Vilka möter vi i reklam och marknadsföring?

Diskrimineringsgrunderna Etnicitet Funktionsnedsättning Kön Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder

Regeringen: Vi behöver mer mångfald i reklamen Vilka av de sju diskriminerings- grunderna nämner ministrarna i debattartikeln? Etnicitet Funktionsnedsättning Kön Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder

Diskutera debattartikeln Vad kan det bero på att ministrarna inte belyser mångfald utifrån samtliga diskrimineringsgrunder? Vad tänker ni kring att ministrarna belyser vissa diskrimineringsgrunder, men inte andra?

Projektet Vem får synas i svensk reklam? 2015 granskades 700 slumpmässigt utvalda annonser i tre stora dagstidningar. Granskningen visade bland annat att: Samtliga familjer var traditionella kärnfamiljer. 87 procent av kvinnorna var vita. Endast 15 promille av dem som syntes på annonsbilderna hade en synlig funktionsnedsättning. Undersökningen gjordes av organisationen Sveriges kommunikationsbyråer tillsammans med reklambyrån Volontaire.

Models of Diversity Gå till filmklippet på YouTube om det inte visas här. Där kan klippet ses i helskärm.

Diskutera filmen Vilka är era spontana reaktioner på filmen? Varför tycker de som intervjuas att det är viktigt med en mångfald av människor i reklam? Finns det en risk att också den här filmen faller i någon av fällorna om hur man ska se ut för att vara modell? Utifrån idén om en bredare representation – tycker ni att det finns brister i den reklam ni möter i er vardag?

Mångfald som marknadsföringsstrategi Filmen Models of Diversity lyfter fram flera skäl till varför det behövs en mångfald i reklamen, bland annat: Personer med funktionsnedsättning vill liksom många andra ha snygga kläder. Personer med funktionsnedsättning vill liksom många andra vara representerade. Det är viktigt att vidga normen kring hur en modell ska se ut. Fundera över vilka andra skäl det finns för företag att låta en mångfald av människor representera dem, i kontakter med kunder och i sin marknadsföring.

Hur störd får man vara i ert varumärke? Vilka fördelar finns det med att låta personer med till exempel en lindrig utvecklingsstörning representera ett företag? I rapporten Hur störd får man vara i ert varumärke? svarar marknadschefer, varumärkeschefer, kommunikationschefer och vd:ar från 600 företag på den frågan.

Hur många procent tror ni svarade JA på följande fråga? Har personer med lindrig utvecklingsstörning någon gång representerat ditt företag i kontakt med kunder eller i marknadsföring?

Hur många procent tror ni svarade POSITIVT på följande fråga? Om ja på förra frågan, hur reagerade era kunder på det?

Hur många procent tror ni svarade JA på följande fråga? Skulle du kunna tänka dig att i framtiden låta en person med lindrig utvecklingsstörning representera ditt företag i kontakt med kunder eller i marknadsföring?

Hur många procent tror ni instämde i följande påstående? ”Att möta en person med en lindrig utvecklingsstörning kan upplevas som oroande för vissa kundgrupper.”

Diskutera Vad tror ni det beror på att 59 procent svarade att det eventuellt kunde upplevas som oroande för vissa kundgrupper att möta en person med lindrig utvecklingsstörning i kontakt eller marknadsföring?

Arbeta vidare I rapporten Hur störd får man vara i ert varumärke? berättar fyra chefer om hur de gick från idé till handling för att bredda representationen samt vilka reaktioner det gav hos kunderna. Läs till exempel om hur valet att skapa karaktären ICA-Jerry både kritiserades och hyllades. Vad lyfter cheferna fram som framgångsfaktorer? Rapporten finns att ladda ned på FUB:s sida, www.fub.se