Trygg hemma Kiruna Arbetsgrupp träff 4

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Advertisements

Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
en intervjuundersökning
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Teambaserat arbetssätt för
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Så planerar och samverkar vi bättre för våra mest sjuka äldre
Medicinsk Vårdplan.
Samordnad Individuell Plan
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
Meddix och samverkansrutiner
Carema Verksamhet i Sverige, Norge och Finland Grundat 1996
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Södra Länsdelsgruppen 29 april Återinskrivning Örebro Län Grundkrav 4 av 6 månader lägre än 2013 Andel oplanerade återinskrivna minskade totalt.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Trygg Hemgång Ronneby Trygg Hemgång Ronneby april 2017.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Inga patienter brukare ska ”falla mellan stolarna” Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Överenskommelser.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gälliver träff 3.
Hand i hand för tryggare utskrivningar Ett samverkansprojekt mellan Region och Norrköpings kommun Geriatriska kliniken ViN, Sigbritt och Susanne.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gällivare träff 2.
SIP 16 december 2015 Maj Rom. Antal personer Källa: SCB 2013.
T EAMARBETE I H EMMET H EMSJUKVÅRDEN Sjukgymnast Sofie Kristoferson Hemrehab.
DIVISION Närsjukvård Samordnad individuell plan - SIP SIP är lagstadgad sedan Hälso- och sjukvårdslagen -Socialtjänstlagen.
Trygg hemma Arbetsgrupp träff 1, Gällivare. Arbetsgrupp Trygg hemma Gällivare 24/9, 5/10, 21/10, 11/11 och 2/12 NamnProfessionArbetsplats E-post Lena.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Mätning: Arbetssätt som möjliggör sammanhållen vård i hemmet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Utbildning SIP i Meddix öppenvård
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Trygg hemma Hur går införandet? Chefsträff 5, Kiruna
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård
Förstärkt samarbete i öppenvård/ Trygg hemma Chefsträff 2 Avstämning
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Chefsträff 3, Kiruna
Trygg hemma Samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 1
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Trygg hemma Gällivare Chefsträff 5 oktober 2015
Trygg och säker hemma SVOM
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Chefsträff 4, Kiruna
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 2
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Chefsträff rapporter
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Vi är på väg!
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
COSMIC läkemedelsmodul
Samverkan vid utskrivning kort information om utskrivningsprocessen
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Arbetsgrupp start juni 2017
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Stefan Segerman Emma Borgstrand
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Arbets/aktivitetsplan Implementering av samverkanslagen
Dnr: SKF2019/008 Beslut av Styrgrupp närvård:
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
MedControl Instruktion för ärendeansvarig
Presentationens avskrift:

Trygg hemma Kiruna Arbetsgrupp träff 4

Införandeprocess 90 dagar   Handledning, coaching för enhetschefer och team Chefsträff2, avstäm-ning Chefsträff 3 Chefsträff/styrgrupp 4 Chefsträff 5, rutin- skrivning Chefsträff 6 Enhetschefer skriver lokal rutin gemensamt till 26 maj Förankringsarbete i verksamhet Information till verksamhet ALLA medarbetare i berörda områden Arbetsgrupp 1 Testperiod 1 Arbetsgrupp 2 Testperiod 2 Arbetsgrupp 3 Testperiod 3 Arbets-grupp 4 Testperiod 4 Arbets- grupp och chefer 26 maj Uppföljning SIP samt utb Utbildning senior alert SIP-utbildning SIP-utbildning

Agenda för arbetsgruppsträff 4 Hur ligger vi till – uppställning mot väggen Återkoppla frågor/synpunkter som tagits upp med cheferna Individuell checklista, följsamhetsmätning Göra nya planer för några personer som ska gå igenom hela processen Svar från cheferna Vad göra till nästa gång

När ni går härifrån ska ni: Ha en plan för hur era identifierade personer ska ta del av hela arbetsprocessen till den 26 maj

Reflexioner sedan sist Hur långt har ni kommit? Vad har fungerat bra/mindre bra? Vad kan förbättras till nästa gång?

Svar från chefsgruppen Vilka kriterier gäller för hembesök av hemsjukvården till personer som inte har hemsjukvård? Svar; Chefsgruppen uppdaterar det lokala avtalet. I kommande rutin ska det skrivas in. Margareta tar med sig frågan om vem som är ansvarig i kommunen. Maria Rutfors lyfter frågan till Maarit. Ska en kund/patient skall betala för ett hembesök som gäller en första bedömning? Svar; Ingen betalning till dess att annat beslut kommer. Frågan lyfts till styrgruppen. Finns det någon lämpligare tid för bokning av SIP möten än förmiddag på torsdagar 10-11 ? Önskemål en eftermiddag. Svar: Chefsgruppens nya förslag är torsdag kl. 14.00 – 15.00. Kick off med Haparanda efter semestrarna? Förslag onsdag 23 september kl 13.00 – 16.30, alt 22 september. Målgrupp; arbetsgrupp och chefsgrupp. Karin och Birgitta kollar med Haparanda.

Svar från chefer Kiruna Fokuspersoner identifierade inom slutenvård. Hur ser vidare handläggning i öppenvården ut? Svar: Verksamhetsledare/enhetschef inom htj kvitterar utskrivningsmeddelande och ger information till hemsjukvården (kopia). Ansvariga distriktssköterskor kvitterar utskrivningsmeddelandet på HC. Om det inte framgår i utskrivningsmeddelandet om fokuspersonen är hemsjukvårdspatient så ansvarar HC för att kontrollera detta. Om fokuspersonen inte är hemsjukvårdpatient ansvarar HC för att vid behov göra riskbedömningar, kalla till en SIP, utse en fast vårdkontakt och utföra en läkemedelsgenomgång. Är det en hemsjukvårdspatient skall hemsjukvården kalla till en SIP och utse en fast vårdkontakt samt utföra eventuella riskbedömningar och utföra phase 20 som underlag till läkemedelsgenomgång. Socialpsykiatri/hemtjänst– Vet inte alltid var personen hör hemma (närpsykiatri eller primärvård) Hur ska ansvaret tydliggöras på ett bättre sätt? Svar: Personen ska alltid erbjudas en SIP till vid överlämnandet. Enhetschef och kontaktperson htj bör delta vid SIP.

forts, svar från chefer Kiruna Vid osäker het ska HC kontaktas i första hand. Om primärvården har ansvaret så framgår det i journalen. Kontaktperson från hemtjänsten kontaktar sjuksköterskan i hemsjukvården som i sin tur kontaktar hemsjukvården via ”vårdgrannetelefonen ” . Socialpsykiatrin? Hemtjänsten upplever osäkerhet /okunskap kring personer med psykiatrisk bakgrund. Viktigt med tydlighet kring när/vem som ska kontaktas Svar: Detta ska tydliggöras i SIP. Enhetschef och KP inom hemtjänst bör därför delta vid SIP. Närpsykiatrin kan stötta vid behov av kunskapsöverföring i enskilda ärenden. Biståndet –vem ska de kontakta vid hc när pat inte är hemsjukvårdspatient? Svar: De kan ringa på vårdgrannetelefon på Malmen och Graniten och be att få tala med dsk.

forts, svar från chefer Kiruna Hemtjänst –När kunden inte har hemsjukvård kan htj få tillbaka ärendet från vissa dsk (personbundet) inom hemsjukvården, till hälsocentralen får de stå i telefonkö mer sällsynt att de kontaktar 1177. Är det rimligt att bolla tillbaka till hemtjänsten då de kontaktar hemsjukvård? Svar; Viktigt att det syns på dagsplaneringen om det är en hemsjukvårds patient eller om det är HC patient, detta ska genomföras när det nya systemet är i full drift. I väntan på att detta ska kontaktpersonen? kontakta verksamhetsledaren för att kolla om det är en hemsjukvårdspatient eller inte. Är det en hemsjukvårdspatient tar hemsjukvårdens sjuksköterska över ärendet om det inte är en hemsjukvårdspatient ringer man 1177 om det inte är ett akut läge. helger, kvällar och nätter finns det ett journummer där sjuksköterskor från särskilt boende eller hemsjukvårdens sjuksköterska kan svara vid eventuella frågor

forts, svar från chefer Kiruna Hemsjukvård – Möjlighet till kontakt med läkare vid hc, båda telefon och besök behövs. I Vittangi använder man sig av meddelandefunktionen i Meddix ÖV för att kontakta hälsocentralen i patientärenden. Förutsätter att postlådan vittjas ofta, personnummer ska inte användas. Svar: Tiderna meddelas varje vecka från Graniten ca 8.30-8.50 . Besök eller telefontid dagligen 14:30-15:00 på Malmen. Läkartillgänglighet i Vittangi? Nytt avtal till Vittangi from 1 maj-2015. Lokala avtal finns färdigt men underskrift saknas, Maarit åtgärdar avtalet omgående. Primärvård – Bästa sättet att systematiskt identifiera personer med behov av stärkta insatser? Listor över återinskrivna, mångbesökare, ACG? Svar: Genomgång av samliga listor skall göras på HC för att hitta ett sätt hur man skall arbeta vidare Geriatrisk risk profilering (GRP) – ska det systematiskt användas för identifiering? Svar: Ja, baspersonal inom hemtjänsten och handläggare bör använda denna checklista.

forts, svar från chefer Kiruna Primärvården - Funderingar om hembesök kan göras vid ex vis första bedömning. Svar: Svårt för landstingspersonal att göra hembesök, förutsättningar (bilar etc) finns inte längre. Om identifierad person inte är en hemsjukvårdspatient kan första bedömning ske på hälsocentralen, aktuella riskbedömning och phase 20 etc. Om riskbedömningar måste göras/kompletteras i hemmet så kan hembesök genomföras av hemsjukvården och sedan överlämnas ärendet till HC om det inte blir en hemsjukvårds patient. Var ska ett ifyllt Phase20 lämnas? Ska hemtjänst utföra delar av bedömning? Stående ordination på Krea? Svar: Maarit kollar upp hur läkaren skall få denna information , hon återkommer i frågan. Birgitta kollar upp och meddelar hur Luleå gjort med ordination av krea. Hemtjänstens medverkan?

forts, svar från chefer Kiruna Riskbedömningar, Vilka ska utföra? Vilka ska registrera? Utbildningsbehov? Svar: Usk:or ska göra riskbedömningar enligt Senior Alert. Ska all baspersonal göra bedömningarna eller vissa? Sjuksköterskor inom primärvården gör bedömningar vid behov. Vem/vilka inom hemsjukvården?. Ansvar, registrering, uppföljning behöver tydliggöras och läggas till samverkansrutinen.

forts, svar från chefer Kiruna Kan undersköterskorna i htj delta vid SIP-möten? Svar: Ja! HC – deltagande vid SIP-möten i hemmet? Svar: Bärbara datorer med möjlighet till polycom finns i hemsjukvården. När de börjar användas kommer detta arbeta underlättas. Ett annat alternativ är att använda högtalartelefon.

Fika

Arbetsgång Identifiera personer med behov av stärkta insatser = fokuspersoner Fyll i arbetsplanen

Syfte med införandet Arbetsgrupp Kiruna Ökad livskvalitet och trygghet för den enskilde samt personal Förbättra kommunikation och samarbete mellan olika aktörer kring den enskilde Förtydliga ansvarsområdena Långsiktig samordnad individuell plan för att förhindra återinsjuknande

Inför avslutningen Vad är angeläget för er att lyfta? Hur ska presentationen ske? Vad krävs för att ni ska hålla i och hålla ut?

Rut https://www.youtube.com/watch?v=DnDPollqyIk

Trygg hemma - förstärkt samarbete i öppenvård Tackar JA 3) Behovs- kartläggning Etablera kontakt Riskbedömning Läkemedels-relaterade symtom kartläggs Identifiering av person som kan ha behov av stärkta insatser. Signal till utsedd person vid hälsocentral eller hemsjukvård, socialtjänst vid behov JA 2) Erbjudande till identifierad person, från hemsjukvård alt hälsocentral eller socialtjänst Hemsjuk-vård? Risk eller behov? Tackar NEJ! JA NEJ NEJ Stärkta insatser: Läkemedelsgenomgång Samordnad individuell plan upprättas Fast vårdkontakt utses 4) Fortsatt utredning Behövs ytterligare relevanta bedömningar/ utredningar? T ex: biståndshandläggare läkare, arbetsterapeut, dietist =FOKUSPERSON Ny kontakt inom relevant tidsperiod