Vart tar pengarna vägen? INTRODUCERA KAPITLET För att kunna prioritera måste man ha koll --------------------------------------------------------------------------------------------- För att kunna påverka sin ekonomi måste man ju först ha koll på den. Så vad är det egentligen vi lägger våra pengar på?

”Knepigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.” SKAPA GEMENSAM UTGÅNGSPUNKT Det är inte alltid så lätt att ha koll Modeller för att underlätta --------------------------------------------------------------------------------------------- ”Knepigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.” Är det någon som känner igen sig? Vart tar pengarna vägen egentligen? Är det ett svart hål som de försvinner ner i? Det kan i alla fall kännas så ibland. Det kan vara bra att sätta sig ner och gå igenom ekonomin och se över hur man spenderar sina pengar. Hur mycket pengar lägger man på mat? Kläder? Olika abonnemang och prylar? Och ställa sig frågan: är det verkligen såhär jag vill spendera mina pengar?

När ekonomin känns som en berg-och-dalbana Årsöversikt! När kommer räkningarna? Hur mycket är de på? SÄTT ATT FÅ KOLL PÅ FASTA KOSTNADER Förklara årsöversikt --------------------------------------------------------------------------------------------- Ibland kan ekonomin verkligen kännas som en berg-och-dalbana. Vissa månader kan det vara svårt att hålla näsan över vattnet när alla räkningar kommer medan man under andra månader till och med har råd att unna sig något extra. När ekonomin känns som en berg-och-dalbana finns det några saker man kan göra för att jämna ut den och få bättre koll så att det blir lättare att planera. Det första är en årsöversikt, det handlar om att få koll på räkningarna, alltså de fasta kostnaderna. När kommer de? Hur mycket är de på? (Klicka fram till nästa bild.)

Kapa topparna! VISA NYTTAN AV EN ÅRSÖVERSIKT Att kapa topparna gör det lättare att planera Månadsbetalning Separat betalkonto --------------------------------------------------------------------------------------------- Alla räkningar är ju inte jämt fördelade över året, vissa betalar man varje månad, andra en gång i kvartalet och några en gång om året. Ta ett papper och skriv ner vilka räkningar som kommer i januari, februari, mars, april… Ja, ni förstår principen. Då kan det se ut så här. Vissa månader betalar man betydligt mer i fasta kostnader än andra. När det är stora skillnader mellan årets olika månader kan det vara svårt att planera ekonomin. Hur mycket har jag egentligen kvar att köpa mat, kläder och resor för? En del vill vara kung i baren ena månaden och leva på nudlar nästa. Det behöver inte vara ett problem, så länge som man verkligen är beredd att leva på nudlar nästa månad. Men om man tycker det är svårt att leva så, och vill ha en mera jämn ekonomi, är det bra att kapa topparna. Då blir ekonomin inte heller lika sårbar eftersom den summa som man har kvar till de rörliga kostnaderna är den samma varje månad. Man kan kapa topparna på lite olika sätt, bland annat genom månadsbetalningar. Om man betalar en räkning t ex kvartalsvis kan man ta kontakt med dem som man ska betala till och be om att få betala månadsvis i stället. Då kapar man topparna och gör det lättare att planera ekonomin. Men när man gör månadsbetalningar i stället för t ex kvartalsbetalningar kan det tillkomma fakturaavgifter. Då kan det vara bra att tänka på att det finns e-faktura och autogiro. Men kom ihåg att det måste finnas pengar på kontot den dag som de ska dras! Det är inte alltid som pengarna dras den sista dagen i månaden. Se också till att ha koll på totalbeloppet och tänk på att alla räkningar inte är lämpliga för autogiro. Ett annat sätt är att ha ett separat betalkonto. När man har gjort en årsöversikt så lägger man ihop alla räkningar för alla månader på hela året och delar på tolv. (Klicka.) På det sättet har du fått fram den genomsnittliga fasta utgiften. Denna summa sätter man in på ett separat betalkonto och betalar sedan räkningarna därifrån. Exempel X har räknat ut att den genomsnittliga fasta utgiften är 5 500 kr som han för över till sitt separata betalkonto. Vissa månader har X fasta utgifter på 4 000 kr, vilket betyder att han får pengar över på betalkontot. Det är viktigt att han inte använder de pengar som är kvar utan låter dem sitta kvar till nästa månad när han har utgifter på 6 000 kr. Poängen med både månadsbetalningar och separat betalkonto är att man får samma summa kvar på sitt vanliga lönekonto, något som gör det lättare att planera ekonomin.

Vad har jag för andra utgifter? SÄTT ATT FÅ KOLL PÅ RÖRLIGA KOSTNADER Kassadagbok Spara kvitton Kontoutdrag Appar på telefonen Kuvert-metoden --------------------------------------------------------------------------------------------- Men det finns ju fler utgifter än de fasta… Alla utgifter kommer ju inte på räkningar. Om man tycker att det är svårt att hålla koll på alla fasta utgifter, hur svårt är det då inte att hålla koll på alla rörliga utgifter, som mat, kläder och prylar? Det finns några saker som man kan göra för att få koll på de rörliga utgifterna. En sätt är att använda en kassabok. Då skriver man ner alla utgifter som man har under tre månaders tid. Om man köper en kaffe för 20 kr så skriver man ”kaffe 20 kr” i kassaboken osv. Efter tre månader räknar man ihop allt som man har köpt och delar med tre, eftersom man har hållit på i tre månader. Då får man ett genomsnitt på hur mycket man lägger på mat, kläder och prylar i månaden. Ett annat sätt är att spara kvitton. Man gör likadant där, sparar alla kvitton under tre månaders tid, räknar ihop och delar med tre så att man får ett genomsnitt per månad. Men det kanske smidigaste sättet är att kolla på kontoutdraget. Det blir ju allt vanligare att man handlar med kort och då får man ju ett kontoutdrag hem i brevlådan eller om man har internetbank så kan man gå in där och kolla. Kontoutdrag är ett lite mera trubbigt verktyg än att spara kvitton och föra kassabok i och med att man bara ser klumpsumman. Man vet ju inte om man handlat snus, mat eller hygienartiklar om det i utdraget står att man handlat för en viss summa på Coop. Det finns även många appar där man antingen själv får skriva i sina utgifter eller så kopplar man sitt bankkort till appen som automatiskt registrerar alla köp. Vissa banker har även en egen ”utgiftskoll” där alla utgifter sparas och kategoriseras. Appar kan vara smidigt att använda sig av eftersom mycket är automatiskt och många oftast har telefonen med sig. Men det kan vara värt att fundera över hur säker appen är - vill jag koppla den till mitt kort och hur länge sparas mina uppgifter. Men även inom en och samma månad kan ekonomin kännas som en berg-och-dalbana. Pengarna som skulle räcka hela månaden är slut efter halva. Då kan man ta ut alla pengar som är kvar på kontot efter att de fasta utgifter är betalda och dela upp dem i fyra kuvert. I början av varje vecka öppnar man ett nytt kuvert med pengar som man får handla för den veckan. På så vis sprider man ut pengarna, och man vet att man i alla fall har lite pengar kvar när månaden närmar sig sitt slut.

Vart tar pengarna vägen? FÅNGA DELTAGARNAS PRIORITERINGAR Deltagarans utgiftsposter Spartips kopplade till utgiftsposterna Alla har sina egna prioriteringar --------------------------------------------------------------------------------------------- Nu ska ni få berätta vad som är viktigt för er? Vad lägger ni era pengar på? (Skriv upp deltagarnas utgiftsposter på tavlan: mat, kläder, nöjen, djur, mobiltelefon, el, hyra, barn, försäkringar, läkarvård, hygien, transport, träning osv. Allt som deltagarna tar upp skrivs på tavlan, ibland kan man behöva omformulera.) Vad av det som står på tavlan kan man dra ner på? Här finns inget rätt eller fel. Vi prioriterar alla olika. (Låt deltagarna dra ner på vissa kostnader och problematisera hur det ska gå till. Ibland behöver deltagarna hjälp på traven. Gå igenom olika spartips.) Beroende på vart i livet man befinner sig finns det olika utgifter: pluggar man på universitet måste man köpa sina egna böcker, jobbar man måste man kanske ha egen bil, skaffar man barn så kostar det osv. Därför är det viktigt att planera sin ekonomi utifrån den situation man befinner sig i. Vad har vi gjort? Jo, första steget i att göra en budget. Nästa steg är att ta reda på vad varje utgiftspost kostar i månaden. En budget är individuell och det är upp till var och en vad man väljer att lägga pengarna på. En budget är ett hjälpmedel som gör det lättare att prioritera.

Hjälp att prioritera Inkomster och utgifter Fasta och rörliga kostnader Genomsnitt per månad Realistisk och hållbar? Följ upp EN BUDGET ÄR ETT PRIORITERINGSHJÄLPMEDEL Ett verktyg att nå mål och drömmar En budget måste vara realistisk och hållbar --------------------------------------------------------------------------------------------- En budget är ett hjälpmedel för mig att prioritera mina pengar så att de räcker och att de går till det som verkligen är viktigt för mig – mina mål och drömmar. När man gör en budget är det lätt hänt att man missar några viktiga saker. Det är inte ovanligt att man underskattar utgifter så att budgeten inte blir realistisk. Ibland kan det ta emot att tänka på hur mycket pengar som man faktiskt lägger på vissa saker och därför inte se realistiskt på utgifterna. Exempelvis är det många som bara räknar in när de storhandlar i utgiften för mat, och glömmer allt småhandlande. Oftast gör man sig själv bara en otjänst, det är bättre att göra en budget som är realistisk och hållbar. Därför kan det vara bra att testa av budgeten någon månad och sedan följa upp. Oftast behöver den justeras lite för att stämma överens med just ditt liv. Det är också viktigt att ha lite luft mellan sina inkomster och utgifter i budgeten, som gör att man kan klara sig även om det skulle tillkomma någon utgift som man inte var beredd på.

Alexanders budget Kläder 600 kr Träning 300 kr Mat 2 400 kr Hyra 3 500 kr Mobiltelefon 250 kr Bredband 400 kr Alexanders budget     Hygien 300 kr El 200 kr TV 300 kr Försäkringar 375 kr Tidningar 60 kr Oförutsedda 300 kr Summa kostnader 7 450 kr DET ÄR LÄTT ATT GLÖMMA UTGIFTSPOSTER Lätt att glömma utgiftsposter Lätt att underskatta kostnader Gör en budget för att få ut så mycket som möjligt av pengarna --------------------------------------------------------------------------------------------- Det här är Alexanders budget. Han jobbade tidigare inom hemtjänsten, men han har just blivit arbetslös. Är Alexanders budget realistisk och hållbar? Ta maten t ex, är det realistiskt med ca 80 kr per dag? (Klicka.) Alexander hade inte räknat med alla utgifter, eller hur? Funkar den här budgeten då? Han har ju missat en hel del saker, och underskattat andra, eller hur? Han har inte räknat med några resor eller nöjen. Är det realistiskt? Det kan vara svårt att göra en budget och uppskatta sina utgifter på ett realistiskt sätt, därför ska vi träna lite på det. Ni har fått Alexanders budget och en sammanfattning där det står lite om vem Alexander är och vilka intressen han har (sammanfatta den högt). Tanken är att ni ska göra en realistisk budget åt Alexander där han får ut så mycket som möjligt av sina pengar, övningen går alltså inte ut på att han ska leva så snålt som möjligt. Extra övning, Framtidsbudget: (Syftet är att skapa framtidsminnen – gärna genom att ställa sig själv frågor som: ”Vad gör jag om fem år? Vem är jag? Vad jobbar jag med? Vad gör jag på fritiden?”. Genom detta kan deltagarna skapa en bild av hur deras liv kommer att se ut i framtiden och på så sätt få ett mål som kan skapa positiva känslor.) Välj ett yrke på pappret och gör en budget utifrån den. Glöm inte att räkna bort skatten! För att räkna ut skatten ta lönen och multiplicera den med 0,7. Vi räknar skatten till 30%. Detta är en förenkling då skatten höjs eller sänks proportionerligt med inkomsten samt varierar mellan kommunerna. Varför betalar vi skatt? Vad går skatten till? Skatten går till väldigt mycket olika saker och den går tillbaka till oss själva. Alternativet hade varit att vi betalat mer i egna avgifter eller privata försäkringar. Men genom skatten får vi alla tillgång till t ex skola och vård på lika och rättvisa villkor. Man skulle kunna säga att vi betalar tillbaka de pengar som andra har skattat för att vi exempelvis går i skolan. Vi ska också betala tillbaka för det barnbidrag vi haft, de vägar vi åker på. Att vi får gratis tandvård och komma till doktorn när vi varit sjuka. Vi får också betala för att det arrangeras kulturarrangemang som Vi får tillträde till. Att det är rent och snyggt i våra parker och gemensamma ytor. Summa kostnader 8 985 kr

ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET --------------------------------------------------------------------------------------------- Nu har vi testat att göra en budget åt Alexander. Om ni vill kan ni även göra en egen budget. På Hallå konsuments hemsida finns något som heter Budgetkalkylen, som är ett verktyg för att göra en egen budget. Budgetkalkylen är uppbyggd i steg. I det första steget fyller man i vilken kommun man bor i, hur många man är i hushållet, om man har barn etc. (Klicka till nästa bild.)

ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET --------------------------------------------------------------------------------------------- Du klickar sedan vidare i Budgetkalkylen och fyller i hur mycket du lägger på olika poster, t ex livsmedel, kläder, skor och transport. (Klicka till nästa bild.)

ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET --------------------------------------------------------------------------------------------- I det sista steget får du fram en budget utifrån den information som du angett. Du kan gå tillbaka och ändra de olika posterna som du fyllt i för att din budget ska bli realistisk och hållbar. Du kan också spara din budget som en pdf-fil eller skriva ut den.

Vad kostar det att leva? VETA VAD SOM ÄR EN REALISTISK KOSTNAD Hjälp med att göra en realistisk budget Hjälp med att uppskatta kostnader --------------------------------------------------------------------------------------------- Den som inte har tillgång till dator och internet eller som känner sig mera bekväm med att göra en budget med hjälp av papper och penna kan ta hjälp av Konsumentverkets tidning ”Koll på pengarna”. Här får man också hjälp med att göra en egen budget. Det kan vara svårt att veta om de siffror man sätter på de olika utgiftsposterna är realistiska och hållbara. I ”Koll på pengarna” finns Konsumentverkets beräkningar inom flera områden, t ex mat, hygien och kläder. Dessa siffror är beräknade på ett genomsnitt, alltså inte det lyxigaste men heller inte det lägsta. Jämför gärna dina egna siffror med de Konsumentverket räknat fram.

Småutgifter Fika på stan 1 gång i veckan à 50 kr 2 600 kr Chips, 200 g 2 per vecka à 23 kr 2 390 kr Dricka, 50 cl 1 st per dag à 18 kr 6 570 kr Vin 4 flaskor per månad à 70 kr 3 360 kr Starköl 12 flaskor på månad à 15 kr 2 160 kr Cigaretter 1 paket per dag à 53 kr 19 350 kr Snus 1 dosa varannan dag à 43 kr 7 850 kr Energidryck 1 om dagen à 20 kr 7 300 kr SMÅUTGIFTER KAN BLI STORA KOSTNADER En småutgift är också en prioritering Synliggöra den faktiska kostnaden under en längre period --------------------------------------------------------------------------------------------- Om man går igenom sin ekonomi kan man få många aha-upplevelser, särskilt när det gäller småutgifter. Ofta är det småutgifterna som tillsammans blir det svarta hålet och ger känslan ”vart tar pengarna vägen egentligen?” Här kan man se vad det kostar att röka ett paket cigaretter per dag under ett år eller vad det kostar att ta en fika på stan en gång i veckan under ett år. Jag menar inte att vi helt ska undvika småutgifterna, att fika på stan kan vara ett sätt att umgås med vänner. Och många av er vet ju säkert också hur svårt det är att sluta röka eller snusa. Jag vill bara visa hur mycket pengar det blir när man lägger ihop ”småutgifterna”. Som jag sa förut: att göra en budget handlar om att prioritera. Jag vill att vi ska vara medvetna om vilka prioriteringar vi gör och att det är ett medvetet val när vi spenderar våra pengar. Ibland kan det vara så att man lägger mycket pengar på sådant som man egentligen inte alls prioriterar. Genom att minska de utgifter som egentligen inte tillför något, kan man spara pengar. Lägger man ihop några av de här posterna räcker ju faktiskt pengarna till en utlandssemester eller till något annat som man länge har gått och drömt om att göra eller velat ha.

Matkostnader Mat inklusive 20 luncher ute á 85 kr 3 110 kr Mat med hemlagad matlåda 1 840 kr THEMACGIRL* / Foter / CC BY-NC-ND Sakurako Kitsa / Foter / CC BY-NC-ND GENOM ATT VARA AKTIV KAN DU MINSKA DINA KOSTNADER Utemat är dyrare än hemlagat --------------------------------------------------------------------------------------------- En annan utgift som kan dra iväg är den för mat, speciellt om man köper hämtmat eller äter ute. Här ser vi att man kan spara över 1 000 kr på en månad genom att laga sin egen lunchlåda. Över 15 000 kr på ett år! Siffrorna bygger på Konsumentverkets beräkningar och är rekommendationen för en kvinna. Konsumentverket utgår från att kvinnor äter för mindre pengar än vad män gör.

Spartips Mat Gör inköpslista och veckohandla Jämför priser Köp efter säsong och förvara rätt Undvik halvfabrikat Välj vegetariskt ibland Använd dina sinnen! OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER  Gör en inköpslista och veckohandla Jämför priser Köp efter säsong och förvara rätt Undvik halvfabrikat --------------------------------------------------------------------------------------------- Många av de här spartipsen har vi redan tagit upp (under tavelövningen). Men några kan nämnas igen. Om man planerar vad man ska äta så kan man laga fler portioner varje gång man lagar mat.  För att spara pengar kan man också laga mat efter säsong. Alltså köpa det som just nu produceras i Sverige och som då har ett lägre pris.  Du kan också laga mat från grunden istället för att köpa halvfabrikat. Detta är ett bra sätt att minska sina kostnader, men också ett sätt att undvika oönskade ingredienser! Ibland känns det som att halvfabrikat är billigare, men tittar man på den köttmängd som finns i färdiga köttbullar och jämför det med kilopriset för köttfärs blir det faktiskt billigare att köpa köttfärsen och göra egna köttbullar. Lagar du mat från grunden vet du ju också vad det är som du äter. Man behöver faktiskt inte så många ingredienser för att laga köttbullar. Hur många tror ni att det är i färdiga köttbullar?  En annan viktig sak, som kanske inte så många tänker på, är att det är skillnad mellan bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag. Bäst-före-datum är en rekommendation om att produkten är som bäst innan detta datum. Det betyder inte att den automatiskt blir farlig eller dålig bara för att bäst-före-datumet har passerat. Du kan istället lukta och smaka för att avgöra om du kan äta den eller inte. Vi måste lära oss att bli bättre på att lita på våra sinnen. Förvarar man livsmedel på ett korrekt sätt kan de hålla länge efter bäst-före-datumet utan att bli dåliga. Ägg som förvaras i kylskåp håller ofta ca 1 månad efter att bäst-före-datumet passerat.  Har däremot sista-förbrukningsdag passerat ska du inte äta maten. Kyckling och köttfärs har ofta sista-förbrukningsdag och du kan bli riktigt sjuk om du äter produkten efter det att detta datum har passerat.  Om du kan tänka dig att köpa en sallad som ser lite trött ut eller ett äpple som blivit kantstött, så går det hur bra som helst att pruta!  (Klicka.) Ett annat sätt att spara lite pengar kan vara att äta mindre kött. Kött är ganska dyrt, och om man minskar på det så är det både bättre för plånboken, hälsan och miljön! Under de senaste 20 åren har köttkonsumtionen ökat med 40 %. Vi slänger ungefär 30 % av maten som skulle kunna gå att äta. Det är väldigt mycket. Tänk er – att ni bär hem tre matkassar från affären, och slänger en direkt i soporona! Det gör ju faktiskt att de kassarna vi har kvar blir dyrare…

Vad kostar bilen? KOSTNADER KOPPLADE TILL ATT HA BIL Synliggör kostnadsposter Visa den totala kostnaden --------------------------------------------------------------------------------------------- Nu ska vi titta på en annan stor kostnad, nämligen bilen. Och jag tänkte att ni skulle få tävla. Skriv ner alla kostnader ni kommer på kopplade till att ha en bil. Ni har 1 minut på er. Inga siffror, utan bara lista poster som t ex bensin. Jag kommer att ta tid och ni kan börja nu… (Efter 1 minut.) Vad kom ni på för kostnader? (Skriv upp kostnaderna på tavlan, kostnader kopplade till bilen finns också i ”Koll på pengarna”.) Ni har kommit på massor av kostnader. Men ni har missat den största kostnaden. Är det någon av er som kan komma på vilken? (Vanligen missar deltagarna värdeminskningen). Värdeminskningen är oftast den enskilt största kostnaden som finns kopplat till att ha en bil. Om du köper en ny bil brukar man säga att den tappar i värde så fort du kör ut den från bilhandlaren. Detta är en kostnad som du måste räkna med. Om du köper en bil för 30 000 kr blir priset förmodligen inte det samma om du säljer den fem år senare. Har du en nyare bil är värdeminskningen större. Har du en äldre bil är värdeminskningen mindre, men då har du förmodligen högre reparationskostnader. En bil är nästan aldrig en investering, men riktigt gamla bilar, eller bilar det finns få exemplar av, kan öka i värde. Det kan också vara bra att ta hand om sin bil. Minskar slitaget blir också värdeminskningen mindre och bilen behåller ett högre värde. Vad tror ni att det kostar att köra en bil en mil om man tar med alla kostnaderna på tavlan? Man brukar säga att det kostar mellan 30-40 kr per mil beroende på vilken bil man har. Om man istället skulle slå ut kostnaderna på en månad. Vad tror ni bilen kostar då? Man brukar säga att en bil kostar mellan 3 000-4 000 kr per månad beroende på vilken bil man har.

Spartips Bilen Genomsnittsbilisten sparar ca 7 500 kr per år om bilen förbrukar 4 deciliter mindre per mil. Jämför försäkringar och lån. Glöm inte trafikförsäkring! Ta hand om bilen Går det cykla istället? OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER --------------------------------------------------------------------------------------------- Här har vi samlat lite tips som kan vara bra att tänka på om man vill försöka dra ner på sina kostnader kopplade till bilen. Är det någon av er som har eller håller på att ta körkort? Då brukar man prata om ECO-driving. Det innebär att man får lära sig att köra bilen på ett sätt som drar mindre bränsle. Då blir det billigare för dig som har bilen, men även bättre för miljön eftersom bilen släpper ut mindre avgaser och behöver mindre bränsle. Ett annat spartips kan vara att ta cykeln eller gå kortare sträckor. Man har sett att hälften av alla bilresor som görs i Sverige är kortare än 3 km. Sådana avstånd kan man ju faktiskt gå eller cykla när det är möjligt. Det skulle spara både pengar och på miljön.

Ju mer vi är tillsammans… Photo credit: Gertrud K. / Foter.com / CC BY-NC-SA OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER Sharing economi / delande-ekonomi --------------------------------------------------------------------------------------------- Ett annat trendigt sätt att spara pengar är att dela på kostnaderna med andra. Detta är något som kommer mer och mer, och brukar kallas för sharing economi eller delande-ekonomi. Tanken är att istället för att äga saker så är tillgången viktigare. Tidigare var man tvungen att äga CD-skivan eller DVD-filmen, nu går det - genom ett medlemskap – att få tillgång till så mycket mer musik och film än så, via Spotify och Netflix. (Klicka på bilden för att få fram exempel.) Initiativ till detta kommer hela tiden, på massor av olika marknader. Vet ni t ex vad en bilpool är? Finns det någon bilpool i närheten? Om man går med i en bilpool går man med i en förening som man varje år betalar en mindre avgift till. Föreningen äger i sin tur en eller flera bilar. När du behöver bokar du en bil och betalar bara vad det kostar under den tid som du använder den. Detta gör att du betalar för funktionen bil istället för prylen bil. När du inte använder bilen kan någon annan göra det och på så vis blir det billigare. Ibland är det två eller flera familjer som går samman och delar på en bil. I större bilpooler finns många bilar och många medlemmar. Bilpooler är oftast inte vinstdrivande. Andra exempel: Snapcar och skjutsgruppen (samåkning) Airbnb (hyr varandras hem) Couchsurfing (sov på en soffa) Coffice (dela kontor med andra på ett kafé) ToolPool (låna grejer) SnapGoods (låna grejer av varandra) Klädoteket (låna kläder) My ex-boyfriends jewelry (sälj grejer som du fått av ex-et) Spotify (har tillgång till musik utan att behöva äga) Netflix (har tillgång till film utan att behöva äga)

Spartips Prylar och kläder Betala inte mer än prislappen! Jämför priser och villkor! Slow fashion – Slow design, Re-design! Begagnat Byt Bortskänkes Undvik impulsköp Photo credit: Sterin / Foter.com / CC BY-NC-ND Photo credit: miss mass / Foter.com / CC BY-NC OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER Avbetalning är dyrare än kontantbetalning Jämför priser och villkor för dina avtal Köp och sälj begagnat eller byt mot något annat Slow fashion, slow design, re-design Undvik impulsköp --------------------------------------------------------------------------------------------- Vi har också gått igenom de flesta av de här tipsen tidigare. Men det finns några saker som man kan tänka lite extra på. Undvik att betala mer än prislappen. Det blir alltid dyrare om du köper något på avbetalning, kredit eller lånar till köpet. Billigast är det att köpa kontant. Du kan också köpa och sälja en del saker på second hand eller byta med kompisar. Kläder som du inte längre vill ha kanske du kan byta med vänner eller syskon? Det är ju ofta så att vi tröttnar på saker och gör oss av med dem, utan att det är något egentligt fel på dem. Då kan det vara bra att byta till sig något som är nytt för dig från någon annan. Dessutom är det bättre för oss. Ny prylar och kläder – speciellt plastleksaker – kan faktiskt innehålla farliga gifter som vi sällan känner till. Att impulshandla blir ofta dyrt då det finns stor risk att man kommer hem med saker man egentligen inte har så stor nytta av. Man handlar snarare för kicken av att handla än att man har behovet av just den saken. En kortvarig lycka som på sikt blir dyr. Bättre att tänka igenom vad man verkligen behöver. Kanske även fundera på andrahandsvärdet?

Vårt kontrollrum Vill ha belöning Är lat Löser problem här och nu HUR VÅR HJÄRNA FUNGERAR VID EKONOMISKA BESLUT Hjärnan är inte programmerad för att fatta bra ekonomiska beslut Vad vår hjärna vill ha --------------------------------------------------------------------------------------------- Innan vi går vidare tänkte jag att vi ska kika lite på vårt hjärnkontor och hur vår hjärna egentligen fungerar. Hjärnan är ju trots allt vårt kontrollrum, som tillsammans med andra saker påverkar vårt sätt att se på ekonomi. Det finns ingen del i hjärnan som hjälper oss att hantera pengar. Pengar är en social konstruktion, något som vi människor har skapat. Hjärnan är fortfarande programmerad för att vi ska leva en kort tid här på jorden, kanske 40 år. Nu när vi istället blir 80 år gamla, är vår hjärna dålig på att tänka så långt fram som att t ex planera pensionen.  Istället vet vi att vår hjärna (klicka för varje punkt, och prata om den): Söker efter belöningar – vårt belöningssystem får oss att må bra/dåligt. Det har funnits i tusentals år och är grundläggande för vår överlevnad. Ekonomi handlar många gånger om uppskjuten belöning.   Är lat – vill spara på vår energi. Om du är ute och springer och börjar bli trött i benen. Då är det hjärnans signaler om att nu behöver du spara energi. Om det då kommer någon och jagar dig så har du kvar energi i musklerna trots att hjärnan signalerade att du var dötrött, och kan då springa ifrån. Hjärnan är motsatsen till en PT. Ekonomi handlar om uppoffring, att inte alltid ta den lättaste vägen. Löser problem här och nu – hjärnan har svårt att tänka långsiktigt, och vill istället helst fokusera på att vi överlever dagen. Ekonomi handlar om att tänka långsiktigt. Detta sammanfattar varför vår hjärna många gånger har så svårt att tänka ekonomiskt. Löser problem här och nu

”Jag ska bara…” 1. Dela upp 2. 15 min 3. Belöna dig! UPPSKJUTANDE BETEENDE Vårt belöningssystem är starkt Tips för att undvika uppskjutande beteende --------------------------------------------------------------------------------------------- Det är lätt att vi människor blir som Alfons Åberg, dvs jag ska bara… Med våra hjärnor vet vi att det blir konsekvenser men att vi ändå väljer att skjuta upp det. Är det någon som har sett Lyxfällan på tv? Där har det ofta gått väldigt långt och skulderna har blivit stora. Varför blir det lätt så? Jo för att belöningssystemet är så starkt. Hur känns det att få ett brev från Kronofogden? Jobbigt. Då kollar jag Facebook eller Netflix istället för att må bättre. Hur blir jag mindre Alfons Åberg då? Då behöver vi bara lura vår hjärna lite, eller rättare sagt samarbeta (klicka för att få fram textrutan): Dela upp det som ska göras i mindre delar – exempelvis dag 1: dela upp all post i en hög, dag 2: öppna och lätt i högar, dag 3: läs Lägg 15 min på uppgiften – lura hjärnan lite, det kan bli längre tid men det märker du inte om du är inne i uppgiften. Belöna dig själv efteråt – klappa hjärnan medhårs

Få ut mer av dina pengar – börja spara! Olika former av sparande – buffert, mål och långsiktigt Trygghet, MAKT och ett sätt att leva ”billigare” Drömmar! En vana - tydligt mål och bestämd summa Skapa minnen och tro på dig själv! POSITIVA ASPEKTER AV SPARANDE Ett sätt att leva billigare Gör din ekonomi mindre sårbar Samarbeta med hjärnan --------------------------------------------------------------------------------------------- Vi har nu pratat om hur vi kan spara pengar genom hur vi handlar. Nu ska vi istället prata om den typen av sparande när vi sätter undan pengar till något. Det finns olika former av sparande: Buffertsparande – som ska finnas lättillgängligt för plötsliga oförutsedda utgifter. Målsparande – när vi sparar till ett mål, vilket kan vara lättare att motivera sig till när vi ser målet framför oss. Långsiktigt sparande – till t ex pensionen, vilket kan placeras i lite högre risk, exempelvis fonder och aktier om man vill. Att börja spara är faktiskt ett sätt att leva billigare och få ut mer av sina pengar. Om du har lite pengar sparade när någon oförutsedd utgift dyker upp kan du lättare undvika att ta en dyr kredit eller ett lån. Att veta att man har ett sparande kan bli en trygghet. Ett sparande gör också att du kan göra något som du kanske länge drömt om. Ta barnen till djurparken, resa jorden runt eller köpa ny telefon. Eller kanske på lite längre sikt köpa en lägenhet. Om du gör ditt sparande till en vana blir det lättare att sätta av pengarna varje månad. Det blir också lättare att spara om du har ett mål, något som du sparar till. Att spara innebär ju att du avstå från att handla idag så att du kan köpa mer saker/upplevelser längre fram. Sedan gäller det att övertyga vår hjärna – som helst inte vill tänka så långsiktigt – att sparande är en bra ide. Alla människor är såklart olika, vissa har lättare att tänka på sig själv i framtiden, medans andra har ett ganska långt glapp mellan att tänka på sitt nuvarande jag och sitt framtida jag. Forskning visar att om dessa personer får frågan ”vad du ser dig själv om 3-5 år” ofta har svårt att svara och ser sig själv som en främling då. För dessa personer blir det svårt att starta ett sparande, eftersom det upplevs som att ge pengar till någon annan. Hur samarbetar vi med vår hjärna när det kommer till sparande då? Ett sätt är genom att skapa framtidsminnen. Att visualisera och tänka sig in i drömscenariot, exempelvis målet med mitt sparande. Var gärna så detaljerad som möjligt. Om jag t ex ska spara till en resa. Då tänker jag mig in i hur jag befinner mig på resan. Vad jag har på mig? Hur det ser ut runt omkring? Vad jag äter? Vem jag har jämte mig? Hur jag känner mig? Det är också viktigt att tro på sig själv – att jag kommer klara det! Därför är det viktigt med realistiska mål som genom att jag tror på mig själv – skapar ett engagemang hos mig.

Buffertsparande ”Kanske inte en årslön men gärna två månadslöner!” Stor tillgänglighet med låg risk Sparkonto – tryggt och tillgängligt Oförutsedda utgifter BUFFERT ÄR EN FORM AV SPARANDE En liten summa kan göra stor skillnad Buffertsparande ska vara lättillgängligt med låg risk Utan en buffert blir ekonomin mycket sårbar Buffert är en fallskärm om något händer --------------------------------------------------------------------------------------------- Det viktigaste är att snabbt komma igång med är buffertsparandet. Bufferten kan vara fallskärmen som löser ut om något oväntat händer. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet tyckte den dåvarande finansministern att det var konstigt att så många behövde hjälp. ”Har inte alla en årslön på banken?” En genomsnittlig årslön motsvarar ca 200 000 kr. Det är inte många av oss som har så mycket pengar sparade på banken. Ett mera realistisk mål att sträva mot är att ha två månadslöner som buffert för oförutsedda utgifter, vilket också det är mycket pengar. Hur stor buffert du behöver beror på hur ditt liv ser ut och vad du prioriterar just nu. Har du barn ser din ekonomi annorlunda ut än om du inte har det. Att ha pengar sparade ger en trygghet och gör att din ekonomi inte är lika sårbar om du skulle bli arbetslös, sjuk, sambon flyttar eller om du av någon annan anledning får mindre pengar under en period. Viktigt att tänka på är att det är bra att buffertspara så att du lätt kan komma åt pengarna när du behöver dem. Du vet ju inte i förväg när dammsugaren eller datorn går sönder. Risken på ditt buffertsparande ska vara låg. Om du sparar pengarna i en sparform med låg risk innebär det att pengarna inte växer lika fort, men risken att förlora dem är samtidigt mindre.

Hjälp? BUFFERT ÄR EN FORM AV SPARANDE En liten summa kan göra stor skillnad Buffertsparande ska vara lättillgängligt med låg risk Utan en buffert blir ekonomin mycket sårbar Buffert är en fallskärm om något händer --------------------------------------------------------------------------------------------- Det viktigaste är att snabbt komma igång med är buffertsparandet. Bufferten kan vara fallskärmen som löser ut om något oväntat händer. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet tyckte den dåvarande finansministern att det var konstigt att så många behövde hjälp. ”Har inte alla en årslön på banken?” En genomsnittlig årslön motsvarar ca 200 000 kr. Det är inte många av oss som har så mycket pengar sparade på banken. Ett mera realistisk mål att sträva mot är att ha två månadslöner som buffert för oförutsedda utgifter, vilket också det är mycket pengar. Hur stor buffert du behöver beror på hur ditt liv ser ut och vad du prioriterar just nu. Har du barn ser din ekonomi annorlunda ut än om du inte har det. Att ha pengar sparade ger en trygghet och gör att din ekonomi inte är lika sårbar om du skulle bli arbetslös, sjuk, sambon flyttar eller om du av någon annan anledning får mindre pengar under en period. Viktigt att tänka på är att det är bra att buffertspara så att du lätt kan komma åt pengarna när du behöver dem. Du vet ju inte i förväg när dammsugaren eller datorn går sönder. Risken på ditt buffertsparande ska vara låg. Om du sparar pengarna i en sparform med låg risk innebär det att pengarna inte växer lika fort, men risken att förlora dem är samtidigt mindre.