Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på demokratiska värderingar och att du arbetar på medborgarnas uppdrag En värdegrund är de värderingar som ligger till grund för verksamheten i en organisation. Den gemensamma statliga värdegrunden kan sammanfattas i sex grundläggande/principer/grundläggande värden. Oavsett om du är forskare, polis, utredare, museianställd, stridspilot, danspedagog, skatteexpert, It-tekniker eller handläggare så gäller den gemensamma värdegrunden

Den statliga värdegrunden Demokrati Legalitet Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt Effektivitet och service

Demokrati All offentlig makt i Sverige utgår från folket Medborgarna är uppdragsgivare Demokratins idéer är vägledande Demokrati är en överordnad princip som utgår från Regeringsformen 1 kap. 1 § första stycket – all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det är viktigt att vi som statligt ansällda är medvetna om att medborgarena är våra uppdragsgivare och att verksamheten finansieras med skattemedel (om man är anslagsfinansierad). Även Bolagsverket som är avgiftsfinansierad (företagarna finansierar vår verksamhet genom att betala avgifter för registrering i våra företagsregister) arbetar på uppdrag av medborgarna – uppdraget är att registrera och offentliggöra uppgifterna i våra register, för ett rättsäkert näringsliv. Den offentliga förvaltningen är en del av demokratin och rättstaten och vi som arbetar där tjänar vissa gemensamma mål, vilket skiljer sig från dem som arbetar i den privata sektorn: Vår verksamhet – vad vi kan/får göra, styrs av lagar och förordningar (Legalitetsprincipen – kommer vi att prata med om strax) Självständighet är viktigt i vårt jobb (ställs höga krav på tjänstemän, återigen – vi arbetar på uppdrag av medborgarna Rättssäkerhet? Definiera! DISKUSSION Vilka skillnader ser du mellan att arbeta på en statlig myndighet och att arbeta i den privata sektorn? Värdeord: Kundnytta i första hand (medborgarfocus i stort dock), kompetens (att kunna lagar, förordningar, praxis o ställningstagande)

Legalitet Den offentliga makten utövas under lagarna Skyldighet att följa lag, förordning och föreskrifter Självständighetsprincipen

Objektivitet Saklighet och opartiskhet Beslut ska grundas på sakskäl Lika fall behandlas lika

Fri åsiktsbildning Offentlighetsprincipen Öppenhet Yttrandefriheten Fri åsiktsbildning - handlar om grundläggande värden och har öppenhet som ett nyckelord, samtidigt som bestämmelser om sekretess för att skydda enskildas integritet ska vägas in. Öppenhet är ett betydelsefullt nyckelord för myndigheterna och dess anställda. Samtidigt är det viktigt att den statsanställde vet vilka sekretessbestämmelser som gäller för den egna myndigheten. Som statstjänsteman måste man vara medveten om att när man uttalar sig i tjänsten så måste de tydligt framgå att det görs som företrädare av myndigheten och inte som privatperson. Att nämna? Meddelarfrihet Meddelarskyddet Offentlighetsprincipen- bestämmelserna om att allmänna handlingar är offentliga – ger varje medborgare insyn i alla de dokument som kommer in till eller upprättas hos myndigheterna Insynen i den offentliga verksamheten skapar förutsättningar för att motverka maktmissbruk och ger samtidigt möjlighet att påverka. Yttrandeprincipen- stödet för yttrandefriheten är förankrat i grundlagen. Grundregeln för svensk yttrandefrihet är att allt får sägas och allt får skrivas. De få undantag som finns gäller t ex upplysningar eller påståenden som kan äventyra landets säkerhet.

Respekt Den offentliga makten ska utövas med respekt för människors frihet och lika värde Jämlikhet Jämställdhet Medmänsklighet Integritet

Effektivitet och service Verksamheten ska bedrivas så billigt och med så hög kvalité som möjligt med givna resurser Principen om effektivitet och service Information Lättillgänglighet Service Effektivitet och service Kortfattat kan man säga att effektivitet handlar om att vi ska försöka uppnå så stor nytta vi kan men våra insatser i tid och pengar Myndigheterna tjänar inte demokratin väl om de inte uppfyller högt ställda krav på effektivitet. I ett större perspektiv handlar det om att förvalta statens resurser på ett gott sätt. Ibland kan tidseffektivitet ställas mot service, delaktighet och samverkan. Då är det viktigt att komma ihåg att vårt arbete också ska vara legitimt ur demokratisk synpunkt. Lättillgänglighet och information En viktigt del i myndigheternas serviceskyldighet är att ge information. Om man som medborgare har en fråga till en myndighet ska man alltid få ett skyndsamt svar. Viktigt att poängtera är att det inte bara är på medborgarens initiativ utan myndigheten ska på aktivt och på eget initiativ ge information. Det kan tex. handla om att upplysa medborgaren om tex förmåner och skyldigheter Tillgänglighet

Styrning i statlig verksamhet

Vår uppdragsgivare ”All offentlig makt utgår från folket” ”Den utövas under lagarna.”

Grundlagarna Regeringsformen Grundläggande fri- och rättigheter Statens organisering och maktfördelning mellan riksdagen regeringen kommunerna /landstingen domstolarna / förvaltningsmyndigheterna Tryckfrihetsförordningen + Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen (Riksdagsordningen)

Riksdagen ”All offentlig makt utgår från folket” Riksdagen är folkets företrädare, 349 ledamöter, utses vart 4:e år i allmänna val Stiftar lag Beslutar om statens utgifter Utser statsminister

Regeringen Statsministern utser ministrar (statsråd). Regeringen beslutar kollektivt (= statsministern) Ansvarar inför riksdagen ”Regeringen styr riket” Förslag på lagstiftning Förslag till statsbudget Styrning av myndigheterna Regeringskansli, departementen inkl utrikesförvaltningen Departementschef = statsråd Jämför personalstorlek Riksdagen / RK och deras exekutiva funktion

Myndigheterna Finns cirka 330 myndigheter Myndigheterna ska se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs Lyder under regeringen (i princip alla) Sorterar under olika departement Är självständiga Lyft fram självständigheten Specialfallen inkl domstolarna

Normsystemet och -hierarkin EU-lagstiftningen Grundlagarna (riksdagen) Lagar (riksdagen) Förordningar (regeringen, efter delegation i lag) Myndighetsföreskrifter Svensk författningssamling (SFS) Verksförfattningssamling (BOLFS, 22FS osv)

Lagstiftningskedjan (1) Direktiv till utredning från regeringen Utredning Betänkande (SOU, Ds) Tidsplanen!

Lagstiftningskedjan (2) Remissförfarande (hearing) Gemensam beredning och delning Lagrådsremiss Proposition Betona vikten av remissförfarande och beredning!!!

Lagstiftningskedjan (3) Utskottsbehandling Finns 15 utskott 17 ledamöter (riksdagsmän) i varje utskott Motionstid Utskottet tar ställning (utskottsbetänkande) Riksdagen beslutar (debatt och votering)

Styrning i statlig verksamhet Hur styrs myndigheternas verksamhet? Hur finansieras myndigheternas verksamhet? Vilka olika dokument förekommer? Hur ser processen ut?

Styrdokument Myndighetsförordningen Förordning med instruktion för myndigheten Regleringsbrev (www.esv.se)

Resultatstyrning & finansiell styrning Resultatstyrning – verksamhetsmål och återrapporteringskrav i regleringsbrev Finansiell styrning – anslagstilldelning och avgiftsuttag enligt regleringsbrev/förordning

Finansiering Anslag Avgifter Bidrag

Statliga budgetprocessen Myndigheternas årsredovisningar Myndigheternas budgetunderlag Vårpropositionen vårändringsbudget Budgetpropositionen Regleringsbrev

Myndighetens planering och uppföljning Framtagande av Verksamhetsplan (VP) VP-uppföljning, månads-, kvartals-, tertialvis Årsredovisning Långtidsäskanden

Sammanfattning Instruktion — myndigheternas uppgifter Regleringsbrev — RK:s årliga styrning Verksamhetsplan — myndigheternas interna styrdokument VP-uppföljning — myndigheternas interna uppföljning Årsredovisning — extern redovisning/uppföljning