Inom sociologin existerar olika perspektiv – olika vetenskapliga synsätt som forskare använder för att tolka och analysera samhälls- och individförhållanden. Perspektiven innebär olika utgångspunkter som leder till olika sätt att förstå sociala processer.

Mikro och makro - Olika sätt att se på människan och samhälle Sociologin har flera infallsvinklar. Olika sociologer kan välja mellan att studera det uppifrån luften eller nerifrån marken. Varje nivå har sina frågor, intresseområden och förklaringar. Det är sällan en situation i verkligheten kan härledas till endast en av nivåerna Makrosociologiskt perspektiv (makronivå/ovanifrånperspektiv/Samhällsnivå): den strukturella nivån, tar ett steg tillbaka och tittar på de övergripande strukturerna i samhället – studerar tendenser och regelbundenheter. Makroanalys hjälper oss att förstå vilka förutsättningar vi möts av i samhället och hur vi påverkas av dessa. Att analysera på makronivå: Krig, transnationella företag, globalisering, strukturer i samhället, flyktingsmigration, fattigdom, rasdiskriminering, vad som händer i ett land, vad som händer mellan länder osv. Intresserar sig exempelvis för hur samhällen styrs, hur ekonomiska resurser fördelas och vilka kulturella och religiösa normer som råder.

Mikro och makro - Olika sätt att se på människan och samhälle mikrosociologiskt perspektiv (Mikronivå): Stanna på marken och se i detalj vad människorna gör, intresserade av vad människor säger och hur de agerar mot varandra - ser människan antingen från ett grupperspektiv där man granskar samspelet mellan människor, eller ett individperspektiv där man granskar den enskilde individens motivation och handlande, och få förståelse för individens förutsättningar. Gruppnivå: närmar oss marken och ser hur människor umgås tillsammans. Individnivå: befinner oss på marken och ser varje människa för sig som en enskild individ. Att analysera på mikronivå: vardaglig interaktion mellan människor

Funktionalism Samhällets mönster som grund för mänskligt handlande Samhället består av flera delar som tillsammans bildar en helhet. Dessa delar är institutioner och sociala mönster som håller samhället i balans, tex utbildning, rättsväsende, äktenskap. Alla delar fyller en funktion och möter ett behov som finns i samhället. Balansen kan rubbas – samhällsförändringar – för att balansen skall upprätthållas måste nya funktioner utvecklas (tex internethandel och webb-shops) Vilka delar består samhället av? Vilken funktion fyller de för samhällets stabilitet? Hur har de förändrats? Hur påverkar de människor? Avvikelser ses som resultat av förändringar i samhället som lett till otydlighet kring rådande normer. Avvikelserna fyller funktionen att återställa balansen, antingen genom att etablera nya normer eller mönster, eller genom att synliggöra de normer och värden som gäller.

Funktionalism Émile Durkheim (1858-1917) – anomi: ett samhällstillstånd som utmärks av oordning, tvivel, osäkerhet och normlöshet (sjukligt tillstånd av obalans). Nödvändigt med balans mellan samhällets funktioner. Anomi sker vid radikala och snabba samhällsförändringar. Gamla värden, normer och traditioner som inneburit stabilitet sätts i gungning. Begreppet anomi beskriver samhället som sjukligt, normlöst eller som att människorna upplever brist på mål och syfte. Ett anomiskt samhälle har rubbats ur sin balans.

Konfliktperspektiv Samhällets mönster som grund för mänskligt handlande Pågår en kamp om de begränsade tillgångar (pengar, makt, egendom) som finns i samhället – leder till konflikt mellan samhällsgrupper tex klass, kön, etnicitet Studerar obalans och ojämlikhet (ofta med ekonomiska klyftor som utgångspunkt). Hur bibehålls rådande maktstrukturer? Karl Marx – tes, antites, syntes Tes – samhällets överklass exploaterar de fattiga (en social ordning som vill bevaras av överklassen) Antites - underklassen vill förändra situationen och går samman i idéer som formar en antites. Syntes – revolution sker, vilket skapar ett nytt samhällstillstånd

Konfliktperspektiv Alienation – att vara frånskild från verkligheten och sig själv och andra människor - kan uppleva meningslöshet. Förr hade man en större del i arbetet och slutmålet. Idag jobbar man och får lön, men vi är bara en kugge i hjulet, får lön för ett arbete vi själva inte har nytta av egentligen, skapar en känsla av meningslöshet – människan förlorar känslan med målet med sitt arbete. Central del i mänskligt liv, att arbeta och få ta del av sitt arbete och att skapa något. Får lön istället och får ingen del i arbetsprodukten. Detta ger konsekvenser. Det som istället blir målet i livet när meningen i arbetet reduceras bort blir fritiden.

Symbolisk interaktionism Samhällen formas och styrs av människor via deras tolkningar och handlingar – individerna är den centrala utgångspunkten för studier (för att förstå samhället) Människan ger andra människor, handlingar och föremål en symbolisk innebörd. Som resultat av dessa formas våra samhällsmönster, normer och våra reaktioner. Tex olika individer ger saker olika innebörd, tex innebörden av alkohol, sexualitet, religion, viket avgör hur man resonerar och handlar. Språket är en viktigt symbolisk faktor eftersom vi med språket tillskriver och förändrar innebörden i olika fenomen. Tolkningar är inte fasta utan skiljer sig åt mellan kulturer och även mellan individer. Tex midsommar och dansa smågrodorna (denna handling blir först begriplig när vi förstår oss på kulturen och traditionen i samhället).

Symbolisk interaktionism Max Webers (1864-1920) handlingstypografi – hur människors tolkningar av olika situationer kan förklara deras handlingar Målinriktade handlingar: uppnår ett syfte och motiveras med att detta är ett bra sätt att nå sitt mål – handlingen är ett medel för att uppnå ett mål (rationellt kalkylerande) Värdemotiverade handlingar: leder till något som har ett värde i sig (religiöst eller etiskt) oavsett handlingars konsekvenser och motiveras ofta dogmatiskt Traditionshandlingar: tradition eller vana ligger som grund och handlingen motiveras av sedvänjan Affektiva handlingar: är spontana och styrs av och uttrycker attityder eller känslor – handlingen är känslostyrd.

Brottslighet ur olika perspektiv Jobba i grupper: Funktionalism: Lisa, Alexandra, Simon, Adam Konfliktperspektiv: Martin, Desireé, Rebecca, Sebastian Symbolisk interaktionism: Josefin, Håkan, Manos Fördjupa er i någon aspekt av brottslighet och straff. Hur kan uppkomsten av brott (varför begås brott) förklaras ur det valda perspektivet? Formulera en undersökningsfråga, formulera ett möjligt svar. Titta gärna på statistik Vilken skillnad finns det i era slutsatser mellan grupperna? Vilka olika slags frågeställningar formulerades? Diskutera giltigheten av frågan

Elevernas arbete på tavlan Konfliktperspektiv: Objektiv syn på samhället: samhället kan förstås i termer av hierarkier och spänningar mellan olika grupper Nyckelbegrepp: stratifikation, makthierarkier, kapitalism, alienation Källan till social förändring är en maktkamp som leder till en konstant förändringsprocess Ojämlikhet är ett resultat av kamp om begränsade resurser

Elevernas arbete på tavlan Symbolisk interaktionism: Nyckelbegrepp: symboler, meningsskapande Ojämlikhet sker pga gemensamma referensramar och meningsskapande av statussymboler som har ojämlikhet till följd Subjektiv syn på samhället: samhället skapas via social interaktion mellan individer där människors tolkningar leder till tankar, åsikter och handlingar Källan till social förändring är ett konstant föränderligt nätverk av mänskliga relationer och tolkningar av innebörden av samhällets, gruppers och individers symboler

Elevernas arbete på tavlan Funktionalism: Objektiv syn på samhället: samhället kan förstås via relationen mellan olika funktioner Nyckelbegrepp: funktioner, avvikelser, anomi Ojämlikhet är en av samhällets funktioner Källan till social förändring är att samhällets organisation förändras och anpassar sig för att uppnå balans och jämvikt som svar på dysfunktioner