ESF:s förstudiestöd ( 2014) Syftar till Strategiskt förberedelsearbetet inför kommande programperiod Skapa väl underbyggda projektansökningar PO 2 ökade övergångar till arbete och sysselsättningsinitiativet för unga PO3 Esf utlysning våren 2013 ESF beslut dec 2013 Förstudien genom fördes 2014 Referensgrupp, länsstyrelsen, FK Projektledare 25% Genomfördes tillsammans med Kommunernas arbetsmarknasenheter, som rekryterade till fokusgrupperna Parallellt Regeringen beslutade om förslaget till ett nytt nationellt program för Europeiska socialfonden 2014-2020 den 27 mars och har överlämnat det till Europeiska kommissionen. Europeiska kommissionen godkände programmet 3 december 2014 Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Mellersta Norrland. Beslutad av Socialfondens Övervakningskommitté 2015-01-29

Resultat och effekter från förra perioden Ett väl fungerande program men Avtrycken är starkas på individnivå mindre framträdande på organisationsnivå svagast på strukturnivå. Detta innebär att Socialfonden har bidragit till goda resultat bland de individer som medverkat i programmet, men att projekten, i mindre utsträckning, har påverkat deltagande organisationer Och befintliga strukturer på arbetsmarknaden.

Resultat och effekter kan förstås Programmet teori Temporära lösning på permanenta problem Programmet genomförande Få synergier med övrig politik Svag ägarskap/styrning Brister i lärsystemet Socialfonden syftar till att åstadkomma förändring på organisations och strukturnivå, samtidigt som programmet, i grund och botten, är riggat för att temporärt stödja enskilda individer med hjälp av ett stort antal utvecklingsprojekt på lokal nivå.

Kommunförbundets förstudie Hur skapa ett bättre tillvaratagande av socialfondens resurser, starkare koppling till RUS Att via fokusgrupper och lärseminarier ta tillvara på tidigare erfarenheter, behov av lärande och samverkan Ramböll analys och processtöd, gjorde även kompletterande tele.intervjuer Förstudien genomförs tillsammans med kommunernas arbetsmarknadenheter Till projektet finns en referensgrupp med AF, FK, FoU Västernorrland och Länsstyrelsen Finsam mfl. Hur skapa förutsättningar för ledarskap, samverkan och resultat och lärande

Kommunerna instämmer i bilden från den nationella utvärderingen Ramböll konstaterar Kommunerna instämmer i bilden från den nationella utvärderingen Det finns idag inte processer som engagerar samtliga av länets aktörer för att skapa en gemensam ansats eller arbetssätt inför kommande programperiod. Många upplever istället att det saknas en tydlig regional motor inom Västernorrland. Socialfonden ska leda till resultat på tre olika nivåer: individ-, organisations- och strukturnivå. Vår utvärdering visar att det finns en tydlig trappstegseffekt vad gäller programmets träffbild. Avtrycken är som starkast på individnivå, de är mindre framträdande på organisationsnivå och som svagast på strukturnivå. Detta innebär att Socialfonden har bidragit till goda resultat bland de individer som medverkat i programmet, men att projekten, i mindre utsträckning, har påverkat deltagande organisationer och befintliga strukturer på arbetsmarknaden. Socialfondens resultat kan förstås mot bakgrund av både teori - och genomförandefaktorer. Programmet genomförs i form av ett stort antal utvecklingsprojekt som riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och som väljs ut via ett öppet ansökningsförvarande. Den strategi som man har valt för att åstadkomma förändring bland organisationer och strukturer kan alltså beskrivas som bottom uporienterad. Rambölls utvärdering visar att denna programteori inte fungerat och att det finns en motsättning mellan Socia lfondens mål och medel. Denna motsättning kan uttryckas som att Social fonden syftar till att åstadkomma förändring på organisations - och strukturnivå, samtidigt som programmet, i grund och botten, är riggat för att temporärt stödja enskilda individer med hjälp av ett stort antal utvecklingsprojekt på lokal nivå Det är inte bara fondens teori som förklarar resultatbilden på organisations - och strukturnivå, utan även dess genomförande. Vår bedömning är att programmet, i en ökad utsträckni ng, hade kunnat bidra till varaktiga förändringar om fler synergier skapats med övrig politik. Vi menar även att ägarskapet hade kunnat stärkas i programmet och att styrningen, på ett tydligare sätt, borde ha fokuserat på programmålen. Arbetet med lärande och spridning har därutöver haft en central roll i programmet. För att programmet ska fungera enligt plan och för att projektbaserade erfarenheter ska kunna tillvaratas på övergripande nivåer, krävs ett väl utvecklat lärsystem. Vår bedömning är att lärsyst emet inte har genomförts på ett optimalt sätt. A rbetet med lära nde och spridning har, med andra ord, inte kunnat motverka det avstånd mellan strukturpåverkande ambitioner och individorienterade projekt som finns inneboende i programmets design.

Ramböll fort. Önskvärt med ett ökat engagemang i frågan från länsstyrelsen som är regionalt tillväxtansvarig inom Västernorrland Socialfonden ses inte heller som ett verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Inom kommunerna finns inte någon stark önskan om att öka antalet kommunöverskridande projekt inom kommande programperiod. Socialfonden ska leda till resultat på tre olika nivåer: individ-, organisations- och strukturnivå. Vår utvärdering visar att det finns en tydlig trappstegseffekt vad gäller programmets träffbild. Avtrycken är som starkast på individnivå, de är mindre framträdande på organisationsnivå och som svagast på strukturnivå. Detta innebär att Socialfonden har bidragit till goda resultat bland de individer som medverkat i programmet, men att projekten, i mindre utsträckning, har påverkat deltagande organisationer och befintliga strukturer på arbetsmarknaden. Socialfondens resultat kan förstås mot bakgrund av både teori - och genomförandefaktorer. Programmet genomförs i form av ett stort antal utvecklingsprojekt som riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och som väljs ut via ett öppet ansökningsförvarande. Den strategi som man har valt för att åstadkomma förändring bland organisationer och strukturer kan alltså beskrivas som bottom uporienterad. Rambölls utvärdering visar att denna programteori inte fungerat och att det finns en motsättning mellan Socia lfondens mål och medel. Denna motsättning kan uttryckas som att Social fonden syftar till att åstadkomma förändring på organisations - och strukturnivå, samtidigt som programmet, i grund och botten, är riggat för att temporärt stödja enskilda individer med hjälp av ett stort antal utvecklingsprojekt på lokal nivå Det är inte bara fondens teori som förklarar resultatbilden på organisations - och strukturnivå, utan även dess genomförande. Vår bedömning är att programmet, i en ökad utsträckni ng, hade kunnat bidra till varaktiga förändringar om fler synergier skapats med övrig politik. Vi menar även att ägarskapet hade kunnat stärkas i programmet och att styrningen, på ett tydligare sätt, borde ha fokuserat på programmålen. Arbetet med lärande och spridning har därutöver haft en central roll i programmet. För att programmet ska fungera enligt plan och för att projektbaserade erfarenheter ska kunna tillvaratas på övergripande nivåer, krävs ett väl utvecklat lärsystem. Vår bedömning är att lärsyst emet inte har genomförts på ett optimalt sätt. A rbetet med lära nde och spridning har, med andra ord, inte kunnat motverka det avstånd mellan strukturpåverkande ambitioner och individorienterade projekt som finns inneboende i programmets design.

Ramböll fort. Att säkerställa starkare avtryck på organisations- och strukturnivå, ses om ett viktigt utvecklingsområde Utmaningar som har lyfts för att åstadkomma det är framför- allt ett ökat engagemang från den lokala politiska nivån för Socialfonden som verktyg i att utveckla ordinarie verksamhet. Även förbättrade strukturer för lärande och kunskapsspridning mellan projekten ses som önskvärt. Socialfonden ska leda till resultat på tre olika nivåer: individ-, organisations- och strukturnivå. Vår utvärdering visar att det finns en tydlig trappstegseffekt vad gäller programmets träffbild. Avtrycken är som starkast på individnivå, de är mindre framträdande på organisationsnivå och som svagast på strukturnivå. Detta innebär att Socialfonden har bidragit till goda resultat bland de individer som medverkat i programmet, men att projekten, i mindre utsträckning, har påverkat deltagande organisationer och befintliga strukturer på arbetsmarknaden. Socialfondens resultat kan förstås mot bakgrund av både teori - och genomförandefaktorer. Programmet genomförs i form av ett stort antal utvecklingsprojekt som riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och som väljs ut via ett öppet ansökningsförvarande. Den strategi som man har valt för att åstadkomma förändring bland organisationer och strukturer kan alltså beskrivas som bottom uporienterad. Rambölls utvärdering visar att denna programteori inte fungerat och att det finns en motsättning mellan Socia lfondens mål och medel. Denna motsättning kan uttryckas som att Social fonden syftar till att åstadkomma förändring på organisations - och strukturnivå, samtidigt som programmet, i grund och botten, är riggat för att temporärt stödja enskilda individer med hjälp av ett stort antal utvecklingsprojekt på lokal nivå Det är inte bara fondens teori som förklarar resultatbilden på organisations - och strukturnivå, utan även dess genomförande. Vår bedömning är att programmet, i en ökad utsträckni ng, hade kunnat bidra till varaktiga förändringar om fler synergier skapats med övrig politik. Vi menar även att ägarskapet hade kunnat stärkas i programmet och att styrningen, på ett tydligare sätt, borde ha fokuserat på programmålen. Arbetet med lärande och spridning har därutöver haft en central roll i programmet. För att programmet ska fungera enligt plan och för att projektbaserade erfarenheter ska kunna tillvaratas på övergripande nivåer, krävs ett väl utvecklat lärsystem. Vår bedömning är att lärsyst emet inte har genomförts på ett optimalt sätt. A rbetet med lära nde och spridning har, med andra ord, inte kunnat motverka det avstånd mellan strukturpåverkande ambitioner och individorienterade projekt som finns inneboende i programmets design.

Rambölls rekommendationer till Kommunförbundet att i första hand verka för förbättrade strukturer för lärande och kunskapsspridning om kommunernas socialfondsfinansierade projekt (Till Regionen ) Avvakta med en process för att skapa en mer strategisk samverkansmodell initieras. ( bör ses mot bakgrund av tror på Region 2016) Kommunförbundet har i dag ett fokus på ungas etablering Gruppen som varken arbetar eller studerar PLUG IN Erbjudit oss att vara projektägare

Tack för mig Åsa Claeson Nordin samordnare Arbetsmarknads, Kultur- och fritid samt ungdomsfrågor Asa.claeson.nordin@kfvn.se 070 21 62 989