Välkommen! Evamaria.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojekt för Digitalt Stöd i samverkan, H2O. Vad har vi lärt oss? Digitalt stöd ökar valfriheten och tryggheten för våra brukare, bibehåller kvalitén.
Advertisements

EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
1 Kommunfullmäktige i Göteborg Beslutade 25 februari 2016 om Göteborgs stads reviderade riktliner för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående Riktlinje.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Nyutveckling Stöd och behandling 2016 Samverkan mellan SKL, Inera och 1177.
SMART KOMMUN I NACKA: ENKEL OCH ÖPPEN VÅRT MÅL ÄR ATT BLI BÄST PÅ ATT VARA KOMMUN.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Nationell Patient Översikt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Bästa utveckling för alla
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Välkommen till information om lex Sarah
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Utveckling i Norsjö kommun med stöd av digitalisering och IT
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Landstinget i Uppsala län Förvaltningsorganisation, tjänsteresa och riskanalys (10 minuter) Eftermiddagen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Analysseminarium – ÖK februari
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
På jakt efter en smartare välfärd
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Erfarenhetsutbyte 25 november
Nätverk för lärare på fritidshem
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Verksamhetsutveckling med stöd av IT
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Workshop Mänskliga rättigheter.
Nu ökar vi takten för att nå miljömålen
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
En demensstrategi för Sverige – hur jobbar vi vidare?
Nationell Patient Översikt
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Diagnos och delaktighet
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Hållbar utveckling måste vara
Dokumentera rätt i vården
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Struktur i modellen, 5 steg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

Välkommen! Evamaria

Webbutbildningar inom e-hälsa och välfärdsteknik Elisabeth Lagerkrans/Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell/Socialstyrelsen Manne Andersson/eHälsomyndigheten Onsdag 26/4 2017 Evamaria men alla presenterar sig själva

Webbutbildningar E-hälsa och välfärdsteknik i socialtjänsten Etik och integritet vid införande av välfärdsteknik Trygghetslarm och systematiskt kvalitetsarbete Evamaria

Manne Utbildningen om e-hälsa och välfärdsteknik har vi på nationell nivå gjort tillsammans; SKL, Famna, Vårdföretagarna, Myndigheten för delaktighet, eHälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Alltså 6 nationella aktörer som har definierat och samlat material och tillsammans kommit fram till vad vi vill förmedla och hur. E-hälsa är ju samarbete och det visar vi på i denna utbildning. Vi har också gjort en fristående del om etik och integritet som vi ska visa en liten del av senare. Mitt namn är Manne Andersson och jag är IT-arkitekt från e-hälsomyndigheten och har deltagit i arbetsgruppen när vi har tagit fram utbildningen och min uppgift har varit att ha IT-perspektivet. Idag är det Evamaria och jag som kommer att hålla i presentationen av utbildningen som ni hittar på Kunskapsguiden.se

Grundstenar Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. e-hälsa Välfärdsteknik Digital teknik som syftar att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning Manne E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknologi är en del av e-hälsa där den digitala tekniken används av personer med funktions-nedsättning i alla åldrar. Begreppet e-hälsa förklaras så här: ”Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.” Välfärdsteknik Digital teknik som syftar att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning Ett mål med användningen av välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård- och omsorg på samhällsnivå

E-hälsa är samarbete digital it-fråga verksamhetsutveckling kvalitétsarbete it-fråga digitalisering nya sätt att tänka nya sätt att arbeta nya sätt att samverka nya sätt att dokumentera För att upp nå en god vård och omsorg behöver vi använda resurserna på bästa sätt och samarbeta. Individen ska vara delaktig och i centrum av insatserna. Förr var e-hälsa mest en it-fråga. Visst är det viktigt att it-avdelningarna är med men idag är det framförallt en fråga om digital verksamhetsutveckling och om kvalitetsarbete. Det innebär att när vi arbetar med e-hälsa i alla delar av vård och omsorg innebär det nya sätt att tänka, nya sätt att arbeta, nya sätt att samverka och nya sätt att dokumentera.

Syfte och mål De som går utbildningen ska förstå: vad e-hälsa och välfärdsteknologi är nyttan som e-hälsa och välfärdsteknologi kan ge för brukaren, professionen och beslutsfattare interoperabilitet nyttan med standardiserad dokumentation vem som ansvarar för vad och var besluten tas verktyg för att ge en jämlik och rättvis socialtjänst med ett normkritiskt perspektiv utifrån individens behov Manne Du som går webbutbildningen får övergripande kunskap om: vad e-hälsa och välfärdsteknologi är e-tjänster som underlättar arbetet nyttan som e-hälsa och välfärdsteknologi kan ge för brukaren, professionen och beslutsfattare vilka förutsättningar som behövs för att vi ska kunna arbeta med verksamhetsutveckling och e-hälsa lokalt, regionalt och nationellt ansvar samt roller inom e-hälsa verktyg för att göra brukaren delaktig i bedömningar och insatser verktyg för att ge en jämlik och rättvis socialtjänst med ett normkritiskt perspektiv utifrån individens behov.  Målet är att beslutsfattare och professionerna inom socialtjänsten ska få ökad förståelse för syftet med e-hälsa och välfärdsteknologi samt ökad kunskap om dess användningsområde inom den egna verksamheten.

Utbildningens delar Elisabeth Utbildnigen börjar med grundstenarna där definitionerna finna. Jag ska tillägga att vi håller på med en uppdatering av utbildningen och vi beräknar vara klara under våren. I kapitlet om nyttan berättar vi om förändringsledning och möjligheter som kommer genom att arbeta med e-hälsa och välfärdsteknik så som Ökad tillgänglighet, uppföljning och utveckling av verksamheter. Vi har också exempel där Trollhättan och Göteborg berättar hur de gjorde när de implementerade välfärdteknik. I verktyg visar vi hur individen blir delaktig, hur professionen får verktyg för att arbeta effektivt och smidigare och hur e-tjänster underlättar för både individ och profession. För att kunna arbeta med detta är det viktigt att arbeta utifrån samma processer , vilket är nationell informationsstruktur. I förutsättningar beskrivs interoperabilitet. Vi har inte backat för att använda det ordet, även om vi hade många olika förslag så som trafik och våningar i hus för att beskriva det. Men om inte vi som myndigheter kan beskriva interoperabilitet, hur ska verksamheterna kunna förstå? I roller och ansvar beskriver vi vem som gör och ansvarar för vad helt enkelt.

Målgruppernas perspektiv/tankar skärmdump Manne I utbildningen har vi fokuserat på 3 huvudsakliga målgrupper - beslutsfattaren, professionen och IT-personalen. Även en fjärde grupp finns med i utbildningen, nämligen brukaren Det är viktigt att målgrupperna förstår varandras olika perspektiv. Därför har vi gjort utbildningen så att man inte kan komma vidare innan man lyssnat på alla målgruppers olika perspektiv. Detta är nödvändigt för att kunna skapa förståelse mellan målgrupperna och bra lösningar

Etik och integritet vid införande av välfärdsteknik Elisabeth Utbildningen Etik och integritet vid införande av välfärdsteknik är en fortsättning på utbildningen e-hälsa och välfärdsteknologi. När vi gjorde förstudien till den kom det fram att det var ett stort önskemål att kommuner och utförare behövde stöd kring etiken. Vi insåg att etiken behövde ett eget spår och därför är den en fristående modul. För, etik och integritet är en viktig del att ta ställning till vid införande av välfärdsteknik   Denna utbildning är framtagen i ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Myndigheten för delaktighet

Syfte och fokus Syfte: stödja kommuner och utförare att diskutera och arbeta med etik- och integritetsfrågor Fokus är filmer intervjuer med experter och representanter två reportage Välfärdsteknik och summering av de etiska aspekterna Elisabeth Syftet med denna utbildning är att stödja kommuner och utförare att diskutera och arbeta med etik- och integritetsfrågor vid införande av ny teknik inom vård och omsorg. Utbildningens fokus är intervjuer med experter och representanter från Anhörigas riksförbund, PRO, SSR, Kommunal och Vårdföretagarna som kommer i kontakt med etik- och integritetsfrågor. Det finns också två reportage där kommunerna Nacka och Östersund berättar hur de arbetar med dessa frågor. Utbildningen visar också var det finns stöd i aktuella juridiska frågor inom området välfärdsteknologi.

Demo Kunskapsguiden.se Socialstyrelsens utbildningsportal Evamaria Klipp 2: 20 Östersund

Trygghetslarm och systematiskt kvalitetsarbete Evamaria

Syfte och fokus Hur kommunen arbetar med trygghetslarm i sitt ledningssystem för att systematiskt kvalitetssäkra insatsen. Att implementera ny teknik som en naturlig del av verksamheten innebär utmaningar. En sådan utmaning handlar om att arbeta systematiskt med kvalitet i sitt ledningssystem. Evamaria

Innehåll Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 och den tillhörande handboken samt nationell informationsstruktur (NI). vad trygghetslarm är vad trygghet kan innebära olika exempel på trygghetslarm i praktiken vad ledningssystem är hur trygghetslarm fungerar i ledningssystem hur förbättring och förändring kan gå till vilka roller och ansvarsområden som finns. Evamaria

Träffa oss på e-hälsotorget! Evamaria

Tack för att ni lyssnade! Kontakt: elisabeth.lagerkrans@mfd.se evamaria.nerell@socialstyrelsen.se manne.andersson@ehalsomyndigheten.se Manne

Tid för frågor! Manne