Den finska modellen - möjlighet eller tvångströja?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Generell bedömningsmatris i SVENSKA (fortsättning på baksidan)
Advertisements

SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
Socialdokumentation Består av två delar!
ANALYS AV RESULTAT Vad behöver våra elever för att lyckas?
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Febe Friberg Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Hej och välkommen Undervisning 1.Mental träning Övning 1. Visualisering 2. Målbild Utvärdering 1.Frågor 2.Enkät.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Pedagogisk bedömning Skriftliga omdömen Dokumentation Utvecklingssamtal IUP Södra Ängby skola.
Välkomna till föräldraråd Norrtullskolan åk 7-9
Välkomna till styrd helpdesk: Naturvetenskap & Teknik
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
Barnets bästa i främsta rummet
Skollagen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Om den nya timfördelningen för gymnasiet ( ):
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Riktlinjer för betygssättning
Gymnasiearbete 100 p.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
Svenska i gymnasieskolan
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Nätverk för lärare på fritidshem
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Ny lärarutbildning start ht-11
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
LPP – HLR HLR och säkerhet
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Hjälpmedelsförskrivning
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
Folkhögskolans allmänna kurs och SeQF
Med kundval HAR nackaborna makten över sin service.
Välkomna till branschrådsmötet 9 oktober
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
- ett webbaserat processtöd från Skolverket
Välkomna! Utbildning för sköterskor förskrivning av madrasser
planerare Kaarlo Saukonpää Utbildningsstyrelsen
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
En modell för flerspråkighet i förskola och förskoleklass
Vård och omsorgsutbildning
Lärares planeringsarbete!
Timplan för grundskolorna i Angered
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Min läsportfolie.
Bibliotekens grundläggande ändamål, 2 § BL
Systematiskt kvalitetsarbete
Utredningen om ekologisk kompensation
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Klagshamns rektorsområde
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Folkhögskola – vad är det?
Utvärdering och utveckling av föreningens motionsverksamheten
Eftisklubb på finska för ettor vid Vasa övningsskola
Handeldarmodell för Skaraborgs sjukhus och Primärvården Skaraborg
Gymnasiearbete 100 p.
Vad är strategi? En karta som utstakar val och väg för organisationen
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
Vuxenutbildningsnätverket
Samordningswebbinarier om Skapande skola
Vuxenutbildning 2019 i Stockholms län
Presentationens avskrift:

Den finska modellen - möjlighet eller tvångströja? Bo-Anders Sandström Nordisk konferens för musik- och kulturskolor 25-26 september 2017, Oslo

Grundläggande konstundervisning Läroplansbaserad verksamhet

LAGAR OCH FÖRORDNINGAR UTBILDNINGSSTYRELSEN UNDERVISNING – LÄRANDE SÅ HÄR FUNGERAR DET LAGAR OCH FÖRORDNINGAR UTBILDNINGSSTYRELSEN LÄROPLANSGRUNDERNA LOKALA LÄROPLANEN UNDERVISNING – LÄRANDE Lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) 5 § Läroplanen Utbildningsstyrelsen bestämmer för varje konstart om målsättningar och centrala innehåll i läroplansgrunderna Utbildningsanordnaren godkänner en läroplan för varje konstområde och kan välja mellan allmän- eller fördjupad lärokurs

Den allmänna- och fördjupade lärokursernas omfattning ALLMÄN LÄROKURS 500h FÖRDJUPAD LÄROKURS 1300h Temastudier 200h Gemensamma studier 300h Tidig konstfostran Fördjupade studier 500h Grundstudier 800h Tidig konstfostran

Finansiering av grundläggande konstundervisning En kommun kan ordna grundläggande konstundervisning utan att något särskilt tillstånd beviljas för det. Kommunen får statsandel baserad på invånarantalet för grundläggande konstundervisning. Det kalkylerade priset per enhet har varit 1,40 €/invånare och av det får kommunen en statsandel på cirka 40 cent/invånare För grundläggande konstundervisning kan huvudmannen dessutom beviljas rätt till statsandel som baserar sig på antalet undervisningstimmar. I statsbudgeten bestäms årligen ett pris per enhet per timme. År 2017 är priset per enhet per undervisningstimme 77,52 euro. Statsandelen utgör 57 % av denna summa. Statsandelen för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme uppgår totalt till 80 172 000 euro. De övriga 43% av verksamhetskostnaderna finansieras med terminsavgifter och kommunandel

Uppgörande av den lokala läroplanen Läroanstalten gör en läroplan för varje konstområde inom ramen för de av Utbildningsstyrelsen givna grunderna Läroplanen skall beakta elevernas individuella behov och färdigheter, traditionen inom konstformen, det lokala kulturarvet, nationella och internationella förändringar inom konstformen, kraven för fortsatta studier inom konstområdet, samt läroanstaltens och verksamhetsområdets särprägel Läroplanen uppgörs tillsammans med lärarna, elever och vårdnadshavarna samt eventuella andra aktörer. Samarbete med andra aktörer inom området stöder läroplansprocessen Läroanstalten bestämmer om utbildningens mål, innehåll och omfattning så att studiernas målsättningar kan uppnås Läroplanen skall ge eleverna och föräldrarna en klar bild av utbildningens målsättning och innehåll Utbildningsanordnaren utvärderar utbildningen samt deltar i extern utvärdering av verksamheten

Läroplanens innehåll Läroanstaltens verksamhetsidé Läroanstaltens värdegrund, syn på lärandet, lärmiljö och arbetssätt Läroanstaltens verksamhetskultur Studiernas uppbyggnad och omfattning De allmänna målen för studierna studiehelheter för de grundstudierna, deras mål, innehåll och omfattning studiehelheter för de fördjupade studierna, deras mål, innehåll och omfattning Bedömningsområde samt kriterierna för bedömningen av den fördjupade lärokursen Bedömningens av lärandet Individualisering av lärokursen Principer för elevantagning Samarbete med vårdnadshavarna och andra aktörer Kontinuerlig utveckling av verksamheten

Grundstudier i musik Syftet med grundstudierna är att inspirera eleverna till målmedvetna studier i musik och långsiktigt utvecklande av de musikaliska färdigheterna Utgångspunkten för studierna är elevens styrkor och intresseområden. Genom att erbjuda möjligheter till mångsidig musikalisk verksamhet utvecklar grundstudierna i musik elevens musikaliska och kreativa tänkande Utbildningsanordnaren fastställer studiehelheterna inom grundstudierna, deras mål, innehåll och omfattning utgående från läroplansgrunderna En enskild studiehelhet kan innehålla mål från olika målområden inom grunderna I grundstudierna kan ingå alternativa studiehelheter

Målområden Framförande och uttryck Att lära sig att lära och övning Lyssnande och gestaltning av musik Komposition och improvisation

1. Framförande och uttryck uppmuntra eleven att hitta sina egna musikaliska styrkor och uttrycksmedel handleda eleven i levande musikaliskt uttryck uppmuntra eleven i att öva sig i att hantera uppträdande i olika situationer uppmuntra eleven att lära känna också andra konstformers uttrycksmedel samt till växelverkan mellan olika konstformer

2. Att lära sig att lära och övning handleda eleven i att lära sig färdigheter i instrument- och ensemblemusicerande med målet att eleven självständigt behärskar sitt instrument och sitt uttryck handleda eleven i att öva regelbundet och i att bedöma det som han eller hon lärt handleda eleven i att spela på gehör samt läsa och tolka de sätt att skriva musik som är kännetecknande för denna musikgenre uppmuntra eleven i att tillämpa sina färdigheter att gestalta musik i sitt musicerande ge eleven tillfällen att bekanta sig med musikteknologi som arbetsredskap handleda eleven i att använda ergonomiskt riktiga sätt att spela och förnuftiga övningsmetoder handleda eleven i att iaktta sin ljudomgivning och skydda sin hörsel.

3. Lyssnande och gestaltning av musik handleda eleven i att lyssna på sitt eget musicerande och anpassa det till en del av den ljudande musikaliska helheten handleda eleven i att utveckla sin förmåga att läsa och skriva musik handleda eleven i att identifiera särdragen i musiken och gestalta musikens strukturer stöda eleven i att utvecklas till en aktiv musiklyssnare

4. Komposition och improvisation uppmuntra eleven att skapa sina egna musikaliska idéer och lösningar uppmuntra eleven att öva de grundläggande färdigheterna i improvisation, arrangemang och komposition

Arbetsmetoderna i musikundervisningen Tonvikten ligger på personlig handledning av eleven. Samtidigt ser man till att eleven har möjlighet att mångsidigt skapa och studera musik i samarbete Genom valet av arbetsmetoder kan man också stärka elevens motivation och förmåga att leda sig själv Läroanstalten och läraren sörjer tillsammans för att studiemiljöerna utvecklas så att mångsidigt arbete och mångsidig användning av arbetsmetoder är möjliga i undervisningen. Man främjar mångsidiga arbetsmetoder bland annat genom att utnyttja teknologi på ett ändamålsenligt sätt Färdigheterna att lära sig att lära utvecklas när eleven handleds i att planera och bedöma sitt arbete.

Bedömning av lärandet i musikundervisningen Syftet med bedömningen av lärandet är att stöda elevens framsteg i musikstudierna Handledande respons som ges i positiv anda är en viktig del av lärprocessen och undervisningen i musik. Dess syfte är att handleda eleven i att ställa upp egna mål och stöda eleven i att uppnå dem Vid bedömning och respons beaktas utvecklingen av en god självkänsla och positiv självbild hos eleven Vid bedömningen bör man vara medveten om skillnaderna i elevernas temperament och se till att bedömningen gäller endast arbetet och uppnåendet av det målsatta kunnandet, inte elevens person I den mångsidiga fortlöpande bedömningen ingår olika sätt att ge respons och handledning för självvärdering och kamratutvärdering

Bedömningsområdena i den fördjupade lärokursen i musik behärskande av instrumentet gestaltning av musiken och musikaliskt tänkande uttrycksförmåga färdigheter i gemensamt musicerande och samarbete förmåga att lära sig att lära

Hyvä Suomi – Heja Finland ”We don't need no education  We don't need no thought control”