Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Världsreligioner – Ni ska känna till:
Referat En sammanfattning.
Att svara på tentafrågan - Strategier Språkhandledningen på IT-fakulteten.
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
DÖDSBRAND OFFRENS HÄMND
Lokal pedagogisk planering
Subjektiv / Objektiv. Subjektiv / Objektiv Ontologi (läran om det som är) Av grek. ontos = varande och logia = lära Finns en verklighet oberoende av.
Som man frågar får man svar. Vad är intressant? Varför?
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Svenska p Svenska p.
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Den vetenskapliga undersökningen Metod. Att välja problem - att inse vad som man inte vet - att se vad som går att ta reda på - att se vad som är värt.
Lokal Pedagogisk Planering
Ett arbetsområde om poesi
Introduktion fallstudie ATHF01 Ht Gatradhus i Landskrona, Elding och Oscarson.
Fenomenologi Av grupp 4: Linnéa Johansson, Wilhelmina Horn, Elin Wahlberg, Nina Haraldson och Johanna Lindman.
Hermeneutik Tolkningslära.
Antikens litteratur.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Hermeneutik tolkningskonst tillämpas inom humaniora
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Stig Dagerman Född 1923 i Älvkarleby (Uppsala län) Dog 1954 (tog sitt liv) Svensk författare och journalist Han var en av de mest framträdande författarna.
Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet.
Studieteknik och inlärning
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Statsvetenskap 3, Statsvetenskapliga metoder
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Konsten att intervjua – och sedan tolka
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
En guide för arbeten i SO
Vetenskap & Religion.
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Världslitteratur Program på avancerad nivå, 120 hp Språk och litteraturer.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI.
Genrer Ett specifikt syfte – avgör vilken genre det handlar om
Litteratur.
Debattartikel.
ASTRONOMI.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Hermeneutik Hermeneutik – kommer från grekiskan och betyder ”utläggningskonst” eller ”förklarningskonst”
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
LYSSNA TALA LÄSA SKRIVA SpråkUtvecklande Arbetssätt i teknik Linda Lindkvist
Litteraturhistoria – epoker och analys av textutdrag
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Livsåskådning Wilhelm Kardemark doktorand. Livsåskådningsvetenskap Vad studerar man inom den vetenskapen? Vad folk tror på Samtida religiösa uttryck Hur.
Religionsfilosofi.
Välkommen till svenska 1
Svenska som andraspråk 3
Problemformulering En introduktion på kursen
Coaching.
Vetenskap & Religion.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Novellanalys.
Föreläsning Svenska II
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Att skriva uppsats Metodfrågor.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Att lära på mottagarens villkor
Religion.
Världsarvet en pedagogisk utmaning eller möjlighet?
Presentationens avskrift:

Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap Introduktion till kursen Text och tolkning och till frågor om text och tolkning, hermeneutik Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap

Om kursen och idag Föreläsningar - Sören Dalevi (f.d.), Erik Alvstad (f.d.), Wilhelm Kardemark (doktorand) Litteratur Examination – dygnstenta Dagens föreläsning - generellt - förklaring och förståelse - text och värld Fokus på texter/textförståelse

Text och tolkning Vad är en text? - påståenden, berättelser, etc. fixerat i skrift Varför är texter intressanta? - (kan) lära något, ge känsla, förklara etc. utifrån ett visst perspektiv. Förändra förståelse. Vad innebär det att tolka en text? - att göra den begriplig, greppa dess mening(ar). Se världen utifrån den? Vad är vetenskaplig texttolkning? - att begripa utifrån vissa bestämda utgångspunkter. Visa hur utgångspunkterna skapar det jag greppat, dess mening. Diskutera och argumentera för tolkningens riktighet och hur den förhåller sig till annan forskning.

Förklaring och förståelse Två anslag, inställningar Förståelse Dilthey (1833-1911), Gadamer (1900-2002) m.fl. Tidig hermeneutik – inlevelse. Förstå författaren till texten. Författarens mening och värld. Del och helhet Gadamer. ”Spel”, ”horisontsammansmältning”, ”förförståelse”/”fördom”

Förklaring och förståelse, forts. Heidegger (1889-1976) – ingen texthermeneutik Dasein (da + sein)/tillvaro Förståelsen i centrum. Att se och höra som. Tidslighet. Historia, nutid, framtid. Den hermeneutiska cirkeln, hur man kommer in i den – fråga de grundläggande frågorna: vilken är min förförståelse och vilka perspektiv har jag tillgång till? Vad händer om jag byter perspektiv? Ex. 1 Mos, 22 – Guds uppmaning till Abraham att offra Isak.

Förklaring och förståelse, forts. Strukturanalyser – ex. hur en berättelse är uppbyggd, intertextualitet, användning av genre och stil. Analytiska förklaringar – ex. är texten logisk eller motsäger den sig? Sätt att argumentera Historiska förklaringar – kunskap om den ursprungliga kontexten och mottagarna. Genrer och stil. Vad kan författaren ha syftat på? Ex. ”Herren behöver den”, Mark 11:1-11 Analytiska utgångspunkter

Förklaring och förståelse, forts. Två motstridiga förhållningssätt? Nja. Ricoeur (1913-2005) Båda behövs för att tolka en text – ”förståelsen omsluter och vägleder förklaringen” Problem med förklarande metoder - kan inte greppa textens meningar

Förklaring och förståelse, forts. Problem förståelse som metod - ingen metod! - gör det svårt att förhålla sig självkritisk - subjektivistiskt? Poänger med förklaring - möjliggör beskrivning av hur och varför - analysområden och frågor - kritisera och utmana den egna förståelsen - andras tolkningar, inkonsekvens, byte av argumentationsteknik - avtäcka fler dimensioner - strukturanalyser, historisering (”ordkunskap”)

Förklaring och förståelse, forts. Poänger med förståelse - vi kan säga något om mening - öppenhet inför texten

Världen och texten Världen och texten Texter handlar om något! - Vi förstår orden utifrån vår värld - utifrån och i den får de mening Texter ombeskriver. Nya möjligheter Världen – författaren - läsaren. Författaren använder verkligheten som stoff – beteckningar på saker, kronologi, relationer etc.

Världen och texten, forts. Den tolkande förstår och kan följa med genom sin kunskap. Texten och läsaren möts. Textens värld framträder i tolkningen som närvarande. Olika typer av texter Genom mötet ges nya synsätt – ex. vad som är möjligt, vad det goda livet är, hur relationer fungerar, inställningar till livet Förtyckande och befriande

Världen och texten, forts. Författaren och dennes kontext Är de intressanta?! Kan vara – beror på syfte och sammanhang. - traditionen som normativ - kritik av ”bokstavstroende” tolkningar. Kan vi nå författarens mening eller person? Textens trefaldiga autonomi - i förhållande till författaren, den ursprungliga kontexten och åhörarna ”Betrakta författaren som död…”

Avslutning Förklaring Förståelse som moment i texttolkning Förståelse som ontologiskt antagande Vad är en text? Ska vi bry oss om författaren?