SJUKSKRIVNA MED EKONOMISKT BISTÅND

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Advertisements

Myndighets-presentation
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
SOCIALTJÄNSTLAGEN SoL
Framtidskanal till arbetsmarknaden 1 Etablerings lotsare.
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Uppsökande och förebyggande arbete
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Försäkringskassans roll i samverkan
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Socialpsykiatriska avdelningen
Läkaren och sjukintyget
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
UPPDRAG för vård och omsorg
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
METODER ATT NÅ ARBETE OCH SAMVERKAN MED HELSINGFORS SERVICECENTER FÖR ARBETSKRAFTEN SMAK-seminariet Nina Sohlberg-Ahlgren Job coach manager.
1.
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Information ST-läkare 23 April
En enklare sjukförsäkringsprocess
AT-läkarutbildning augusti 2015 PHL Samordning - hur arbetar vi? Försäkringskassan Småland Nordväst Åsa Smedberg Personlig handläggare samordning.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Läkaren och sjukintyget
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
April 2016 HSO Sjukersättning Frågor Assistansersättning Frågor Mina sidor Försäkringskassan informerar.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Uppdrag från KF och KS Upphandling av verksamhetssystem Översyn avgifter inom vård och omsorg Serviceinsatser i tid ” Utredningarna behandlades.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Fler I Arbete Effekter - Bidragsberoende - Utanförskap
GESAM Projektet ska utprova en samarbetsmodell mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
KPR april 2018.
Centrum för Förberedande Arbetsträning
UTKAST Rehabsamtal med arbetstagare
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Arbetsrehabilitering - ökad utslussning
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
Läkarintyg för sjukpenning
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
Information från Försäkringskassan
Presentationens avskrift:

SJUKSKRIVNA MED EKONOMISKT BISTÅND Hur ser ut situationen för sjukskrivna med ekonomiskt bistånd ?

SYFTE Att sjukskrivna med ekonomiskt bistånd kommer tillbaka till arbetsliv / sysselsättning efter förmåga eller annan ersättning. HUR ? PÅ VILKET SÄTT ? UPPDRAGET ? ÅTAGANDE ?

Socialtjänstlagens mål och intentioner 1. En viktig princip i SoL är att människor i första hand har ett eget ansvar för sitt liv. 2. Socialtjänstens uppgift är att förstärka och komplettera människors egna resurser, och biståndet från socialtjänsten ska stärka den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. 3. Insatserna ska alltid utgå från den enskildes behov och livssituation och utformas så att den enskilde så snart som möjligt kan klara sin egen försörjning.

Trenden bland de som erhåller ekonomiskt bistånd Arbetslös med ekonomiskt bistånd

Trenden - Sociala skäl Sociala skäl med ekonomiskt bistånd

Trenden - Sjukskriven Sjukskriven med ekonomiskt bistånd

SJUKSKRIVNA KLIENTGRUPP De som lider av sjukdom och saknar arbetsförmåga helt eller delvis med långvarig bidrags liv. ?????? de som kom aldrig igång   ?????? svart jobb, som inte medverkar till rehabilitering

Varför sjukskrivning I de flesta fall är det uppenbart att klienten har helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom I vissa fall är sjukskrivning ett ekonomisk lockande ”alternativ” som en lösning på en besvärlig ekonomisksituation.

DIAGNOS TILL GRUND FÖR NEDSATTA FÖRMÅGA Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) ADHD, Aspergers syndrom, Bipolära och psykos Nedstämdhet, depression Ångest syndrom, Panikångest, Socialfobi Ryggvärk, Lumbago Fibromyalgi Stressreaktion, Krisreaktion

BEHANDLANDE LÄKARE Seriösa Medberoende Oärliga

LÄKARINTYGEN ÄR BRISTFÄLLIGT Inte givit socialtjänsten någon godtagbar underlag. Ofta är kortfattat, OFULLSTÄNDIGT och det framgår inte vad som är arbetshindrande. Inga mediciniska hinder har angivits för deltagande i arbete, utbildning eller rehabiliteringsinsatser. Saknar upplysningar varför klienten är långtidssjukskriven.

VIKTIGT ATT TÄNKA Det enkla sjukskrivningen och bidragssystemet kan konservera människor i bidragslivet och risk för permanentat passiviseringen.

UTGÅNGSPUNKT Redan efter sex månaders sjukskrivning kan man börja tappa fotfästet och få problem att komma tillbaka till arbetsmarknaden.   Passiv sjukskrivning, d v s långvarig sjukskrivning utan rehabiliterande insatser kan leda till depression, socialisolering och risk för utslagning från arbetslivet. Viktigt att inte vara sjukskriven längre tid än nödvändigt. Det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med en sjukskrivning .

Grad av sjukdom Personen hälsa kan graderas från – Mycket bra (men ej helt frisk) Mycket dålig

Grad av sjukdom Handläggaren uppfattning av sjukdom grad. Klient/patienten uppfattning av sjukdom grad. (Verkligheten) Läkarens bedömning av sjukdom grad. ”GRÅZON” där personen har möjlighet att delta i rehabilitering insats/arbetsträning.

VIKTIGT Handläggningen ska inte förfaller passiv. Ska aktivt samverka med vården och utförare. Mer fokus ska inriktas om den enskildes möjligheter till rehabilitering / självförsörjning. Ska finnas tydlig målsättning och uppföljning inom vården och socialtjänsten (förändringsplan)

SAMVERKAN Vem initierar Rehab frågan ? Sjukskrivningstid vs. diagnos. Hur länge ska man bli sjukskriven ? Hur aktivt är samverkan/kontakten mellan socialsekreterare och HBS. Sjukskrivna aktuell på HBS, Arbetscentrum, m.m. - dokumenterad uppföljning på effekten d.v.s vad som har fungerat och inte fungerat för vidare planering.

SAMMANFATTNING Det finns behöv av metodik i arbetet (kort sikt mål, lång sikt mål, förändringsarbete och uppföljning). Viktigt med aktiv handläggningen. Att inte ”ta rygg” på klienten. Viktigt att effektivt åtnjuta rehabiliterings resurser.

RESURSER Tillräckliga resurser Rätt kompetens Ändamålsenlig miljö och material

INSATSER Arbetscentrum (18 +) Start (18 +) Framtidsverkstan (18-24) Hälsosam (18 +) Lyra (18-29) Slussen (18-24) Aktivitetshuset (18+)

PROCESS Arbetslös AF Arbete Självförsörjning Sjukskriven Läkarintyg FS ? ? ?

Trend och förändring över tiden Sjukskrivna

SVÅRIGHETER Vissa bidragande svårigheter att komma igång– Svårigheter att ta initiativ eller fatta beslut. Rädsla och svårigheter att känna tillit. Låg självkänsla och bristande tro på egna förmågor. Kvarstående sjukdomssymtom.

FÖRBÄTTRINGS OMRÅDE Inställning och förhållningssätt. Arbetssätt. Krav på sjukskrivna klient som ska leda till förändring/självförsörjning.

FÖRSLAG Utveckla arbetsformerna vid utredning och arbetsplaner (förändringsplan). Inför målinriktat arbetssätt, med högre aktivitet och regelbundna personliga besök. Utveckla samarbetsformen med vården och utförare. (SAMVERKAN) Säkerställ att alla medarbetare följer principer i arbetet. (Rättsäkerhet)

AKTIVITET Informationsutbytt mellan Soc., vården, utförare. (samverkan) Uppföljningsmöte med klienten o dess nätverk. Parallella insatser med plan för återgång.

EFFEKT Ökad folkhälsa. Ökad sysselsättning. Förändrad livssituation.

SLUT