Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap Introduktion till kursen Text och tolkning och till frågor om text och tolkning, hermeneutik Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Om kursen och idag Föreläsningar - Sören Dalevi (f.d.), Erik Alvstad (f.d.), Wilhelm Kardemark (doktorand) Litteratur Examination – dygnstenta Dagens föreläsning - generellt - förklaring och förståelse - text och värld Fokus på texter/textförståelse
Text och tolkning Vad är en text? - påståenden, berättelser, etc. fixerat i skrift Varför är texter intressanta? - (kan) lära något, ge känsla, förklara etc. utifrån ett visst perspektiv. Förändra förståelse. Vad innebär det att tolka en text? - att göra den begriplig, greppa dess mening(ar). Se världen utifrån den? Vad är vetenskaplig texttolkning? - att begripa utifrån vissa bestämda utgångspunkter. Visa hur utgångspunkterna skapar det jag greppat, dess mening. Diskutera och argumentera för tolkningens riktighet och hur den förhåller sig till annan forskning.
Förklaring och förståelse Två anslag, inställningar Förståelse Dilthey (1833-1911), Gadamer (1900-2002) m.fl. Tidig hermeneutik – inlevelse. Förstå författaren till texten. Författarens mening och värld. Del och helhet Gadamer. ”Spel”, ”horisontsammansmältning”, ”förförståelse”/”fördom”
Förklaring och förståelse, forts. Heidegger (1889-1976) – ingen texthermeneutik Dasein (da + sein)/tillvaro Förståelsen i centrum. Att se och höra som. Tidslighet. Historia, nutid, framtid. Den hermeneutiska cirkeln, hur man kommer in i den – fråga de grundläggande frågorna: vilken är min förförståelse och vilka perspektiv har jag tillgång till? Vad händer om jag byter perspektiv? Ex. 1 Mos, 22 – Guds uppmaning till Abraham att offra Isak.
Förklaring och förståelse, forts. Strukturanalyser – ex. hur en berättelse är uppbyggd, intertextualitet, användning av genre och stil. Analytiska förklaringar – ex. är texten logisk eller motsäger den sig? Sätt att argumentera Historiska förklaringar – kunskap om den ursprungliga kontexten och mottagarna. Genrer och stil. Vad kan författaren ha syftat på? Ex. ”Herren behöver den”, Mark 11:1-11 Analytiska utgångspunkter
Förklaring och förståelse, forts. Två motstridiga förhållningssätt? Nja. Ricoeur (1913-2005) Båda behövs för att tolka en text – ”förståelsen omsluter och vägleder förklaringen” Problem med förklarande metoder - kan inte greppa textens meningar
Förklaring och förståelse, forts. Problem förståelse som metod - ingen metod! - gör det svårt att förhålla sig självkritisk - subjektivistiskt? Poänger med förklaring - möjliggör beskrivning av hur och varför - analysområden och frågor - kritisera och utmana den egna förståelsen - andras tolkningar, inkonsekvens, byte av argumentationsteknik - avtäcka fler dimensioner - strukturanalyser, historisering (”ordkunskap”)
Förklaring och förståelse, forts. Poänger med förståelse - vi kan säga något om mening - öppenhet inför texten
Världen och texten Världen och texten Texter handlar om något! - Vi förstår orden utifrån vår värld - utifrån och i den får de mening Texter ombeskriver. Nya möjligheter Världen – författaren - läsaren. Författaren använder verkligheten som stoff – beteckningar på saker, kronologi, relationer etc.
Världen och texten, forts. Den tolkande förstår och kan följa med genom sin kunskap. Texten och läsaren möts. Textens värld framträder i tolkningen som närvarande. Olika typer av texter Genom mötet ges nya synsätt – ex. vad som är möjligt, vad det goda livet är, hur relationer fungerar, inställningar till livet Förtyckande och befriande
Världen och texten, forts. Författaren och dennes kontext Är de intressanta?! Kan vara – beror på syfte och sammanhang. - traditionen som normativ - kritik av ”bokstavstroende” tolkningar. Kan vi nå författarens mening eller person? Textens trefaldiga autonomi - i förhållande till författaren, den ursprungliga kontexten och åhörarna ”Betrakta författaren som död…”
Avslutning Förklaring Förståelse som moment i texttolkning Förståelse som ontologiskt antagande Vad är en text? Ska vi bry oss om författaren?