KÄllkritik i skriftliga provuppgifter ORGANIZATION NAME (CHANGE HEADER UE THE INSERT TAB-HEADER/FOOTER) KÄllkritik i skriftliga provuppgifter Susanne Staf, fil.lic., Doktorand IDPP, Göteborgs UNiversitet, Presentation – lic, fortsatt forskningsprojekt - fokus längre skrivuppgifter i äprov åk 9, 2012-13, används av lärare

Varför studera elevers källkritiska skrivande? ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Varför studera elevers källkritiska skrivande? Källkritisk argumentation centralt i historieämnet och för förståelsen av historia som en tolkande vetenskap. Ämnesspecifika förmågor beskrivs med generiska verb som analysera och resonera. I praktiken prövas de ofta i skrift. Att skriva sammanhängande texter i argumenterande genrer ställer höga krav på elevers skrivförmåga. Skrivandet i historia synliggörs sällan i kommentarmaterial, kvalitetsgranskningar och rapporter. Wineburg 1991, Lee om naiv historiesyn

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Teoretisk bakgrund SFL (systemisk funktionell lingvistik), fokus på språkets funktion och användning i specifika kontexter, t ex hur språket används i skolans historieämne Appraisal –ramverk för analys av värderande språkresurser (Martin & White 2005) Analyser av ämnesspecifika drag i historietexter (läromedel och elevtexter) (Coffin 2006) Språk och lärande hör samman. Historieämnets språk lär man sig i historieämnet.

Tidigare forskning visar att: ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Tidigare forskning visar att: Skrivandet i historieämnet omfattar texter i många olika genrer, från återberättande texter till historiska redogörelser och förklaringar. Från högstadiet främst texter i förklarande & argumenterande genrer (Coffin 2006). Skolskrivande bygger ofta på textreproduktion. Längre texter (”arbeten”) skrivs med tillgång till andra texter. (Edling 2006, Staf 2011, m fl.) Argumenterande historietexter ställer särskilda krav: ”To learn historical argumentation students must have a voice. If students percieve there is one right answer, there is little to argue about.” (Monte-Sano 2016:315). Coffins kartläggning 2000 texter, anglosaxiskt mtrl, men genrerna överensstämmer i stort med LGR 11, lägre stadier återberätta, mellanstadiet alltmer förklara orsaker, högstadiet mer komplexa förklaringar, analysera, argumentera Skolans skrivande = Hur elever oftast skriver. Argumenterande texter svåra eftersom de sällan finns i läromedel Att förstå hur man som skribent ska synas i texten och ej, vad som ska värderas och hur man utrycker det.

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Dagens presentation: Vad är värderande språkresurser - och vilken roll spelar de för skrivande i historieämnet? Hur används värderande språkresurser i källkritiska provsvar skrivna av elever med högt respektive lågt provbetyg?

ORGANIZATION NAME (CHANGE HEADER USE THE INSERT TAB-HEADER/FOOTER) Metod Appraisal – analys av hur värderande språkresurser används Värderande språkresurser = uttryck för attityd (en pålitlig källa) gradering (en mycket pålitlig källa) dialogicitet skribentens förhållande till det som sägs i texten (källa 3 bevisar att … ) och läsaren (som vi ser på bilden). Appraisalresurserna = det som skapar textens “röst” Vilken röst som förväntas beror på syftet med skrivandet Comments on DBQ – document- based questions, one historical question, several documents, writing time 40-45 min NB: Result = the whole test Three tasks – one as example here (M- S framework also includes two more (accuracy and persuasiveness), not used here)

Ex på röster i vanliga historiegenrer (tendenser) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Ex på röster i vanliga historiegenrer (tendenser) Tolkande röst – förklarande genrer t ex orsaksförklaringar Skribenten tolkar och förklarar orsaker till historiskt signifikanta händelser. Värderingar uttrycks genom urval, perspektiv och inlånade röster men uttalas sällan direkt (Många människor anser att detta var huvudorsaken till ..) Värderande röst - argumenterande genrer t ex källkritik Skribenten värderar källor och argumenterar med stöd av källkritiska principer. Värderingarna uttrycks direkt (jag anser därför att… ) men också genom andra röster (få skulle tvivla på hans berättelse). Graderingar används för att skruva upp eller ner argumentationen.

Uppgift A6 2012- 2013 Källor om slavhandeln över Atlanten Uppgift A6 2012- 2013 Källor om slavhandeln över Atlanten. Relativt omfattande uppgift 1, 5 sida svarsutrymme

Uppgiften: Läs högt + poängtera formuleringen kan ha använt – öppnar för flera möjligheter och en resonerande text snarare än ett tvärsäkert svar. Resonera och argumentera källkritiskt.

Källorna

PE3 ” Anita använde sig av källa 1 när hon drog slutsatsen att (på en del slavskepp hade slavarna väldigt lite utrymme). Om man tittar på bilden så ser det extremt trångt ut. Men skissen gjordes av slaverimotståndare. De kan ha överdrivit för att få mer människor med sig. Källa 2 verkar rätt pålitlig. Jag har läst om andra som beskrivit det på ett liknande sätt.   Källa 3 Man kan inte säga säkert att det är Olaudah men porträtt målningar av Afrikaner var inte så vanligt på den tiden. Den informationen jag fått är inte jätte övertygande men jag tvivlar på att mannen på porträttet inte är Olaudah. Källa 4 Drog anita slutsats 2 ifrån. En person antecknar vad som sägs i en rättegång så det är väldigt övertygande att det är sant. Hans uttalande stödjer Anitas slutsats för han säger. Det var varor, slavar är varor och egendom. Inget är 100 % säkert men det är övertygande.” Blått = tolkande och värderande röst, Understrykning = attityd Festil = gradering - oftast förstärkningar Anita använde – med kan ha använt som öppnar för fler möjligheter. Resonerar om alternativ men sätter inte alltid ner foten. Lånar in andra röster till stöd men vaga uttryck som jag har läst utan källa, andra och på ett liknande sätt drar ner trovärdigheten

PE5 ”Hon kan ha använt sig av källa 1 för att den bilden visar att det var litet utrymme för slavarna på slavskeppen. Hon kan också ha använt källa 4 för att där säger dem att slavar är vara och egendom.” Blått = tolkande och värderande röst, Understrykning = attityd Festil = gradering - oftast förstärkningar

FA5 ”Anita Bengtsson kan ha använt sig av källa 1, 2 och 4 FA5 ”Anita Bengtsson kan ha använt sig av källa 1, 2 och 4. Det kan jag säga dels eftersom källa 3 är totalt irrelevant då Anitas slutsatser inte har någonting att göra med Equianos utseende (faktum är att hennes slutsatser inte ens handlar om Equiano personligen), och dels därför att de tre övriga källorna (1, 2 och 4) alla säger det Anita kommit fram till. Källa 1 och 2 stödjer varandra då de säger detsamma om att det var trångt. Däremot skulle jag inte vilja påstå att källa 1 ensam varit en pålitlig källa, eftersom den är skissad av en slaverimotståndare som med all säkerhet enbart vill visa upp de grymmaste sidorna av slaveriet och kanske till och med att överdriva, i syfte att avskräcka och få folk att tycka som de. Bilden (1) kan ha varit en propagandabild och är förmodligen inte en förstahandskälla. Källa 2 och 4 är däremot vad jag skulle vilja kalla pålitliga källor. De är båda förstahandskällor, de kommer direkt från de som var med. Det finns få anledningar att inte tro på Olandah Eqianos skildringar på hur det var på skeppet. Han var med och han var slav. Källa 4 visar att människor faktiskt ansåg slavar som handelsvaror, eftersom det är ett uttalande av en advokat i domstolen.” Blått = tolkande och värderande röst, Understrykning = attityd Festil = gradering - oftast förstärkningar

Exempelsvar E-nivå. Ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang. ”Jag drar slutsatsen att det första påståenden är en slutsats av källa 2. I källan berättar Oladuah Eqiuanos om hur hemskt det var att sitta under deck på ett skäpp, han var själv en slav. Han berättar hur trångt det var, hur människorna inte ens kunde vända på sig, att svetten gjorde luften fuktig, att man inte kunde andas. Slavarna blev då sjuka och många dog. Jag drar också slutsatsen att hon använde sig av källa 1 till det första påståendet p g a av att här ser man hur lite plats slavarna hade. Att de bara packade in så många som möjligt utan att tänka på riskerna. Till det andra påståendet drog jag slutsatsen att hon hade använt sig av källa 4. Här berättas det hur skeppets besättning kastar levande slavar överbord eftersom de flesta var sjuka eller döda.” Berättar – neutralt verb, ingen värdering jämför fastslår, visar , stödjer

Exempelsvar A-nivå. Ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang. ”Det första påståendet grundar hon på källa 1 samt 2. På bilden av skeppet kan vi tydligt se hur strategiskt lägda [sic] slavarna är. Det skall få plats så många som möjligt på den begränsade ytan. Det faktum att det är slaverimotståndare i London som har gjort skisserna kan tendensera [sic]till att informationen blir felaktig. De vill ju avskaffa slavhandeln, vilket leder till att de kan förvärra bilden på situationen för att få empati från fler. (Den fyller ett sådant syfte) Det är inte heller en förstahandskälla då de själva säkert inte var med ombord. De är alltså beroende av fler personer och deras tolkningar. I Equinaos självbiografi så fastslås dock informationen som ges i bilden. Han berättar själv om sin situation, 1:ahandskälla. Hans text tendenserar dock till att framställa fartygen som hemskare än det var. Känslor från att ha berövats alla ens rättigheter kan nyansera upplevelsen med känslor. Han var också en slaverimotståndare. Alltså användes hans självbiografi som propaganda mot detta. Det kan också bidra till att texten blir nyanserad för att framställa transporten som sämre. Tidskriteriet spelar också roll här. Han skrev sin bok flera år efter händelsen. Han kan under tiden ha glömt detaljer och fått en förvrängd syn. Källa 4 visar tydligt att advokaten Lee ansåg att slavar var en ren handelsvara i hans uttalande. Det är en kommentar, vilket gör den till att vara mycket tendentiös: det är hans egna åsikter som uttalas. Vi får ingen objektiv syn på om det var fler som tyckte precis som honom och det är därför svårt att fastslå att flera tyckte precis som honom.” Blått = tolkande och värderande röst, Understrykning = attityd Festil = gradering - oftast förstärkningar

Kvalitéer enligt bedömningskommentaren Resonemanget innehåller flera källkritiska argument. Eleven ser att påstående ett stöds av två källor som stärker varandra Eleven anger flera källkritiska argument kring de båda källorna (tendens, tid, beroende) Eleven hanterar dessa argument för att värdera en källas styrka och svagheter. I resonemanget om källa 4 diskuterar eleven även om källan kan stödja AB:s andra påstående, utifrån hur pass representativ åsikten är. Eleven använder värderande språk på ett fungerande sätt

Avslutningsvis Att skriva historietexter är en avancerad uppgift. ORGANIZATION NAME (CHANGE HEADER USE THE INSERT TAB-HEADER/FOOTER) Avslutningsvis Att skriva historietexter är en avancerad uppgift. Det gäller inte minst i argumenterande genrer, där de framgångsrika texterna genomsyras av olika slags värderingar. Många elever är omedvetna om skillnaden mellan att använda verb som berättar/säger eller verb som fastslår/stärker/talar för. Om historieundervisningen uppmärksammar hur värderande uttryck används i primär- och sekundärkällor, utvecklas elevernas förmåga att läsa källkritiskt (Coffin 2006:162)

susanne.staf@ped.gu.se

1. Anita Bengtsson may have used source number… as... ORGANIZATION NAME (CHANGE HEADER USE THE INSERT TAB-HEADER/FOOTER) 1. Anita Bengtsson may have used source number… as... 2. I can say that because source number ... says that... 3. Source number ... is good because ... 4. You can not really trust source number ... as... Uppgiftens hjälpmeningarna leder inte till en argumenterande text: Kommentera en mening i taget-se uttryckt memo I provrapporten 2013 nämns hjälpmeningarna som ex på en stödstruktur som kan hjälpa eleverna att att strukturera texten Om och hur de använts av eleverna kommenteras inte i rapporten. Enligt rapporten 2014 finns de kvar i det årets prov. 2015 och 2016 finns de inte med som exempel, men frånvaron kommenteras inte. Har de försvunnit och i så fall på vilka grunder? I mina 50 provlösningar är det i första hand elever med lägre sammanlagt provresultat som använt dem, men ofta bara en eller två och då sällan samtliga meningar. Talar möjligen för att de kan ha fungerat som ”hjälp för att komma igång och skriva”, men kanske inte som stödstrukturer på det sätt som rapportens term antyder.

Table 1. Signs of sourcing in task A6 ORGANIZATION NAME (CHANGE HEADER USE THE INSERT TAB-HEADER/FOOTER) Table 1. Signs of sourcing in task A6 Indicator A B C D E Total (of 50) Cites documents ( = source or source information) 3 5 2 16 Refers to author/producer 9 10 7 6 38 Comments on credibility of evidence 41 Förklara vad raderna A-E visar. A – E = texts from 10 students, different result levels, A = highest mark E = lowest. Tendency- more sourcing Not just if- but how students make use of these literacy strategies. Ex out of 10 students with the highest test resukt 3 cited documents, 9 referred to the author and 10 commented on the credibility of the evidence. B almost the same. As expected - the main differences are found between students with top and bottom marks on the test: To compare with E Tala på slutet om att du gjort ytterligare två uppgifter som har delvis samma tendenser men kräver vidare analys. 10 studenter per betygskategori. Poängtera vad man kan lägga märke till.. totalen, Notera att det är 10 elever pr betyg. Antal elever per nivå som använt resp strategier.

Table 2. Signs of corroboration in task A6 ORGANIZATION NAME (CHANGE HEADER USE THE INSERT TAB-HEADER/FOOTER) Table 2. Signs of corroboration in task A6 Indicator A B C D E Total Uses more than one source to support a claim 9 10 5 3 32 Recognizes conflicting / counter evidence - Same tendency, overall test result – more corroboration No comments on comflicting evidence- theere is none to recognize…