Do I Look Like An Idiot Teach Back

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Patientsäkerhetslagen
Advertisements

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Bakgrund och syfte Krav i patientsäkerhetslagen:
Varför gör de inte som vi säger?
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Del 1, 1 – 7 kap
SBAR Modell för bättre kommunikation
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Varför gör de inte som vi säger?
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Patientlagen 2014/Carita Fallström
Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot primärvård
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Patientlagen och informationsplikten
Patientlagen och informationsplikten 2014:
Patientlagen 1 januari 2015 Den 1 januari 2015 införs en ny patientlag i Sverige. Hälso- och sjukvårdslagen försvinner och ersätts av Patientlagen och.
Patientlagen 1 januari 2015.
Patientlagen och informationsplikten
Patientfokuserad vård - hur gör vi?
Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och.
Ny patientlag 1 januari 2015 Beskrivning och kommentarer
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen 2014: Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer.
Ändra till startrubrik
Diagnos och delaktighet
Patientlagen och information till patienter och närstående
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
Landstingets ledningskontor  Ny Patientlag  Etik, korruption och oegentligheter Jens Larsson, Chefsjurist
Barnets rättigheter i nya patientlagen
God man God man enligt 11 kap 4 § föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande förhållande inte kan bevaka sin rätt,
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Patientlagen (2014:821) Förskrivarkonferensen den 10 november 2015.
Patientmaktsutredningen Landstinget i Värmland mars 2014 Patientlag.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Patientlagen 1 januari 2015 Under 2011 gav regeringen utredaren Johan Assarsson i uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Lex Maria.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
…en del av vård och behandling
Patientlagen (2014:821).
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Patientsäker vårddokumentation
Patientlagen och informationsplikten 2014:
Effektiv, trygg och säker utskrivning
ATTENTION! Nelli Kalnak, leg logoped, PhD
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Trygg och effektiv utskrivning
Behandlingsbegränsningar i vården
Presentationens avskrift:

Do I Look Like An Idiot Teach Back https://www.youtube.com/watch?v=zG2DVoRP86g Om länken inte fungerar sök då på youtube Dr House asthma inhaler För talmanus välj vid utskrift anteckningssidor Teach Back

Varför gör de inte som vi säger? Introduktion i teach-back metoden Teach Back

Lagar rörande hälso- och sjukvård Patientdatalagen Informationshantering inom hälso- och sjukvården Patientlagen Patientens ställning inom hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen Vårdens skyldigheter gällande patientsäkerhet Lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Vårdgivar- och huvudmansansvar - Under beredning i Regeringskansliet Patientlagens syfte är att stärka och främja patientens ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Det innebär bland annat att patienten får större möjlighet att välja utförare i andra landsting och ett tydligare krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att ge patienterna en anpassad information. Patienten ses som en partner till vårdgivaren och tar en aktiv roll i vården. Den nya lagen vill ge möjlighet att driva på utvecklingen att arbeta på nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Tandvården omfattas inte av lagen. Patientmaktsutredningen föreslog att Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upphävs och ersätts av en ny lag – lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Om och när lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet träder i kraft och HSL upphävs ser Sveriges generella lagar som rör hälso- och sjukvård ut som på bilden. Tandvårdslagen Om och när lagen träder ikraft upphör Hälso- och sjukvårdslagen att gälla Teach Back

Patientlagens innehåll Inledande bestämmelser (1 kap) Tillgänglighet (2 kap) Information (3 kap) Samtycke (4 kap) Delaktighet (5 kap) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap) Val av behandlingsalternativ (7 kap) Ny medicinsk bedömning (8 kap) Val av utförare (9 kap) Personuppgifter och intyg (10 kap) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap) Lagens kapitelindelning. Patientlagen innehåller ett stort antal bestämmelser om patientens ställning som redan i dag återfinns i andra lagar. Teach Back

Kap 3: Informationsplikten Patienter ska få information om: sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård, och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Informationsplikten förtydligas och utökas så patienten ska få information enligt punktlistan, om det är relevant i det enskilda fallet. Ovanstående informationspunkter motsvarar eller kan anses gälla redan idag enligt bestämmelser i HSL och patientsäkerhetslagen. Punkt 1 & 2: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 3: Nyhet Punkt 4 – 7: Förtydligar vad som i stort sett kan anses gälla redan idag i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 8: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivarens ansvar enligt 2b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information kan upprätthållas. Informationen ska således anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet. Ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren/verksamhetschefen, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad. Teach Back

Kap 3: Informationsplikten Patienten ska även få information om: Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, vårdgarantin, och möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES- land eller i Schweiz. Informationsplikten förtydligas och utökas så patienten ska få information enligt punktlistan, om det är relevant i det enskilda fallet. Punkt 1: Nytt att patienten även ska få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ och fast läkarkontakt. Gällande information om möjligheten att välja vårdgivare och utförare finns motsvarande i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 2: Ny medicinsk Liksom idag kan patienten välja behandlingsalternativ även inom den privata hälso- och sjukvården, under förutsättning att det upphandlingsrättsliga regelverket följs. Även behandlingsalternativ inom den slutna vården omfattas av paragrafen. Paragrafen kan bli tillämplig även när en patient väljer utförare i ett annat landsting än det egna med stöd av 9 kap. 1 § denna lag och 4 § HSL. De bestämmelserna avser dock enbart öppen hälso- och sjukvård. Landstinget ska erbjuda öppen vård åt en patient som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i det landstingets vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Punkt 3: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 4: Ny. Bestämmelsen innebär inte att hälso- och sjukvårdspersonalen ska redogöra för innehållet i det EU-rättsliga regelverket eller ta ställning till möjligheten att få ersättning. Information behöver lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Exempelvis är det inte relevant att informera om vårdgarantin om vården kan erbjudas direkt, att informera om de valmöjligheter en patient har vid ett enstaka enklare besök på en vårdcentral eller att informera om möjligheten att ansöka om ersättning för vård i ett annat EES-land då en patient behöver akutsjukvård. Bestämmelsen innebär däremot inte att hälso- och sjukvårdspersonalen ska redogöra för innehållet i det EU-rättsliga regelverket eller ta ställning till möjligheten att få ersättning. Teach Back

Kap 3: Individuellt anpassad information, förtydligas Information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar Vårdpersonal ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehåll och betydelse Information ska lämnas skriftligt om det behövs eller efterfrågas I nuvarande bestämmelser om informationsplikt (i HSL och patientsäkerhetslagen) anges att informationen ska vara ”individuellt anpassad”. Patientlagen förtydligar att information som lämnas till patienter ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det innebär bl.a. att hälso- och sjukvårdspersonalen, om det behövs, ska använda tolk när de informerar. Med ”andra individuella förutsättningar "avses t.ex. funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet, religion och andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs eller om han eller hon ber om det. På så sätt kan den som fått informationen gå tillbaka i efterhand och t.ex. kontrollera vissa detaljer eller andra uppgifter. Barn har samma rätt till information enligt 1 och 2 §§ som vuxna patienter har. Informationen måste dock anpassas till barnets ålder och mognad enligt vad som anges i 6 §. Av 4 § framgår att om information inte kan lämnas till patienten, ska den i stället såvitt möjligt lämnas till en närstående. Bestämmelsen avser enbart fall där information inte kan lämnas till patienten. Även i fall där patienten är i stånd att ta emot information kan det dock vara lämpligt att närstående informeras om t.ex. patientens hälsotillstånd. Av 6 § framgår att information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Teach Back

Forskning visar att… …patienter glömmer 40-80 procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Kessels, 2003 …hälften av informationen missförstås. Anderson et al., 1979 …upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande. Graham, 2003 Teach Back

Att fråga vad patienter minns och be dem upprepa vad som är sagt är en enkel och bra metod för patientsäkerhet AHRQ, 2001 Report, Making Health Care Safer Teach Back

Teach-back En effektiv metod för att säkra att patienten har förstått informationen som vårdgivaren förmedlar Teach Back

Dokumentation i VAS Det ska framgå på vilket sätt information har givits och hur vårdpersonalen har säkerställt att mottagaren har uppfattat informationen korrekt, samt i huvudsak vad informationen avsåg. Sökordet Information kommer att få fasta värden, en eller flera av dessa ska användas. info01 Muntlig enl Teach back info02 Muntlig enl SBAR info03 Skriftlig information info04 Muntlig information enl rutin info05 Patienten inte mottaglig Rutin för detta är under upprättande. Dokumentation av information till patient och/eller närstående Lagrum och styrande förutsättningar SFS 2010:659 3 kap § 8 Även dokumentationen styrs av lagar SOSFS:2015:12 (M) Utredning av vårdskador Teach Back

När du informerat patienten Hur gör jag? När du informerat patienten Fråga inte patienten ”Har du förstått?” Be istället patienten att förklara eller demonstrera hur han/hon ska sköta en rekommenderad behandling eller hur han/hon har förstått informationen Om patienten inte lyckas förklara på ett korrekt sätt, anta att du inte har förmedlat informationen på ett adekvat sätt och återupprepa den Om nödvändigt, repetera förfarandet till dess att patienten kan återberätta informationen korrekt Om patienten fortfarande inte förstår, överväg en annan strategi Även skriftlig information viktig! Teach Back

Övningsexempel Berätta för ”patienten” hur han/hon ska ta sitt Waran de följande veckorna Berätta för ”patienten” hur han/hon ska använda sin inhalator Berätta för ”patienten” vilka behandlingar som är planerade efter utskrivningen Använd sedan Teach-back metoden för att försäkra dig om att informationen gått fram Öva gärna på behandlingsinformation du vanligtvis ger Teach Back

Länkar till videos Dr House – Do I look like an idiot. http://www Länkar till videos Dr House – Do I look like an idiot? http://www.youtube.com/watch?v=dMAS2S51bM8 TB Cardiologi mfl (engelska) http://nchealthliteracy.org/teachingaids.html TB Västerbotten http://www.youtube.com/watch?v=O0h0-CZaCJk&feature=youtu.be Teach Back