Palliativa rådets länsdag 2017 Välkomna! 9:00 – 9:45 Introduktion till palliativ vård Sara Lissmyr, läkare palliativa teamet Mora/Orsa 9:45-10:45 Sjukgymnastens roll i palliativ vård Anna Sommar, sjukgymnast Leksands kommun  10:45 - 11:00 Rast  11:00 – 11:45 Omvårdnad av den palliativa patienten, del 1 Cindy Stenholzt, Karolina Mattson sjuksköterskor palliativa teamet Rättvik/Leksand, Sofie Hedberg undersköterska palliativa vårdavdelningen Falu Lasarett  11:45-13:15 Lunch  13:15-14:15 45 Omvårdnad av den palliativa patienten, del 2   14:15-14:45 Fika  14:45-15:30 Tankar och funderingar runt livet och döden Anders Näslund, präst sjukhuskyrkan Falu Lasarett  15:30-16:00 Frågestund och Avslutning Hej och välkomna – givande dag tillsammans Stort intresse – kul – nödutgångar, toaletter, tagit till tid i programmet – presentera schemat Frågor i hatten – eller räck upp handen - mick Föreläsningsanteckningar – på palliativa rådets hemsida Utvärderingsblankett – i slutet av dagen

källa: Palliationspraktikan, Betaniastiftelsen, Johan Sundlöf, MD, PhD Vad är palliativ vård? I alla tider har människan, efter bästa förmåga, försökt ta hand om människor som är på väg att dö. Palliativ vård är den vård vi ger en människa, och det stöd vi ger närstående, när det inte längre är möjligt att bota en sjukdom och sjukdomstillståndet förr eller senare kommer att leda till döden. Palliativ vård är inte väntan på att någon skall dö. Det är en aktiv vård med helhetssyn på människans behov. Leva med livskvalitet och värdighet fram till slutet. Definition källa: Palliationspraktikan, Betaniastiftelsen, Johan Sundlöf, MD, PhD

Varför heter det palliativ? Pa’llium – mantel (latin) Vi kan inte bota sjukdomen men lindra problem – ”skyla över dem” Svepa in patienten i en värmande kappa

Palliativ vård är för alla God vård i livets slutskede Är den högst prioriterade vården Ska kunna erbjudas alla oavsett sjukdom, bostadsort eller ålder Knappt 3200 människor dör per år i Dalarna Ca 1600 människor dog på kommunalt boende Ca 1150 människor dog på sjukhus Ca 320 människor dog i eget hem Ni är så viktiga för god allmän palliativ vård – när behovet uppstår behöver dessa arbetsuppgifter prioriteras Specialiserad palliativ vård finns tillgänglig vid komplexa vårdbehov/symtom och för rådgivning Socialstyrelsen Går inte jämnt upp – resterande oklart Allmän palliativ vård kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård

När är en människa patient palliativ? Brytpunktsprocess för patient, närstående och vårdgivare! – insikten kommer gradvis att målet inte längre är att bota eller att ge livsförlängande behandling med bibehållen rimlig livskvalitet och värdighet. Exemplet cancer, exemlet multiorgansvikt – upprepade inskickningar till sjukhus utan förbättrad livskvalitet – mer oro, trots rimliga åtgärder hjärtmediciner, infektionsbehandling mm mm blir inte bättre Läkarens ansvar att göra brytpunktsbedömning och hålla brytpunktssamtal – teamets/vårdpersonals ansvar att påtala behov

Brytpunktssamtal Läkarens ansvar Informera patient och närstående om övergång till palliativ vård . Vårdens inriktning inte längre bot eller livsförlängande utan målet är nu att lindra symtom. Varför är det viktigt? Att veta att döden är nära och förstå vad som händer Att behålla kontroll över vad som händer Att ha tid att ta farväl och få bestämma andra viktiga tidpunkter Att ha valmöjligheter och kunna bestämma var man ska dö Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det inte längre finns någon mening (British Geriatrics Society) Ibland är vårdpersonal närstående, teamets ansvar att påtala behov. Anpassa om demens etc.

Det finns allting något vi kan göra. Palliativ vård är inte väntan på att någon skall dö. Det är en aktiv vård med helhetssyn på människans behov. Leva med livskvalitet och värdighet fram till slutet.

De fyra hörnstenarna i palliativ vård Symtomlindring Upptäcka och åtgärda Teamarbete Allas kompetens behövs Kommunikation Trygg, förstådd, sedd Närståendestöd Även närstående drabbas vid obotlig sjukdom Smärta energitjuv, illamående hindrar möjliheter att ta del av livet. Palliativ vård berör – vi stöttar varandra

Vad är palliativ vårds värdegrund? Närhet – Trygghet Helhet Fysiska, Psykiska, Sociala och Existentiella behov Kunskap Empati Förmågan att kunna känna och sätta sig in i hur det känns för en annan människa Värdegrund – Ledord – vad är viktigt Närhet - En människa som ska dö vill oftast inte vara ensam, även närstående behöver människor kring sig och stöd Helhet – Kropp och själ hänger ihop. Gör själen ont känns det i kroppen Fysiska – smärta, illamående, andnöd Psykiska – Oro, nedstämdhet Sociala – familjerelationer, ekonomi, boende Existentiella - liv, död, mening, hopp Kunskap – behöver vi som personal för att stå trygg Empati – grundbult – engagerad, inkännande, professionell och inte låta ens egna känslor ta över

När döden närmar sig Tidiga tecken Sena tecken Avtagande intresse för omgivningen – går in i sig själv Trötthet som inte går att vila bort Avsaknad hunger och törst Sena tecken Minskad urinproduktion Medvetandesänkt – medvetslös Ytlig, oregelbunden andning Rosslig andning Kall och blåmarmorerad om händer och fötter Spetsig näsa Det vanligaste är ett lugnt förlopp – gradvis tröttare, sover mer, förlorar medvetande och till sist dör. Viktigt se och bekräfta – info till anhöriga

Hur lång tid? Finns inget ärligt svar Läkare sämst på prognos, vårdpersonal bäst Var tydlig med förändringar i tillståndet. Berätta vad vi ser. Vill anhöriga bli kontaktade vid försämring? Läkare sämst på prognos! Vårdåer

Ska han svälta ihjäl? Man dör inte för att man inte äter, man slutar äta för att man är på väg att dö När man är döende kan kroppen inte längre ta till sig vätska via dropp. Risken är stor att värksan hamnar i bukhåla och lungor och förvärrar andnöd. Muntorrhet är besvärande och lindras av munvård. Undernäring är ett reversibelt tillstånd med hunger. Kakexi är oåterkalleligt tillstånd där kroppen inte längre förmår ta till sig näring. Risk för illamående.

Inte dö ensam Hörsel, känsel och lukt fungerar fast man är medvetslös Beröring, en känd röst och närvaro lugnar Tala med, inte om, den döende Påtala behov av vak – behövs inte bara på natten Ibland ”passar man på” att dö när anhöriga lämnar rummet.