Kan legitimitet berättiga orättvisa lagar? Christian Munthe Inst. för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet flov.gu.se
Legitimitet och rättvisa Formell/”tunn” rättviseprincip: förbud mot oberättigad ”olika-behandling” Motiverar grundläggande principer för politik, rättssystem, myndighetsutövning, m.m. Medger oenighet om vad som är berättigat/oberättigat (substantiell politisk filosofi och etik) Legitimitet = stöd för samhällets organisation och verksamhet i befolkningen Strukturtolkning: Hur stor del av folket som stöder Utfallstolkning: Hur väl stödet säkrar samhällets funktionalitet och stabilitet Trad. konsekventialistiska motiveringar placerar värdet av L och R på ”samma plats” – avvägning från fall till fall Libertarianska/liberala teorier väljer mellan L och R, till R’s fördel Komplexa teorier Konsekventialism med komplex teori om värde ”Svag” (pragmatistisk) kommunitarism, republikanism Blandformer: utfallsvärden, institutionella värden, procedurvärden
Utmaningen: fall Psykiskt störda brottslingar Incest mellan vuxna Kraftigt minskad rättssäkerhet: obegränsade frihetsberövanden, svaga beviskrav, osäkra riskanalyser Felaktig föreställning om att psykiskt störda (brottslingar) är särskilt ”farliga” Mycket starkt och brett folkligt stöd baserat på grava fördomar Incest mellan vuxna Absolut förbud som förhindrar i övrigt lika människor att ha öppna romantiska/sexuella relationer Motivering som blandar ihop frivilliga relationer mellan vuxna och övergrepp mot barn Felaktig genetisk motivering (senaste två SOU), som tillämpas godtyckligt Ekonomisk storpolitik I övrigt rättvisa och önskvärda åtgärder hotar att undergräva samhällsekonomi och stabilitet Situationen beroende av ett fåtal starka aktörers attityder / politiska ideal Samhället särbehandlar positivt vissa intressen på basis av en utpressningsliknande situation
Problemens natur (?) Avsaknad av överordnad princip: indeterminism? Relativisering av värdenas vikt: till vad?? Ojämförbarhet – vilken ”översättningsmanual” ska väljas och varför? Vertikalt stratifieringsproblem – spänningar mellan generellt och partikulärt? Sektoriseringsrelativism – i förhållande till vad ska olika sektorers mål och värden vägas? HUR SER EN POLITISK FILOFISK TEORI UT SOM ”HANTERAR” DESSA PROBLEM PÅ ETT SÄTT SOM GER PRAKTISK VÄGLEDNING?