Översiktsplaneutredningen Samhällsplaneringsdagarna i Lycksele den 19 oktober 2017 Översiktsplaneutredningen

Utredningssekretariatet Särskild utredare Inger Holmqvist Huvudsekreterare Johan Hjalmarsson Sekreterare Cristina Björn, Emma Franzén och Joel Björk-Werner Översiktsplaneutredningen

Utredningsuppdraget Direktiv 2017:6 28 juni 2017 Betänkande om detaljplanekravet lämnat (SOU 2017:64) 15 mars 2018 Utveckla översiktsplaneringen för att underlätta efterföljande planering och prövning Möjligheten att reglera upplåtelseformer i detaljplan 15 november 2018 Privat initiativrätt Översiktsplaneutredningen

En utvecklad översiktsplan Utgångspunkter för vårt arbete enligt direktiven Hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att öka förutsebarheten och underlätta efterföljande planering och prövning Dialogen mellan stat och kommun Översiktsplanens utformning Kontinuerlig översiktsplanering med aktuell översiktsplan Bindande översiktsplan? Sammanfattningsvis är vårt uppdrag gällande översiktsplanering begränsat till dessa punkter. Få till en fungerande dialog mellan stat och kommun, komma överens tidigare i processen, hur ska lst roll se ut? En utformning som ger ökad förutsebarhet för efterföljande planering En aktuell översiktsplan kräver en kontinuerlig översiktsplanering – översiktsplanen består av flera dokument Bindande översiktsplan – i vilka delar? Översiktsplaneutredningen

En utvecklad översiktsplan Kopplingar till andra utredningar Hur förslagen påverkar förutsättningarna för att genomföra förslagen från Bostadsplaneringskommittén Utredningen ska inte lämna förslag som omfattar bestämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken. Vi ska redovisa hur våra förslag förhåller sig till Bostadsplaneringskommitténs förslag om en obligatorisk regional planering, SOU 2015:59. Kommitténs förslag har ännu inte lett till någon proposition från regeringens sida, men beredning pågår inom Regeringskansliet. Kommittén lämnar tre huvudförslag: Krav på ökad samordning mellan ett antal utpekade planeringsslag (regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik samt kommunernas planering för bostadsförsörjning) En regional fysisk planering En nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning inte lämna förslag men väl förhålla oss till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB. Översiktsplaneutredningen

Internationella jämförelser Studera och analysera systemen för fysisk planering på kommunal nivå Danmark Finland Norge Tyskland Singapore Nya Zeeland Framför allt utifrån befintligt material om planeringssystemen i resp land men även vissa fördjupningar där vi träffar representanter från andra länder. De nordiska länderna är intressanta att studera då de i många avseenden liknar våra förhållanden men där det ändå finns skillnader värda att lyfta fram. I nya Zeeland finns ett system där översiktsplanen delvis kan träda i kraft i de delar som inte överklagas, vilket skulle kunna vara en förebild för ett nytt system i sverige där öp delvis blir bindande. Att vi ska studera Nya Zeeland och Singapore hänger ihop med en rapport från Världsbanken som menade att Sverige bör kunna utveckla systemen för fysisk planering genom att studera NZ och Singapore, som enligt Världsbanken har väl utvecklade system för fysisk planering. Översiktsplaneutredningen

ÖVERSIKTSPLAN VISION Erfarenheter & synpunkter FÖRDJUPNING TILLÄGG STRATEGI FÖR REGIONENS UTVECKLING VISION riksintressen allmänna intressen AKTUALITETSPRÖVNING Erfarenheter & synpunkter kommunens identitet ÖVERSIKTSPLAN FÖRDJUPNING TILLÄGG medborgardialog PROGRAM FÖR DETALJPLAN enskilda intressen DETALJPLAN Hur jobbar ni i er kommun, verktyg och processer? BYGGLOV Översiktsplaneutredningen

Nyttan med översiktsplanen Att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur, snarare än till enskildheter Översiktsplanen anger en långsiktig målbild för bebyggelseutveckling, hushållning med naturresurser och utvecklingen av den fysiska miljön i övrigt. Översiktsplanen kan förenkla och rationaliserar kommunens vardagsbeslut. Den vägleder såväl detaljplaneringen som bygglovprövningen utanför detaljplanelagt område. Översiktsplanen utgör en överenskommelse mellan stat och kommun om riksintressenas innebörd och avgränsning. Översiktsplanen är sektorsamordnande, vägleder och underlättar kommunens planering och utbyggnad av och investeringar i infrastruktur och service. Den fungerar också som plattform för kommunens medverkan i den regionala utvecklingsplaneringen och i dialogerna med Trafikverket angående investeringar i transportnäten och med andra större aktörer i samhällsbyggandet. Översiktsplanen används också av andra myndigheter och aktörer i samhällsbyggandet. Den är till exempel ett viktigt underlag för myndigheter som prövar tillstånd enligt miljöbalken och används också av de myndigheter och domstolar som överprövar sådana ärenden. För exempelvis bygg-, industri-, handels och vindkraftsföretag är den ett viktigt underlag när de ska bedöma var de ska söka tillstånd för sin verksamhet. En tydlig och välunderbyggd översiktsplan talar om var chanserna att få igenom sina idéer är störst. För allmänheten ger översiktsplanen information om kommunens utvecklingsplaner och vilka områden och miljöer som kommunen särskilt vill värna om. Genom att planen ska hållas aktuell och ses över en gång varje mandatperiod ger den också underlag och utgångspunkt för att påverka utformningen av kommande plan. Översiktsplaneutredningen

Översiktsplanen består ofta av flera delar gäller med Länsstyrelsens granskningsyttrande Hittills har 13 procent/37 kommuner antagit nya översiktsplaner under innevarande mandatperiod. 39 procent/112 av kommunerna antog en ny översiktsplan föregående mandatperiod. I 42 procent/122 av kommunerna pågår arbete med en ny översiktsplan. 30 procent/87 av kommunerna har någon gång aktualitetsprövat sin nu gällande översiktsplan. 7 procent/20 av kommunerna har översiktsplaner antagna under 1990-talet som inte har aktualitetsprövats innevarande eller närmaste föregående mandatperiod. Samtliga av dessa kommuner arbetar med nya översiktsplaner. Översiktsplaneutredningen Översiktsplaneutredningen 9

Aktuell översiktsplan Juni 2017 läget i 290 kommuner MANDATTIDEN 2014-2018 Arbete med ny översiktsplan pågår i 122 kommuner! Hittills har 13 procent/37 kommuner antagit nya översiktsplaner under innevarande mandatperiod. 39 procent/112 av kommunerna antog en ny översiktsplan föregående mandatperiod. I 42 procent/122 av kommunerna pågår arbete med en ny översiktsplan. 30 procent/87 av kommunerna har någon gång aktualitetsprövat sin nu gällande översiktsplan. 7 procent/20 av kommunerna har översiktsplaner antagna under 1990-talet som inte har aktualitetsprövats innevarande eller närmaste föregående mandatperiod. Samtliga av dessa kommuner arbetar med nya översiktsplaner. Översiktsplaneutredningen Översiktsplaneutredningen 10

Västerbottens län Översiktsplaneläget juni 2017 Aktualitetsprövad mandatperioden 2014-2018: Skellefteå Antagen/aktualitetsprövad före 1/11 2010. Arbete med ny översiktsplan pågår innevarande mandatperiod: Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Umeå Vilhelmina Vännäs Antagen/aktualitetsprövad mandatperioden 2010-2014: Bjurholm Sorsele (pågår) Storuman Vindeln Åsele Hittills har 13 procent/37 kommuner antagit nya översiktsplaner under innevarande mandatperiod. 39 procent/112 av kommunerna antog en ny översiktsplan föregående mandatperiod. I 42 procent/122 av kommunerna pågår arbete med en ny översiktsplan. 30 procent/87 av kommunerna har någon gång aktualitetsprövat sin nu gällande översiktsplan. 7 procent/20 av kommunerna har översiktsplaner antagna under 1990-talet som inte har aktualitetsprövats innevarande eller närmaste föregående mandatperiod. Samtliga av dessa kommuner arbetar med nya översiktsplaner. Översiktsplaneutredningen Översiktsplaneutredningen 11

Översiktsplanens nytta? Hur används översiktsplanen idag? Planeringsunderlaget Rekommendationerna Är översiktsplanen aktuell? När blir den inaktuell – vad påverkar? Behöver aktuelltprövningen underlättas? Översiktsplaneutredningen

Översiktsplanens utformning En översiktsplan ska kunna förstås och användas av många olika personer, både av professionella och av privatpersoner. Det är viktigt att översiktsplanen är begriplig och överskådlig och att det går att skilja på vad som är ställningstaganden och vad som är beslutsunderlag. Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. En översiktsplan kan se ut på många olika sätt och det finns inte en modell som passar i alla kommuner i alla situationer. Hur översiktsplaner ser ut och utformas är till stor del upp till kommunen att bestämma. En lyckad utformning är ändå en som är genomtänkt, där det går att förstå tanken bakom och anledningen till den valda utformningen. En översiktsplan ska kunna förstås och användas av många olika personer, både av professionella och av privatpersoner. Det är viktigt att översiktsplanen är begriplig och överskådlig och att det går att skilja på vad som är ställningstaganden och vad som är beslutsunderlag. Det bör tydligt framgå vad kommunfullmäktige har tagit ställning till. Kommunerna har stor frihet i sitt val av utformningen av översiktsplanen. Så länge planen innehåller det lagen kräver och dess innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa kan planerna se väldigt olika ut. Samtidigt får inte översiktsplanen bli så förenklad att den inte uppfyller de nya intentionerna om en bredare, mer strategisk och bättre förankrad översiktplan. Till exempel bör det tydligt framgå hur kommunen bedömer att de allmänna intressena ska kunna tillgodoses. För att inte översiktsplanen ska upplevas som alltför omfattande och överlastad med information och redovisningsdokument är det viktigt att försöka renodla den och tydligt skilja på plan och underlag. Annars riskerar man att planen blir otydlig för politiker, allmänhet och de myndigheter som ska använda planen. Det är viktigt att det tydligt framgår vilken innebörd kommunens ställningstagande har och vad det får för konsekvenser för kommande beslut. Översiktsplaneutredningen

Boverkets ÖP-modell Boverkets ÖP-modell presenterar ett förslag till hur översiktsplanen kan byggas upp, framför allt när det gäller vilka begrepp som är lämpliga att använda såväl i text som på karta. Däremot anger den nu ingen rekommendation för ÖP-kartornas manér och färger. Avsikten är att modellen ska vara så flexibel att den går att använda för alla kommuntyper och nivåer på den översiktliga planeringen, inklusive regional fysisk planering. Den kommer att utvecklas efterhand, utifrån de erfarenheter som görs i den praktiska användningen. Avsikten är att utifrån ett par års användning i praktisk översiktsplanering bearbeta modellen till allmänna råd. Översiktsplaneutredningen

Kommuneplan i Norge, arealdelen Områden för bebyggelse Lantbruks-, natur- och friluftsområden, s.k. LNF-områden Områden för utvinning av naturresurser Bevarandeområden Användning av vattenområden för fiske och akvakultur Viktiga kommunikationsleder Översiktsplaneutredningen

En utvecklad översiktsplan? Skulle översiktsplanen kunna förenkla arbetet med den fysiska miljön i högre grad än idag? Kan en standardiserad redovisning av översiktsplanens mark- och vattenanvändning förenkla arbetet? Kan en regional fysisk planering underlätta översiktsplaneringen? Översiktsplaneutredningen

Kontaktuppgifter Inger Holmqvist, särskild utredare inger.holmqvist@regeringskansliet.se 08-405 89 39 Joel Björk-Werner, sekreterare joel.bjork-werner@regeringskansliet.se 08-405 22 02 Johan Hjalmarsson, huvudsekreterare johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se 08-405 25 87 Cristina Björn, sekreterare cristina.bjorn@regeringskansliet.se 08-405 88 74 Emma Franzén, sekreterare emma.franzen@regeringskansliet.se 08-405 84 67 Inger avslutar Hoppas ni har blivit nyfikna och att ni kommer att följa vårt arbete . Ni får gärna bidra, men vi kan inte säga på förhand hur vi kommer att arbeta med eventuella material/ bidrag. Men jag är övertygad om att det ni kan tillföra gör vårt arbete bättre! Vill ni komma i kontakt oss så gör ni det enklast via e-post. Tack och på återseende! Översiktsplaneutredningen