Vart tar pengarna vägen?

En presentation över ämnet: "Vart tar pengarna vägen?"— Presentationens avskrift:

1 Vart tar pengarna vägen?
INTRODUCERA KAPITLET För att kunna prioritera måste man ha koll För att kunna påverka sin ekonomi måste man ju först ha koll på den. Så vad är det egentligen vi lägger våra pengar på?

2 ”Konstigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.”
SKAPA GEMENSAM UTGÅNGSPUNKT Det är inte alltid så lätt att ha koll ”Konstigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.” Är det någon som känner igen sig? Vart tar pengarna vägen egentligen? Är det ett svart hål som de försvinner ner i? Det kan i alla fall kännas så ibland. Det kan vara bra att sätta sig ner och gå igenom ekonomin och se över hur man spenderar sina pengar. Hur mycket pengar lägger man på mat? Kläder? Olika abonnemang och prylar? Och ställa sig frågan: är det verkligen såhär jag vill spendera mina pengar?

3 Ordlista Genomsnitt Kontoutdrag Räkning Kvitto
Totala summan delat på ett antal månader ger ett genomsnitt. T.ex kr delat på 12 månader = 100 kr i genomsnitt per månad. Kontoutdrag En sammanställning av utgifterna från ditt bankkonto. Räkning Kan också kallas avi och faktura. Ett meddelande om hur mycket du ska betala för något du köpt. Kvitto Papper där det står att du har betalat för något. ORDLISTA Förklaring av vanliga ord under kapitlet Genomsnitt – Totala summan delat på ett antal månader ger ett genomsnitt. T.ex kr delat på 12 månader = 100 kr i genomsnitt per månad (Genomsnitt på engelska är average) Kontoutdrag – En sammanställning av utgifterna från ditt bankkonto. (Kontoutdrag = bank statement) Räkning – Kan också kallas avi och faktura. Ett meddelande om hur mycket du ska betala för något du köpt. (Räkning = bill) Kvitto – Papper där det står att du har betalat för något. (Kvitto = receipt)

4 Inkomster Det kan vara lön och bidrag
Betalas till ditt bankkonto en gång i månaden. Vissa inkomster måste skattas. Skatt dras automatiskt. INKOMSTER Olika typer av inkomster Inkomster skattas automatiskt Kort är vanligt För att få lön och andra typer av inkomster utbetalade behöver du ett bankkonto. Till bankkontot kopplas ett kort som du använder när du handlar eller när du tar ut pengar från en bankautomat. I Sverige är det vanligt att vi bara använder kort när vi handlar och en del butiker vägrar ta emot kontanter. Sverige är ett av de länder som använder minst kontanter! Lön betalas nästan alltid ut en gång i månaden. Oftast betalas lönen ut runt den 25:e i månaden. Om datumet som du vanligtvis får lönen på är en helgdag så betalas lönen istället ut den vardag som är närmast. När du arbetar betalar du skatt på din lön. Denna skatt kallas inkomstskatt. Lönen som du får innan du betalat skatt kallas bruttolön. Lönen efter du har betalat skatt kallas nettolön. Det är arbetsgivaren som betalar in skatten till Skatteverket varje månad. Vissa bidrag kan du få automatiskt utan att ansöka om dem. Har du till exempel barn under 16 år får du barnbidrag. Om du studerar på gymnasiet får du studiebidrag. Andra bidrag, till exempel bostadsbidrag och föräldrapenning kan du behöva anmäla eller ansöka om.

5 Banken Skydda dina bankuppgifter. Skriv inte upp din kod.
Varning! Skydda dina bankuppgifter. Skriv inte upp din kod. Dela inte dina bankuppgifter till någon. Banken kommer aldrig ringa eller maila dig för att be om dina uppgifter. BankID är säkert att använda Är till för att hjälpa kunderna Skyddar dina pengar Pengarna kan inte försvinna Gör det möjligt att ta hand om ekonomin Oftast lite säkrare vid lån Banken kan ställa många frågor Rätt till bankkonto! BANKEN Insättningsgaranti Skyddar pengarna om någon skulle kapa ditt konto Gör det möjligt att få in inkomster och betala räkningar Förmånligare lån än snabblån Kan ställa många frågor – penningtvätt Alla har rätt till bankkonto Fråga deltagarna: ”Vad är era erfarenheter av banken?”, ”Hur fungerar banken i era hemländer?”, ”Vad kan banken göra?”. Ha en kort diskussion, i smågrupper eller i helklass. (Klicka) I Sverige har vi flera olika banker. Banken är till för att hjälpa oss att sköta vår ekonomi. Via olika verktyg gör banken det möjligt för oss att ta emot vår inkomst och att sköta våra betalningar. Att ha pengarna på banken är ett säkert sätt att förvara sina pengar. Hos banken är våra pengar skyddade och om något skulle hända så kan banken hjälpa till. Banken har också något som heter ”insättningsgaranti” det innebär att våra pengar aldrig kan försvinna, även om en kris uppstår, för då går staten in och betalar tillbaka pengarna. Banken kan också hjälpa till med att låna ut pengar om man skulle behöva. Det finns många olika företag som man kan låna pengar från. Vissa lån är dyrare än andra. När du lånar pengar behöver du alltid betala tillbaka mer pengar än du har lånat. Om man lånar pengar från en av de större bankerna behöver du oftast inte betala tillbaka så mycket mer än det du lånade. Ett lån på en större bank är oftast billigare än till exempel ett snabblån/korttidslån/SMS-lån/Telefonlån. Banken kan ställa olika frågor, t ex ”vart pengarna kommer ifrån?”, ”till vad man ska låna pengar?”. Detta gör banken för att säkerställa så att det inte rör sig om penningtvätt, dvs att man omvandlar olagliga pengar till något som ser ut som lagligt förtjänade pengar. Det är en säkerhet både för dem och för oss att detta kontrolleras. Alla har rätt att få ett bankkonto, med tillhörande tjänster (sätta in pengar, ta ut pengar, autogiro, betala med kort, e-handel, göra betalningar och överföringar). Detta gäller även asylsökande. Kravet är att kunden ska kunna identifiera sig och kunna berätta syftet med kontot. (För asylsökande ska LMA-kortet + vidimerad kopia av kundens id-handling). Till sist, tänk på att skydda dina bankuppgifter! Skriv inte upp din kod och ge inte dina bankuppgifter till någon! Dela inte dina bankuppgifter via telefon, mail, brev. Banken kommer inte att höra av sig till dig via telefon eller mail för att hjälpa dig med din ekonomi. Händer detta är det någon som vill luras. BankID är en elektronisk identitetshandling och är ett enkelt sätt att identifiera sig för att till exempel ingå avtal och elektroniskt skriva under betalningar på internet. Att använda elektronisk underskrift via BankID är juridiskt bindande på samma sätt som en fysisk underskrift. För att skaffa ett BankID behövs ett svenskt personnummer. Det är bankerna som utfärdar BankID till privatpersoner. Photo credit: Donovan Govan / Licensed under the terms of the GNU Free Documentation License

6 Ekonomin kan ofta kännas som en berg-och-dalbana
PRIVATEKONOMIN KAN VARIERA ÖVER TID Ekonomin kan variera över en livstid Ekonomin kan variera över kortare tid Utgifterna och räkningar kan variera mellan månaderna Ibland kan ekonomin verkligen kännas som en berg-och-dalbana. Ens privatekonomi kan gå upp och ner genom hela ens liv. Vissa perioder i livet har man mer pengar än andra, både när det gäller inkomst och utgifter. Kan ni komma på några händelser som kan göra att ekonomin förändras? (börja studera, flytta hemifrån, få barn, flyttar ihop med någon, separera, bli av med jobbet, barnen flyttar hemifrån osv). Idag är det dessutom vanligt att vara timanställd och då kanske inkomsterna varierar mycket mellan månaderna. Har ni tänkt på att även ens räkningar kan vara likt en berg-och-dalbana? Vissa månader kan det vara svårt att hålla näsan över vattnet när alla räkningar kommer medan man under andra månader har färre räkningar och till och med har råd att unna sig något extra. Nu ska vi titta på lite olika knep för att få bättre koll på vår privatekonomi.

7 SÄTT ATT FÅ KOLL PÅ FASTA KOSTNADER
Förklara årsöversikt När ekonomin känns som en berg-och-dalbana finns det några saker man kan göra för att jämna ut den och få bättre koll så att det blir lättare att planera. Det första som är bra att göra är en årsöversikt. Årsöversikten ska hjälpa oss att få koll på räkningarna, alltså de fasta kostnaderna. När kommer de? Hur mycket är de på? Här är ett exempel på hur en översikt kan se ut, och som vi kan se, skiljer det sig en hel del mellan de olika månaderna. Både vilka räkningar som kommer, men också den totala summan som räkningarna är på.

8 Kapa topparna! VISA NYTTAN AV EN ÅRSÖVERSIKT
Att kapa topparna gör det lättare att planera Månadsbetalning Separat betalkonto Nu har vi tagit årsöversikten och lagt in den i ett diagram. Detta för att vi enklare ska kunna se hur mycket de fasta utgifterna faktiskt kan svänga mellan månaderna. Orsaken till att det kan svänga en hel del är för att alla räkningar är ju inte jämt fördelade över året. Vissa betalar man varje månad, andra en gång i kvartalet och några en gång om året. Då kan det se ut så här. Vissa månader betalar man betydligt mer i fasta kostnader än andra. När det är stora skillnader mellan årets olika månader kan det vara svårt att planera ekonomin. Hur mycket har jag egentligen kvar att köpa mat, kläder och resor för? En del vill vara kung i baren ena månaden och leva på nudlar nästa. Det behöver inte vara ett problem, så länge som man verkligen är beredd att leva på nudlar nästa månad. Men om man tycker det är svårt att leva så, och vill ha en mera jämn ekonomi, är det bra att kapa topparna. Då blir ekonomin inte heller lika sårbar eftersom den summa som man har kvar till de rörliga kostnaderna är den samma varje månad. Man kan kapa topparna på lite olika sätt, bland annat genom månadsbetalningar. Om man betalar en räkning t ex kvartalsvis kan man ta kontakt med dem som man ska betala till och be om att få betala månadsvis i stället. Då kapar man topparna och gör det lättare att planera ekonomin. Men när man gör månadsbetalningar i stället för t ex kvartalsbetalningar kan det tillkomma fakturaavgifter. Då kan det vara bra att tänka på att det finns e-faktura och autogiro. Men kom ihåg att det måste finnas pengar på kontot den dag som de ska dras! Det är inte alltid som pengarna dras den sista dagen i månaden. Se också till att ha koll på totalbeloppet och tänk på att alla räkningar inte är lämpliga för autogiro. Ett annat sätt är att ha ett separat betalkonto. När man har gjort en årsöversikt så lägger man ihop alla räkningar för alla månader på hela året och delar på tolv. (Klicka.) På det sättet har du fått fram den genomsnittliga fasta utgiften. Denna summa sätter man in på ett separat betalkonto och betalar sedan räkningarna därifrån. Exempel X har räknat ut att den genomsnittliga fasta utgiften är kr som han för över till sitt separata betalkonto. Vissa månader har X fasta utgifter på kr, vilket betyder att han får pengar över på betalkontot. Det är viktigt att han inte använder de pengar som är kvar utan låter dem sitta kvar till nästa månad när han har utgifter på kr. Poängen med både månadsbetalningar och separat betalkonto är att man får samma summa kvar på sitt vanliga lönekonto, något som gör det lättare att planera ekonomin.

9 Få koll på rörliga utgifter!
SÄTT ATT FÅ KOLL PÅ RÖRLIGA KOSTNADER Kassadagbok Spara kvitton Kontoutdrag Appar i telefonen Kuvert-metoden Men det finns ju fler utgifter än de fasta… Alla utgifter kommer ju inte som räkningar. Om man tycker att det är svårt att hålla koll på alla fasta utgifter, hur svårt är det då inte att hålla koll på alla rörliga utgifter, som mat, kläder och prylar? Då kanske man vill göra en kartläggning av sina rörligt utgifter för att få en bättre koll på vad jag lägger mina pengar på. Det finns olika sätt att göra detta: Kassabok där jag skriver upp allt jag köper, om man köper en kaffe för 20 kr så skriver man ”kaffe 20 kr” i kassaboken osv. Jag kan spara kvitton på alla köp som jag gör. Det finns även många appar där man antingen själv får skriva i sina utgifter eller så kopplar man sitt bankkort till appen som automatiskt registrerar alla köp. Vissa banker har även en egen ”utgiftskoll” där alla utgifter sparas och kategoriseras. Appar kan vara smidigt att använda sig av eftersom mycket är automatiskt och många oftast har telefonen med sig. Men det kan vara värt att fundera över hur säker appen är - vill jag koppla den till mitt kort och hur länge sparas mina uppgifter. Men det kanske smidigaste sättet är att kolla på kontoutdraget. Det blir ju allt vanligare att man handlar med kort och då får man ju ett kontoutdrag hem i brevlådan eller om man har Internetbank så kan man gå in där och kolla. Kontoutdrag är ett lite mera trubbigt verktyg än att spara kvitton och föra kassabok i och med att man bara ser klumpsumman. Man vet ju inte om man handlat snus, mat eller hygienartiklar om det i utdraget står att man handlat för en viss summa på Konsum. För att få en ungefärlig koll på vad jag lägger på respektive utgiftspost är det bra att kartlägga sin ekonomi under minst tre månader, detta eftersom det kan skilja sig en hel del mellan månaderna. Då får jag helt enkelt fram ett genomsnitt på vad jag spenderar på exempelvis mat. Men även inom en och samma månad kan ekonomin kännas som en berg-och-dalbana. Pengarna som skulle räcka hela månaden är slut efter halva. Då kan man ta ut alla pengar som är kvar på kontot efter att de fasta utgifter är betalda och dela upp dem i fyra kuvert. I början av varje vecka öppnar man ett nytt kuvert med pengar som man får handla för den veckan. På så vis sprider man ut pengarna, och man vet att man i alla fall har lite pengar kvar när månaden närmar sig sitt slut.

10 Ekonomisk ordning Vad är ordning för dig? Viktiga papper på ett ställe
Lätt att komma åt FÅ KOLL PÅ VIKTIGA PAPPER Skapa ett system för viktiga papper, avtal och räkningar Bra att skilja på den löpande ekonomin och skulder Ha allt på ett ställe Dela upp stora uppgifter i delmoment Ett bra tips för att få en bättre koll över sin ekonomi och allt viktigt som är kopplat till den, är att skapa ett ekonomiskt system som hjälper mig. Hur det ska se ut, det vet vi bara själva! men ett tips är pärmar eller lådor med olika fack där jag kan samla avtal, räkningar, försäkringspapper, kvitton och annat som är viktigt för mig att hålla koll på. Att ha allt på ett ställe kan också underlätta för mig, för när jag väl behöver de där papperna så slipper jag leta på alla möjliga ställen. Glöm inte att sätta in årsöversikten först i pärmen för räkningar, då får vi lätt en översikt av vår ekonomi. Fördjupning: Blir en uppgift för stor och känns jobbig och svår, då är ett tips att bryta ner uppgiften i mindre delmoment. Man lägger sedan en liten stund (ca 15 minuter) på varje delmoment och efter man avslutat ett delmoment så belönar vi oss med något vi mår bra av. På det sättet behöver man inte lägga en hel kväll eller en hel dag med en uppgift som vi tycker känns jobbig. För då blir det kanske aldrig gjort. Tycker man att det känns jobbigt och tråkigt att ordna med sin ekonomi, kan man arbeta på detta sättet istället.

11 Budget Inkomster och utgifter för en månad Fasta och rörliga kostnader
Genomsnitt per månad Passar budgeten mig? Följ upp EN BUDGET ÄR ETT PRIORITERINGSHJÄLPMEDEL En budget måste vara realistisk och hållbar Hushållets alla inkomster och utgifter Ett genomsnitt Sparande som en ”fast utgift” För att få ut så mycket som möjligt av pengarna kan budgeten fungera som ens bästa vän, och tanken är att den ska bli en hjälp för att nå ens mål och drömmar. Det behöver inte vara varken vara svårt eller tråkigt att göra en budget. Man behöver inte heller vara expert på Excel. Det räcker med ett papper och penna. Eller ta hjälp av en app. När man gör en budget är det lätt att man missar några viktiga saker. Det är inte ovanligt att man underskattar sina utgifter så att budgeten inte blir realistisk. Ibland tar det emot att tänka på hur mycket pengar man faktiskt lägger på vissa saker och därför inte ser realistiskt på utgifterna. Exempelvis är det många som underskattar kostnaden för impulsshopping och småhandlande. Det kan alltså vara bra att börja med att konfrontera sig själv med hur det faktiskt ser ut genom att göra årsöversikt och spara kvitton. Det vi precis pratade om. Innan men gör sin budget. Man gör sig själv bara en otjänst om jag ser budgeten som ett sätt att snåla och spara så mycket att jag inte kan följa den. Det är bättre att göra en budget som är realistisk och hållbar. Annars blir den ju ingen hjälp! När man gör en budget är det viktigt att man får med hushållets alla inkomster och utgifter, alla fasta och rörliga kostnader och sparandet. Budgeten ska vara ett genomsnitt per månad. Ta posten kläder, då ska man ta med hela summan man lägger på kläder under ett år och dela med tolv. Då får man ett genomsnitt. Det är även viktigt att följa upp budgeten genom att då och då exempelvis spara kvitton och kolla med årsöversikten för att se hur det går. Följer jag budgeten eller behöver den justeras? Det är också viktigt att ha lite luft mellan sina inkomster och utgifter i budgeten, som gör att man kan klara sig även om det skulle tillkomma någon utgift som man inte var beredd på.

12 Alexanders budget Kläder 600 kr Gymkort 300 kr Mat 2 400 kr
Hyra kr Mobiltelefon kr Internet kr Alexanders budget Hygien kr El kr TV kr Försäkringar kr Tidningar kr Oförutsedda kr Summa kostnader kr DET ÄR LÄTT ATT GLÖMMA UTGIFTSPOSTER Lätt att glömma utgiftsposter Lätt att underskatta kostnader Gör en budget för att få ut så mycket som möjligt av pengarna Det här är Alexanders budget. Han jobbade tidigare inom hemtjänsten, men han har just blivit arbetslös. Är Alexanders budget realistisk och hållbar? Ta maten t ex, är det realistiskt med ca 80 kr per dag? (Klicka.) Alexander hade inte räknat med alla utgifter, eller hur? Funkar den här budgeten då? Han har ju missat en hel del saker, och underskattat andra, eller hur? Han har inte räknat med några resor eller nöjen. Är det realistiskt? Det kan vara svårt att göra en budget och uppskatta sina utgifter på ett realistiskt sätt, därför ska vi träna lite på det. Ni har fått Alexanders budget och en sammanfattning där det står lite om vem Alexander är och vilka intressen han har (sammanfatta den högt). Tanken är att ni ska göra en realistisk budget åt Alexander där han får ut så mycket som möjligt av sina pengar, övningen går alltså inte ut på att han ska leva så snålt som möjligt. Extra övning, Framtidsbudget: (Syftet är att skapa framtidsminnen – gärna genom att ställa sig själv frågor som: ”Vad gör jag om fem år? Vem är jag? Vad jobbar jag med? Vad gör jag på fritiden?”. Genom detta kan deltagarna skapa en bild av hur deras liv kommer att se ut i framtiden och på så sätt få ett mål som kan skapa positiva känslor.) Välj ett yrke på pappret och gör en budget utifrån den. Glöm inte att räkna bort skatten! För att räkna ut skatten ta lönen och multiplicera den med 0,7. Vi räknar skatten till 30%. Detta är en förenkling då skatten höjs eller sänks proportionerligt med inkomsten samt varierar mellan kommunerna. Summa kostnader kr

13 ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET
På Hallå konsuments hemsida finns något som heter Budgetkalkylen, som är ett verktyg för att göra en egen budget. Budgetkalkylen är uppbyggd i steg. I det första steget fyller man i vilken kommun man bor i, hur många man är i hushållet, om man har barn etc. (Klicka till nästa bild.)

14 ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET
Du klickar sedan vidare i Budgetkalkylen och fyller i hur mycket du lägger på olika poster, t ex livsmedel, kläder, skor och transport. (Klicka till nästa bild.)

15 ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET
I det sista steget får du fram en budget utifrån den information som du angett. Du kan gå tillbaka och ändra de olika posterna som du fyllt i för att din budget ska bli realistisk och hållbar. Du kan också spara din budget som en pdf-fil eller skriva ut den.

16 Vad kostar det att leva? VETA VAD SOM ÄR EN REALISTISK KOSTNAD
Hjälp med att göra en realistisk budget Hjälp med att uppskatta kostnader Finns på flera olika språk på Konsumentverket.se Den som inte har tillgång till dator och internet eller som känner sig mera bekväm med att göra en budget med hjälp av papper och penna kan ta hjälp av Konsumentverkets tidning ”Koll på pengarna”. Här får man också hjälp med att göra en egen budget. Det kan vara svårt att veta om de siffror man sätter på de olika utgiftsposterna är realistiska och hållbara. I ”Koll på pengarna” finns Konsumentverkets beräkningar inom flera områden, t ex mat, hygien och kläder. Dessa siffror är beräknade på ett genomsnitt, alltså inte det lyxigaste men heller inte det lägsta. Jämför gärna dina egna siffror med de Konsumentverket räknat fram. Häftet ”Koll på pengarna” finns på flera språk på Konsumentverkets hemsida.

17 Småutgifter Fika på stan 1 gång i veckan à 50 kr kr Chips, 200 g 2 per vecka à 23 kr kr Dricka, 50 cl 1 st per dag à 18 kr kr Bio 1 gång i månaden à 110 kr 1320 kr Snabbmat 2 gånger i veckan à 80 kr kr Cigaretter 1 paket per dag à 53 kr kr Öl på krogen 2 st i veckan à 58 kr kr Netflix 89 kr i månaden kr SMÅUTGIFTER KAN BLI STORA KOSTNADER En småutgift är också en prioritering Synliggöra den faktiska kostnaden under en längre period Om man går igenom sin ekonomi kan man få många aha-upplevelser, särskilt när det gäller småutgifter. Ofta är det småutgifterna som tillsammans blir det svarta hålet och ger känslan ”vart tar pengarna vägen egentligen?” Här kan man se vad det kostar att röka ett paket cigaretter per dag under ett år eller vad det kostar att ta en fika på stan en gång i veckan under ett år. Jag menar inte att ni helt ska undvika småutgifterna, att fika på stan kan vara ett sätt att umgås med vänner. Och vi har ju alla hört hur svårt det ska vara att sluta röka eller snusa. Jag vill bara visa hur mycket pengar det blir när man lägger ihop det som man kanske ser som småutgifter. Vill man prioritera så är det okej men kanske är det egentligen helt annorlunda man vill prioritera. Kanske man hellre hade åkt på en resa till sommaren eller köpa den där telefonen som jag har drömt om så länge. Jag vill att ni ska vara medvetna om vilka prioriteringar ni gör och att det är ett medvetet val när ni spenderar era pengar. Ibland kan det vara så att man lägger mycket pengar på sådant som man egentligen inte alls prioriterar. Genom att minska de utgifter som egentligen inte tillför något kan man spara pengar. Lägger man ihop några av de här posterna räcker ju faktiskt pengarna till en semesterresa, Ipad eller till något annat som man länge har gått och drömt om att göra eller velat ha.

18 Få ut mer av dina pengar – börja spara!
Trygghet för mig om något händer Spara till det jag vill ha Vad drömmer jag om? Tydligt mål och bestämd summa POSITIVA ASPEKTER AV SPARANDE Ett sätt att leva billigare Gör din ekonomi mindre sårbar Samarbeta med hjärnan Vi har nu pratat om hur vi kan spara pengar genom hur vi handlar. Nu ska vi istället prata om den typen av sparande när vi sätter undan pengar till något. Det finns olika former av sparande: Buffertsparande – som ska finnas lättillgängligt för plötsliga oförutsedda utgifter. Målsparande – när vi sparar till ett mål, vilket kan vara lättare att motivera sig till när vi ser målet framför oss. Långsiktigt sparande – till t ex pensionen, vilket kan placeras i lite högre risk, exempelvis fonder och aktier om man vill. Att börja spara är faktiskt ett sätt att leva billigare och få ut mer av sina pengar. Om du har lite pengar sparade när någon oförutsedd utgift dyker upp kan du lättare undvika att ta en dyr kredit eller ett lån. Att veta att man har ett sparande kan bli en trygghet. Ett sparande gör också att du kan göra något som du kanske länge drömt om. Ta barnen till djurparken, resa jorden runt eller köpa ny telefon. Eller kanske på lite längre sikt köpa en lägenhet. Om du gör ditt sparande till en vana blir det lättare att sätta av pengarna varje månad. Det blir också lättare att spara om du har ett mål, något som du sparar till. Att spara innebär ju att du avstå från att handla idag så att du kan köpa mer saker/upplevelser längre fram. Fördjupning: Sedan gäller det att övertyga vår hjärna – som helst inte vill tänka så långsiktigt – att sparande är en bra ide. Alla människor är såklart olika, vissa har lättare att tänka på sig själv i framtiden, medans andra har ett ganska långt glapp mellan att tänka på sitt nuvarande jag och sitt framtida jag. Forskning visar att om dessa personer får frågan ”vad du ser dig själv om 3-5 år” ofta har svårt att svara och ser sig själv som en främling då. För dessa personer blir det svårt att starta ett sparande, eftersom det upplevs som att ge pengar till någon annan. Hur samarbetar vi med vår hjärna när det kommer till sparande då? Ett sätt är genom att skapa framtidsminnen. Att visualisera och tänka sig in i drömscenariot, exempelvis målet med mitt sparande. Var gärna så detaljerad som möjligt. Om jag t ex ska spara till en resa. Då tänker jag mig in i hur jag befinner mig på resan. Vad jag har på mig? Hur det ser ut runt omkring? Vad jag äter? Vem jag har jämte mig? Hur jag känner mig? Det är också viktigt att tro på sig själv – att jag kommer klara det! Därför är det viktigt med realistiska mål som genom att jag tror på mig själv – skapar ett engagemang hos mig.

19 Buffertsparande Gärna två månadslöner
Sparkonto – tryggt och tillgängligt Om någonting skulle hända BUFFERT ÄR EN FORM AV SPARANDE En liten summa kan göra stor skillnad Buffertsparande ska vara lättillgängligt Utan en buffert blir ekonomin mycket sårbar Buffert är en fallskärm om något händer Det viktigaste är att snabbt komma igång med är buffertsparandet. Bufferten kan vara fallskärmen som löser ut om något oväntat händer. Ett realistisk mål att sträva mot är att ha två månadsinkomster som buffert för oförutsedda utgifter, vilket också det är mycket pengar. Hur stor buffert du behöver beror på hur ditt liv ser ut och vad du prioriterar just nu. Har du barn ser din ekonomi annorlunda ut än om du inte har det. Att ha pengar sparade ger en trygghet och gör att din ekonomi inte är lika sårbar om du skulle bli arbetslös, sjuk, sambon flyttar eller om du av någon annan anledning får mindre pengar under en period. Viktigt att tänka på är att det är bra att buffertspara så att du lätt kan komma åt pengarna när du behöver dem, exempelvis på ett vanligt sparkonto. Det är inte bra att låsa pengarna i aktier eller låsta konton för du vet ju inte i förväg när dammsugaren eller datorn går sönder.