Analyserade alternativ

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Insikt 2013 Sundsvalls kommun
Advertisements

Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRF:s 3-stegsmodell för vattenskydd NY TID – NY PRÖVNING LRFs syn på vattenverksamhetsutredningens förslag Svensk Energis.
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
1. Varför finns det pengar?
Socialdepartementet Äldreomsorgen får gott betyg Nöjdhet för omsorg i särskilda boenden i riket 2008, 2010, 2011 Källa: Socialstyrelsen, Nationella brukarundersökningen.
Samhällsekonomi 2.
Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre?
Jan-Eric Nilsson Offentlig upphandling från forskningens horisont - här med fokus på kvalité.
Isabel Enström, Gotland Daniel Liljeberg, Villaägarnas Riksförbund Tove Göthner, SKL Björn Risinger, HaV Margareta Lundin Unger & Maud Larsen, HaV.
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Hur kan man lösa miljöproblem?
Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005 Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius.
Faktorer som påverkar val av lagervärderingsprincip
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Internationell Ekonomi
Föreläsning 12 Sammanfattning
1 A-kassan och facket A-kassans finansiering Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet LO-seminarium om arbetslöshetsförsäkringen,
Mark- och miljööverdomstolen dom den 24 januari 2012 i Mål M
Handel i världen - varför då?
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
Om utformningen av statlig tillsyn
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
/X Regelbunden tillsyn höstterminen 2009 Skolinspektionen bedömer att det kvalitetsarbete som bedrivs har en god struktur och är kopplat till.
PEPPOL – en infrastruktur för effektivare e-kommunikation.
Val av transport till resmålet.
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Miljöpolitikens problem
Risker med förorenade områden i länet
Gemensamma anordningar Vägar och lokala grönområden VA Vatten och Avlopp (VAD) Fjärrvärme El Tele Fjärrvärme mm.
1 Ett hållbart transportsystem - vad bör göras i Örebro? Per Elvingson, Programkansli samhällsbyggnad Örebro kommun, ,
Måltal Besparingsscenarios- Prognos fram till Följer normkrav.
TULL ex.20% En tröja tillverkas i Sverige. Kostar 100kr Nytt pris i utlandet: 120 kr Priset stiger när tröjan skickas utomlands, eftersom landet dit tröjan.
Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Vattenverksamhet Miljöbalken, 11 kap. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet
9:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsplanens delar Nulägesanalys – Var står vi och vad innebär nuläget för oss? Mål – Vart vill vi?
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
1 Optionerr 9  NU ◦ Avtal ◦ Leverans ◦ Betalning.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Du kan ge ett bidrag till miljön som kompenserar för de utsläpp som din flygresa orsakar. Finnairs hemsida.
Exploateringsavtal och LOU Är det någon som vet vad som gäller?
Optionskola grundkurs
Detta är havsplanering
Detta är havsplanering
Den andra sidan av ridsporten
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Lagarna inom handel Kap. 13.
VÄLKOMNA! Empatisk Ekonomi, framtidens modell för arbetsliv och samhälleliga resurser Du kan väl inte tro att du kan slåss med de stora amerikanska drakarna?
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Övervakningskommittén
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Transport & handel.
Riksdagspartierna och energipolitiken
Export och import.
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader 1 2 Brännpunkt Konsekvenser för staden
Lokalkraft Sverige En sammanslutning av ett fyrtiotal lokala energileverantörer som verkar för att skapa goda förutsättningar för att medlemsföretagen.
Bra analyser av resultat vässar verksamheten
Presentationens avskrift:

Analyserade alternativ Styrmedel Prövningar och tidsåtgång Åtgärd-kostnadMkr Verksam reglering Styrning Tillståndsprövning 40 - 70 st. 15 - 30 år 164-190 Kvantitets- reglering styrning Skärpta föreskrifter 60 – 80 st 10 – 15 år Handel med utsläppsrätter 30 – 45 st Pris- Handel med certifikat 138 Skatt 10 – 20 år Riktutsläppsvärden med avgift och subvention Avgiftssystem med återföring Sju alternativa styrmedel har utretts särskilt, med tillståndsprövning som referensalternativ eftersom det är vad som kommer att finnas om inget förändras. Dessa karakteriseras av: Tillståndsprövning tar mycket lång tid, kostar mest för alla parter. Varje anläggning får krav oberoende av vad övriga gör utan hänsyn till vad som ska uppnås gemensamt i havsmiljön eftersom bästa teknik alltid ska användas av alla och överallt. Det blir många prövningar som var för sig är administrativt tunga. Ändå blir måluppfyllnaden osäker och kostnaden riskerar att slå hårdast mot dem som prövar först eftersom hänsynen till BSAP blir mindre relevant när målet är nått. Skärpta föreskrifter tvingar fram samma utsläppsnivåer överallt vilket medför orimliga krav på små ARV. För att klara dessa behövs stora investeringar hos fler och då ökar antalet prövningar. Tillstånd och föreskrifter styr bara med kvantitetsreglering av utsläpp, vilket ger trubbig effekt men ändå högre kostnader. Handel med utsläppsrätter öppnar för spekulation för den som vill köpa en rättighet men inte göra något i praktiken. Passar inte branschen. Skatt, avgiftssystem och riktutsläppsvärden styr bara med pris och inte alls med kvantitets reglering av utsläpp. Ger osäker måluppfyllnad, man vet inte vad resultatet blir. En skatt innebär att pengar flyttas från VA-kollektiven i kommunerna till staten. Avgiftssystem och certifikatsystem är likvärdiga i mycket. Certifikatsystem har fördelen jämfört med avgifter att ge en säker måluppfyllnad på grund av att kvantitetsreglering kombineras med prisstyrning medan avgiftssystemet bara använder pris. Certifikat har också fördelen av att vara konkret, bara det som faktiskt görs i praktiken går att handla med. Medan handel med utsläppsrätter avser just handel med rättigheter så avser certifikat handel med skyldigheter. Reningsverk har långa planeringshorisonter och investeringscykler samt stora investeringskostnader. I avgiftssystemet blir VU beroende av vad andra gör och åtgärderna blir svårplanerade, vilket förklarar den osäkra måluppfyllelsen. I certifikatsystemet kan VU planera åtgärderna och försäkra sig mot överraskningar eftersom förväntningar och krav läggs fast och görs kända flera år framåt i tiden. Certifikat ger samma nytta men till ca 30 % lägre kostnad jämfört med tillståndsprövning.

Gemensamt ansvarstagande via certifikat ger lägst kostnader för alla och säker miljönytta Genom att rena i de effektivaste reningsverken och fördela kostnaderna för reningen på alla så bidrar var och en men till en kostnad som blir lägre för var och en jämfört med alternativen. Certifikatsystem gör att man vet vad man får för kundernas pengar – lite byråkrati och säkrad miljönytta till lägre kostnad jämfört med alternativen. Små kommuner tjänar liksom de stora eftersom alternativet är högre kostnader via tillståndsprövning. Kommuner behöver bara ta ansvar via egna åtgärder eller köp av certifikat för så mycket utsläppt kväve från tillståndspliktiga reningsverk som når kusten. Exempelvis behöver den kommun där den s.k. retentionen är som högst bara ta kostnadsansvar 7 % av utsläppet eftersom naturen själv tar hand om 93 % på vägen mot havet.