Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kommuner & landsting. Så funkar det Riksdag och regering har lämnat över en del av sin makt till Sveriges kommuner. Alla som bor och är folkbokförda i.
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
30 – 18 – 11 – – 134 – 124 – – 76 – 75 – 62.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Inför valrörelsen 2010: 33 säkra tips från Sveriges gröna näringar.
Personalaktuellts Lönedag 2012 Marianne Carell FörsäkringsGirot
Beredningen för integration och mångfald
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
JAKTEN PÅ DEN FÖRSVINNANDE SKATTEN GLOBALISERING OCH RÖRLIGA SKATTEBASER Klas Eklund 1.
Behovet av en ny skattereform
Tillsynstaxor. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Taxan är en avgift och ingen skatt! Motprestation från kommunen Taxans fasta årliga avgifter är en lista.
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
Internationell Ekonomi
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011och 2012.
Lokalt företagsklimat Eskilstuna. © Demoskop, december 2007 Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Eskilstuna.
Sverige Företagsklimat Lokalt företagsklimat 2009.
RTS Konjunkturbarometer RTS konjunkturbarometer Presenteras årligen av RTS i samarbete med regionala turistorganisationer Syftar till: att följa.
Ekonomiska kretsloppet
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Företagsamma regioner runt hörnet Workshop, Reglabs årskonferens 2011 Lena Lundström & Bengt Westman.
Företagsklimatet i Vaggeryd Elisabeth Nilsson Regionchef Svenskt Näringsliv.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Svenskt Näringslivs reformagenda Lars Calmfors 16 juni 2014.
NÄRINGSLIVETS REGELNÄMND Färre och enklare regler för företag Karlstad Lennart Palm
Magnus Henrekson & Ulf Jakobsson Juni 2006
Företagsklimat Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader Skillnader i synen på företagsklimatet 2010 Dalarnas län.
En ekonomisk politik för nästa mandatperiod Almedalen den 5 juli 2010 Magnus Henrekson.
Lokalt företagsklimat, Karlstad Program Lena Melesjö Windahl Presentation av enkätundersökningen om det lokala företagsklimatet i Karlstad.
KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
Hur är företagsklimatet i Sölvesborg?. Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de.
Företagarpanelen – Q4, 2009 NOVEMBER 2009 Kronobergs län.
Företagarpanelen – Q3, 2010 AUGUSTI 2010 Östergötlands län.
Extra Företagarpanel September 2010 Hela Sverige September 2010.
Företagarpanelen – Q1, 2008 Februari 2008 Uppsala län.
Blockstabila och blockbytare i valet 2006 Sammanfattning av Synovate-undersökning
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Värmlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kronobergs län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kalmar län
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Blekinge
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Södermanlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Skåne län
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
SEPTEMBER 2010 Södermanlands län
November 2008 Jönköping län
Lokalt företagsklimat Ödeshög
AUGUSTI 2010 Stockholms län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Örebro län
Företagarpanelen – Q2, 2010 MAJ 2010 Stockholms län.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Västernorrlands län
AUGUSTI 2010 Jönköpings län
Lokalt företagsklimat Söderköping
December 2006 Östergötlands län
Företagarpanelen – Q4, 2007 November 2007 Uppsala län.
SEPTEMBER 2010 Kronobergs län
Lokalt företagsklimat Nyköping

Handels om ”hyvling” - domen i AD den 30 november 2016
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 1 januari 2019
En workshopmall från Länsstyrelsen Jämtlands län
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Företagarpanelen – Budgetfrågor 2016 Riket
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader

Bakgrund Inför höstens riksdagsval understryker många politiker vikten av fler och växande företag för att våra välfärdssystem ska kunna fortleva Samtidigt finns en rad hinder för att företagen ska kunna utvecklas och anställa fler Hur benägna är egentligen politikerna att genomföra de förändringar som krävs för att skapa ett gott företagsklimat? I vilken utsträckning finns förståelse för företagarnas förutsättningar?

Åtgärder för att kunna växa och anställa Svenskt Näringsliv genomför varje år en enkätundersökning om företagsklimatet i Sveriges kommuner Hösten 2009 svarade 36 000 företagare och 9 000 politiker bland annat på frågan: Hur viktiga tror du följande åtgärder skulle vara för att företagen i din kommun ska kunna växa och anställa? Ändrade turordningsregler Sänkta kapitalskatter Sänkta skatter på arbete Färre regler för företagandet Lägre ingångslöner

Stora skillnader mellan företagare och politiker på Gotland Politikerna har generellt sett är en betydligt ljusare bild av förutsättningarna för kommunens företag än vad företagen själva har På Gotland finns liten överensstämmelse mellan företagare och politiker i synen på skatter, regler och kostnader Det är dags att politikerna på Gotland börjar lyssna på företagarna

Ändrade turordningsregler 80% av företagarna svarar att ändrade turordningsregler är en viktig åtgärd, men bara 55% av politikerna tycker det är en prioriterad fråga Nuvarande regelverk innebär att personer som arbetat kortast tid på arbetsplatsen får lämna sina jobb först vid neddragningar, vilket ofta leder till att företaget tappar viktig kompetens Med ett annat regelverk skulle rörligheten på arbetsmarknaden öka vilket skulle gynna tex ungdomar

Sänkta kapitalskatter 58% av företagarna svarar att sänkta kapitalskatter en viktig åtgärd, men bara 24% av politikerna tycker att det är en prioriterad fråga Ett fördelaktigt utformat skattesystem är avgörande för ett konkurrenskraftigt företagsklimat Sänkt skatt på kapital skulle minska kapitalflykten och därmed öka skattebasen i Sverige

Sänkta skatter på arbete 88% av företagarna svarar att sänkta skatter på arbete är en viktig åtgärd, men bara 49% av politikerna tycker att det är en prioriterad fråga Sänkta skatter på arbete är viktigt för att fler företag ska vilja starta, växa och anställa

Färre regler för företagandet 83% av företagarna svarar att färre regler för företagandet är en viktig åtgärd, men bara 66% av politikerna tycker att det är en prioriterad fråga Regelbördan för de svenska företagen är ett stort problem Enkla och tydliga regler minskar de administrativa, finansiella (skatter och avgifter till följd av regler) och materiella (investeringar till följd av regler) kostnaderna för företagen

Lägre ingångslöner 55% av företagarna svarar att lägre ingångslöner är en viktig åtgärd, men bara 38% av politikerna tycker att det är en prioriterad fråga Ungdomar har idag svårt att få in en fot på arbetsmarknaden Lägre ingångslöner skulle minska tröskeln att anställa och därmed gynna de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden