urval från läroplanens andra del. ”Läraren ska” – detta berör ALLA lärare Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: - skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, - personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen,

Övergripande mål och riktlinjer (2) Rektorn har (…) ett särskilt ansvar för att… - skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever (…) får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, - personalen (…) ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, Urval från läroplanens andra del. ”Läraren ska” – detta berör ALLA lärare Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: - skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, - personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen,

Digital kompetens – grundskoleutbildning Matematik: - Digitala verktyg som stöd för lärande och problemlösning - Grundläggande kunskaper om och i programmering - Programmering för matematisk problemlösning Teknik: - Digital teknik som del i tekniska lösningar i samhället - Digitala verktyg för teknikutveckling - Programmering för att styra och reglera Svenska: - Språk och texter i digitala miljöer - Digitala verktyg och medier för att kommunicera Vi har gjort en viss fördelning mellan olika ämnen…

Digital kompetens – grundskoleutbildning Samhällskunskap: - Digitaliseringens betydelse för individ och samhälle - Demokratiska och etiska perspektiv - Kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt Alla ämnen: - Digitala verktyg och medier som stöd för lärande (kunskaper i, om och användning av…) - Digitala verktyg och medier för att dokumentera, kommunicera och lösa problem Demokratiska och etiska perpektiv även när det gäller programmering, t ex algoritmer som styr ”filter-bubblor” i sociala medier och beslutsfattande.

Digital kompetens – gymnasieutbildning Svenska: - Språk och texter i digitala miljöer. - Arbete med gemensamma texter - Digitala verktyg och medier för kommunikation och presentation Matematik: - Digitala verktyg som stöd för lärande och problemlösning - Programmering för matematisk problemlösning Vi har gjort en viss fördelning mellan olika ämnen…

Digital kompetens – gymnasieutbildning Samhällskunskap: - Digitaliseringens betydelse för individ och samhälle - Demokratiska och etiska perspektiv - Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Alla ämnen: - Digitala verktyg och medier som stöd för lärande (kunskaper i, om och användning av…) - Digitala verktyg och medier för att dokumentera, kommunicera och lösa problem Demokratiska och etiska perpektiv även när det gäller programmering, t ex algoritmer som styr ”filter-bubblor” i sociala medier och beslutsfattande.

Exempel matematik - progression Ur centralt innehåll årskurs 4-6: - Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.. Ur centralt innehåll årskurs 7-9: - Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer. - Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Ur centralt innehåll matematik 1c: - Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av modellering //…//, såväl med som utan digitala medier och verktyg och programmering. Visuell programmeringsmiljö – koden representeras av grafiska element som man kan ”dra-och- släppa” för att bygga upp ett program. Detta kallas i vardagligt tal ofta för blockprogrammering. ”olika programmeringsmiljöer” – förutom visuella programmeringsmiljöerna kan det handla om till exempel textbaserad programmering.

Examensmål teknikprogrammet Ur examensmål i teknikprogrammet: - Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. - Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik, särskilt som ett redskap för teknik och teknisk utveckling.

Programmering för alla elever (Gy) Programmering 1 breddas och ingår i alla programfördjupningar Tillämpad programmering tillkommer som ett nytt ämne och ingår i alla programfördjupningar Alla elever ska ges möjlighet att läsa programmering. Tidigare bara (TE, NA, EE, IN). Tillämpad programmering - 100 poäng Bredd eller fördjupning inom valt kunskapsområde. Kan läsas flera gånger mot olika innehåll. Inga förkunskaper krävs Till skillnad från de av regeringen beslutade ämnena har dessa ämnen trätt i kraft i höst, från den 1 augusti 2017. Utöver dessa kurser finns det andra programmeringskurser som har uppdateras, men de går vi inte in på här.

Dubbla styrdokument läsåret 2017/2018 Nya lydelserna får tillämpas 2017/2018 Äldre bestämmelser gäller fortfarande läsåret 2017/2018 Nya ska tillämpas efter den 30 juni 2018. Nya lydelserna får tillämpas första gången efter ikraftträdande (dvs nu…) och ska tillämpas efter den 30 juni 2018. Vem beslutar? Frågan är inte reglerad och Skolverket kan därför inte med säkerhet uttala sig om vad en eventuell tillsyn skulle komma fram till. Men det man måste ha i åtanke är att utgångspunkten ju alltid är elevens bästa och att skolan måste se hur beslut påverkar olika grupper av barn (barnkonsekvensanalys). Det är inte brukligt att en författning har ett ikraftträdande som är utformat så här. När inget annat framgår av bestämmelserna brukar det i skolförfattningarna generellt sett innebära att det är huvudmannen som ska besluta i en viss fråga. Beroende på hur delegationsordningen ser ut hos just den huvudmannen kan frågan dock delegeras till rektorn. Det finns heller inget som säger att det är "allt eller inget" som gäller.

Dubbla versioner på hemsidan Till 1/7 2018 i alla fall

Kommentarmaterial Ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i styrdokumenten Nytt övergripande material 2017 – Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå/gymnasial nivå Ämnesvisa kommentarmaterial – reviderade 2017 för de flesta ämnen i grundskolan respektive de gymnasiegemensamma ämnena Få syn på …finns för nedladdning och att köpa tryckta Ämnesspecifika finns endast nedladdning

christian.magnusson@skolverket.se Hade vi några frågor eller funderingar? (Ta upp på skärmen…) Tack för uppmärksamheten!