Nysvenska - Nusvenska

Nysvenska 1526 - 1879 Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Gustav Vasas maktövertagande. Gustav Vasa utnyttjar boktryckarkonsten som kommit till Sverige. Sprider bland annat sin Bibel, Gustav Vasas Bibel 1540. Gustav Vasas bibelöversättning står sig långt fram i tiden (ända till 1917) Å, Ä och Ö infördes Stor skillnad på tal och skrift Under 1600-talet uppstod sje-ljud i t ex stjärna, skjuta, skön. Den första konsonanten hörs ej längre i dj, hl, hv

Biblar Gustav II Adolf gör också en bibelöversättning (år 1618) men den skiljer sig knappt från GvB. Karl XII gör också en översättning av Bibeln (1703) men i princip är det endast några ord han byter stavning på: bittijdha > bittida, iagh > jagh, sadhe > sade GvB står sig alltså fram till 1918 då en ny, heltäckande översättning görs.

Språkvård Under denna tid finns en stor medvetenhet om att hålla svenskan ”svenskt”. Man talar om språkrensning och språkvårdande redan på denna tid. ”Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer och Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt modermåhl, schall på Kongl. Maij:tz sijda (vndantagande Konungen af Frankrijke) them swaras på Swensche tungomålet igen” (Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292)

Perioden 1526 - 1879 Många stora författare från fornsvenskans dagar fram till nusvenskan (1900-talet) har aktivt arbetat för att använda svenska ord. Exempel: Olof Rudbeck, Olof von Dalin och senare även Victor Rydberg (han som skrivit dikten ”Tomten”) Olov von Dalin talade i sin tidning för enklare språk och färre franska ord. Meningarna på denna tid var långa och komplicerade i skrift.

Olof von Dalin – tidningen Then Swänska Argus (textexempel) ”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig (så duktig och så välartad). […] Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.” (Citerad ur Gösta Åberg, s 293)

Franskans dominans Parallellt (konstigt nog) med språkrensning/språkvården som skedde kommer franska språket att påverka och influera svenska språket. Franskan blev ett statusspråk i Sverige under 1600-1800-talet. Framförallt berodde detta på att adeln (de rika) hade bra relationer med franska kungar och andra adliga. Sverige hämtade också hem en fransk kung, Jean Baptiste Bernadotte (och än idag bär kungligheterna alltså spår av detta)

Franska ord Teaterord: aktör/aktris, debut, loge, maskerad, replik, regissör, scen Musik: konsert, uvertyr Konst: byst, gravyr, mosaik, perspektiv Litteratur: ballad, dramatik, epik, idyll, roman, rytm Arkitektur: alkov, byrå, garderob, trottoar Kläder och stil: flanell, kalsonger, paraply, uniform, väst, frisyr, frisör, papiljott Mat: filé, färs, omelett, pralin, puré Notera att de franska ord vi fått handlar mycket om ”underhållning” jämfört med tyskans ord.

Rättstavning? Gustav III (1746-1792, kung 1771-1792) var förtjust i det franska språket, men såg samtidigt värdet av att ha få lite mer ”ordning och fason” på svenska språket och framför allt hur man skrev… Exempel från år 1525 var att ordet mig skrevs på sex olika sätt: mig, migh, mik, mic, mich, mech. (Gösta Åberg, s296) Under denna tid blir starka verb svaga (simma-sam-summit)

Rättstavning! Gustav III hade sett att i Frankrike fanns en akademi som sysslade med skriva ned regler för franska språket, dvs. Franska Akademin. Han grundade därför Svenska Akademin (1786) som skulle ge ut normerande böcker – dvs hur man skulle skriva – regler för stavning och grammatik. ” arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”

Carl Gustav Leopold Blev viktig för Svenska Akademin och för ”stavningsläran” Han skriver år 1801 Afhandling om svenska stafsättet. Via denna skrift kom de första tydliga riktlinjerna ut för vad som gällde i skriftspråket.

Carl Gustav Leopold Det är Leopolds förtjänst att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj, byrå, balans (och inte billet, bouteille osv) Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort: hinna, kamma, damm, lamm (för att det inte ska förväxlas med dam, lam osv)

Nusvenskan 1879 - Perioden inleds detta årtal eftersom August Strindberg, som anses ha förnyat svenska språket, då gav ut sin samhällskritiska roman Röda rummet 1906 bestäms ytterligare stavningsreformer: dt > t-ljud (t eller tt), f, fv och hv > v-ljud skulle bli v.  Under 1900-talets början försvinner också de sista större skillnaderna mellan talat och skrivet språk.

Tidigare hade man skrivit: Vi äro, De sprungo men i talat språk sagt ”Vi är, De springer” Nu försvann dessa pluraländelser på verben och man skrev och sa samma sak: Vi är, De springer osv. Tidningars telegrambyrå (TT) var bland de första som under 1900-talets början slopade ändelserna. Fler tidningar följde efter. Sen kom också regeringen och skolan att anpassa sig allt mer. Runt 1940-talet var debatten mer eller mindre ”över”.

Vad handlade debatten om egentligen? Många lärare och språkvårdare var upprörda. Man ansåg att en dimension/ytterligare nyans av svenska språket nu skulle försvinna och många sa rakt ut att dagens ungdomar skulle bli mer ouppfostrade och slarvigare rent allmänt.  ”en rät linje från slarv med språkformerna till slarv i största allmänhet, med uppstudsighet, brottslighet, sexuell vanartighet, oönskade barn och allt möjligt annat ont i förlängningen” (Gösta Åberg, s 299.)

Och så var det engelskan Under tidigt 1800-tal tar engelskan över och står sig fram till idag! Först influeras vi av ord från England, efter andra världskriget av ord från USA. Tidigt får vi t.ex. dessa ord: Handel & Arbete: bojkott, import, export, jobb, strejk Sport: golf, bandy, hockey, match, rekord, tennis. Övriga ord: cykel, lokomotiv (dagens tåg), tunnel, detektiv, snobb, smart, turist Vad kan vi lära av dessa ord?

Språkets utveckling från 1900-talet (nusvenska) Talspråk och skriftspråk mer lika Många nya ord, till exempel på grund av den tekniska utvecklingen Förkortningar används flitigt Enklare språk, till exempel kortare meningar Utjämning av dialekter – standardspråk (rikssvenska) SMS-språk, chattspråk, slang, ”fikonspråk” inom olika grupper (beroende av ålder, musikstil, intressen…) Hur kommer svenskan se ut år 2056 – när ni är 60 årsåldern?

Språket (och tillvaron) berikas av det multikulturella! Potatis, tomat, (indianspråk Anderna och Mexico) Känguru, dingo (australiska språk) Safari (swahili, betyder ”resa”) Lånord från arabiska som togs in redan under medeltiden: amiral, alkohol, hasard Från persiskan: tulpan, arsenik, balkong, pyjamas Egyptiskt (koptiskt) ursprung: almanacka Ord från olika ”etniska” företeelser: Moské, brahman, kung fu, sushi

SLUT! Källor: Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar – språket. Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska. Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under sjuhundra år.