Utflyttning och hemtagning av produktion i Norden – resultat och analyser Jan Olhager Professor, Strategisk produktionslogistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Lunds universitet jan.olhager@tlog.lth.se Stockholm 16 mars 2017

Enkätundersökning September-oktober 2015 Utskick till alla fabriker med minst 50 anställda Branschkod 10-33 Samtidigt i Danmark, Finland och Sverige Lunds universitet, Sverige – 373 svar Syddansk universitet, Kolding, Danmark – 245 svar Tammerfors tekniska universitet, Finland – 229 svar Totalt 847 svar, ca 20 % svarsfrekvens Omfattande studie 229 frågor kring utflyttning och hemtagning de senaste 5 åren Samma uppsättning frågor för utflyttning som för hemtagning Finansierad av Vinnova och Tekes

Agenda Resultat och analys av Danmark, Finland och Sverige Hur ser samplet ut? Egenskaper för produktion som flyttas Drivkrafter Upplevda fördelar Förväntningar om framtida flyttar Jämförelse med studier i andra länder Resultat och analys av Sverige Koppling till produktionsinnovationer Svenskägda kontra utlandsägda fabriker Rapporter från studien

Fabriker med hemtagning och/eller utflyttning 82 bara hemtagning S: 48 78 både hem och ut 847 respondenter S: 51 S: 373 197 bara utflyttning S: 82 490 som inte flyttat S: 192

Fördelning mellan länder Land Bara utflyttning Både utflyttning och hemtagning Bara hemtagning Ingen flytt Totalt antal Danmark 27.3% 6.5% 6.1% 60.0% 245 Finland 21.0% 4.8% 8.3% 65.9% 229 Sverige 22.0% 13.7% 12.9% 51.5% 373 Norden – snitt 23.3% 9.2% 9.7% 57.9% 847

Ut & hem kontra internt & externt Utflyttning Hemtagning Totalt Internt 171 75 246 Externt 85 78 163 256 153 409

Både ut & hem: hemtagning Egenskaper för flyttad produktion (skala 1-5: mycket ringa till mycket stor egenskap) Egenskap Bara utflyttning (197) Både ut & hem: utflyttning (78) Både ut & hem: hemtagning Bara hemtagning (82) Produktionskomplexitet 3.11c 2.96a,b 3.62a,c 3.41b Produktstandardisering 3.45 3.22 3.39 3.16 Produktionsvolym 3.29 2.87 3.14 Arbetsintensitet 3.62a,b 3.31 3.19b 3.16a Fetstil = kolumn-max a,b skillnaden är signifikant på 0.001-nivån, c skillnaden är signifikant på 0.01-nivån.

Drivkrafter: olika analyser Analys av signifikanta skillnader mellan utflyttning och hemtagning 21 faktorer Faktoranalys av hur olika faktorer logiskt grupperar sig

Drivkrafter: 10 signifikanta skillnader mellan ut & hem (skala 1-5: mycket låg till mycket hög vikt) Hemtagning Utflyttning Kvalitet 3.82a 2.94a Flexibilitet 3.73a 2.95a Ledtid 3.56a Tillgång till kunskap 3.48a 2.50a Tillgång till teknologi 3.24a 2.43a Närhet till R&D 3.10a 1.98a Tid-till-marknad 2.58a 2.02a Skatter och avgifter 2.08b 2.37b Handelshinder 2.00b 2.30b Lönekostnad 3.93a Fetstil = kolumn-max a skillnaden är signifikant på 0.001-nivån, b skillnaden är signifikant på 0.05-nivån.

Drivkrafter: Explorativ faktoranalys (reduktion från 21 variabler) Hemtagningsdimensioner Faktorer Utflyttningsdimensioner Kostnad Kompetens Kvalitet Marknad Imitation & Politik/Legal Lönekostnad, Andra kostnader Kostnad Kompetens (inkl. kvalitet) Marknad Imitation Politik/Legal * * Kunskap, Teknologi, Närhet till FoU, Kärnkompetens * Kvalitet Produktion i marknad, logistikkostnad, ledtid, flexibilitet, valutafluktuationer * * Följa industripraxis, kundkrav, brist på kunnig personal Handelshinder, skatter och avgifter * Central roll för att uppnå fördelar med flytt i respektive riktning (baserat på multipel regressionsanalys)

Upplevda fördelar: 8 av 9 skillnader är signifikanta Upplevda fördelar: 8 av 9 skillnader är signifikanta! (skala 1-5: mycket låg till mycket hög överensstämmelse) Fördelar Hemtagning Utflyttning Produktkvalitet 3.94a 2.79a Leveranshastighet 3.87a 2.90a Leveransprecision 3.85a Processkvalitet 3.83a 2.73a Volymflexibilitet 3.79a 3.25a Produktmixflexibilitet 3.69a 2.96a Logistikkostnader 3.56a 3.07a Andra kostnader 3.57 3.44 Lönekostnad 2.87a 4.09a Fetstil = kolumn-max a skillnaden är signifikant på 0.001-nivån

Förväntningar om den närmaste framtiden (= 2år) … Historien upprepar sig! (skala 1-5: inte alls; mycket lite; lite; stor; mycket stor omfattning) Bara utflyttning hittills Både utflyttning och hemtagning Bara hemtagning hittills Inga flyttar hittills Alla grupper Utflyttning 2.68 2.46 1.55 1.45 1.85 Hemtagning 2.56 2.33 1.46 1.71 Hemtagning till annan egen fabrik i Norden 1.26 1.57 1.43 1.31 Hemtagning till annan egen fabrik i Europa 1.63 2.05 1.53 1.48 Det ser lite bättre ut för Sverige än för Danmark och Finland: Balans mellan utflyttning och hemtagning i Sverige 2018?

Jämförelse med studier i andra länder: Omfattning Nya Zealand Europa Tyskland Danmark Finland Sverige Period 2001-11 2007-09 2010-12 2010-15 Antal företag eller fabriker Utflyttning (%) 44 10-22 8 40 30 36 Hemtagning (%) 7 3-7 2 15 13 27 Hem / Ut (%) 16 31 25 37 74 Antal projekt Utflyttning (#/fabrik) - 1.4 0.9 Hemtagning (#/fabrik) 0.3 0.8 56 Antal UT-flyttar per UT-flytt-fabrik 4.1 3.4 3.8 Antal HEM-flyttar per HEM-flytt-fabrik 2.7 2.1 2.9 [Källor: Nya Zealand (Canham & Hamilton, 2013), Europa (Dachs & Kinkel, 2013), Tyskland (Kinkel & Zanker, 2013), Dan+Fin+Sve (denna studie)]

Jämförelse med studier i andra länder: Aspekter Nya Zealand Europa Tyskland Norden Period 2001-11 2007-09 2010-12 2010-15 Egenskaper Utflyttning Konsument- och industrivaror Kläder, läder Standard-produkter Arbetsintensiv produktion Hemtagning Konsument-varor Kemi, textil - Komplex produktion Drivkrafter Arbetskostnad Kvalitet, ledtid, flexibilitet, ”Made in NZ” Kvalitet, flexibilitet Flexibilitet, kvalitet Kvalitet, ledtid, flexibilitet; tillgång till kunskap, teknologi, närhet till R&D Fördelar Flex, Kval, Ledtid Framtida förväntningar 18% förväntar utflyttning Nedåtgående trend för både ut & hem Fortsatta flyttar på samma sätt som tidigare

Sverige: Koppling till produktionsinnovationer? (I vilken omfattning arbetar man med produktionsrelaterade innovationer; skala 1-5: mycket liten omfattning – mycket stor omfattning) Produktions-innovationer Bara hem Både ut & hem Bara ut Inga flyttar Automatisering och robotisering 3.64c 3.23 3.17c 3.31 Digitalisering (industrins internet, …) 3.28c,d,e 2.81e 2.79d 2.82c Nya processteknologier (additiv tillverkning, …) 3.09a,b,d 2.49b 2.55c,d 2.21a,c Nya high-tech-material 2.66c 2.56 2.37 2.27c Fetstil = kolumn-max a skillnaden är signifikant på 0.001-nivån, b skillnaden är signifikant på 0.01-nivån, c,d,e skillnaden är signifikant på 0.05-nivån.

Flyttar utlandsägda fabriker (ut) mer än svenskägda? Antal fabriker/storlek -100 101-250 251-500 500+ Svenskägda fabriker 85 (42%) 84 14 (7%) 19 (9%) Utlandsägda fabriker 41 (25%) (50%) 21 (13%) 20 (12%) Antal fabriker/riktning Inga flyttar Bara hem Både ut & hem Bara ut Svenskägda fabriker 123 (60%) 21 (10%) 40 (20%) Utlandsägda fabriker 68 (41%) 27 (16%) 30 (18%) 42 (25%)

Sammanfattning Utflyttning Hemtagning Närhet till R&D Kvalitet, ledtid, flexibilitet Tillgång till kunskap och teknologi Närhet till R&D Lönekostnad

Rapporter från projektet Heikkilä J, Johansson M, Nenonen S, Olhager J & Stentoft J (2016). ”Manufacturing relocation from and to the Nordic countries: comparison across countries and manufacturing firms”, presented at POM World conference, Havana, Cuba, September 2016. (revised and submitted to journal) Johansson M & Olhager J (2015a). “Hemtagning av produktion: Resultat från en enkätundersökning om utflyttning och hemtagning av svensk produktion”, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds universitet, Oktober. Johansson M & Olhager J (2015b). “Till och från Norden: En jämförelse mellan omlokalisering av produktion till och från Sverige, Danmark och Finland”, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds universitet, November. Johansson M & Olhager J (2016a). “Reshoring versus offshoring of Swedish manufacturing: recent empirical evidence”, presented at EurOMA 2016, European Operations Management Conference, Trondheim, Norway, June 2016. (revised and submitted to journal) Johansson M & Olhager J (2016b). “Manufacturing reshoring and offshoring: strategy and performance outcomes”, presented at SPS’16, Swedish Production Symposium, Lund, Sweden, October 2016. (revised and submitted to journal) Olhager J & Heikkilä J (2017). ”Manufacturing offshoring from and backshoring to Denmark, Finland and Sweden”, Policy brief, Vinnova and Tekes, January. Olhager J & Johansson M (2016). “Is production returning to Sweden”, Policy brief, Vinnova, January. Stentoft J, Olhager J, Heikkilä J & Thoms L (2016). “Manufacturing backshoring: A systematic literature review”, Operations Management Research, vol. 9, pp. 53-61.

Utflyttning och hemtagning av produktion i Norden – resultat och analyser Jan Olhager Professor, Strategisk produktionslogistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Lunds universitet jan.olhager@tlog.lth.se Stockholm 16 mars 2017

Branscher

Storlek – antal anställda

Respondenter

Stora företag flyttar mer! (procentuell fördelning av storleksgrupper) Företagsstorlek Bara hem Både ut & hem Bara ut Inga flyttar -100 6.9 % 4.2 % 11.1 % 77.8 % 101-250 9.8 % 6.5 % 19.2 % 64.5 % 251-500 8.2 % 11.2 % 19.4 % 61.2 % 500 + 11.7 % 14.0 % 34.5 % 39.7 % Antal fabriker i nätverk Bara hem Både ut & hem Bara ut Inga flyttar 1 5.5 % 8.2 % 20.5 % 65.8 % 2 11.9 % 8.6 % 30.8 % 48.6 % 3-5 9.3 % 17.4 % 31.4 % 41.9 % 6-10 14.4 % 15.0 % 28.8 % 10 + 9.8 % 23.1 % 57.8 %

Kompetenstyp och -nivå Samlokalisering av produktion och produktutveckling! (baserat på en studie av 103 svenska fabriker) Kompetenstyp och -nivå på fabriken 3 Utveckling Introduktion av ny produktteknologi Produktförbättringar Introduktion av ny processteknologi Signifikanta skillnader mellan 1 och 3: Kostnadseffektivitet Kvalitet Introduktionstakt av nya produkter Inga signifikanta skillnader vad gäller: Leveranstid Leveransprecision Produktmixflexibilitet Volymflexibilitet 2 Supply chain Leverantörsutveckling Inköp Logistik Supply chain Leverantörsutveckling Inköp Logistik 1 Tillverkning Processförbättring Tekniskt underhåll Tillverkning Processutveckling Tekniskt underhåll Tillverkning Processutveckling Tekniskt underhåll (Ca. 20 fabriker) (Ca. 40 fabriker) (Ca. 40 fabriker) (Källa: Feldmann & Olhager, 2013, ”Plant roles: Bundles of competences and their relationships with site location factors and performance”, IJOPM)