K 80 – Föreläsning 7: Fördjupning kring analys av data Mattias Börjesson

Fem tema för föreläsningen Problemformulering Kvantitativ innehållsanalys och orsaksamband Tre former av ”tematisk” kvalitativ analys. Induktion och deduktion Att ”komma igång med” analys

Problemformulering För att göra en vetenskaplig studie krävs att man har utarbetat ett tydligt syfte som gärna kan uttryckas i tydligt avgränsade frågeställningar. Har man inte en klar fråga vet man inte vad man ska undersöka, eller vad som är relevant av det man undersöker för ens egen studie.

Det handlar om en växelverkan mellan teori och problemformulering Det handlar om en växelverkan mellan teori och problemformulering. Med ökad förförståelse kring problemområdet blir det ofta successivt möjligt att komma fram till ett mer avgränsat problem. Val av teorier, metoder och analysförfarande baseras på syfte och frågeställningar. ”Problemkvarnen” (Homle & Solvang 2012). Utan ett avgränsat problem och syfte är det inte möjligt att göra en analys.

Kvantitativ innehållsanalys Kvantitativ innehållsanalys handlar om att man utgår man från det empirin och begrepp som återkommer i matierialet. En väldigt enkel innehållsanalys skulle kunna vara att räkna ord/begrepp som återkommer i materialet (ofta respektive sällan). Regressionsanalys: mer komplex, samband mellan beroende och oberoende variabler.

Tre former av kvalitativ tematisk analys Teoretiskt baserad analys Empiriskt baserad analys Middle-range (MR) teoretiskt baserad analys

Teoretiskt baserad analys TEORETISKT BASERAD ANALYS innebär helt enkelt att analysen i huvudsak baseras utifrån teman/kategorier som kan härledas från tidigare teorier om det som studeras. Tillvägagångsättet att utgår från teorier överensstämmer till stor del med vad Braun och Clarke definierar som en ”Theoretical thematic analysis”.

Exempelvis tre lärandeteorier Förmedlingspedagogik konservativ syn med stoffet i centrum (kategori 1). Progressivistisk syn med elevens aktivitet i centrum (kategori 2). Sociokulturell med det sociala samspelet i centrum (kategori 3).

EMPIRISKT BASERAD ANALYS EMPIRISKT BASERAD ANALYS innebär att man inte från början har en klar teoretisk förståelse av vad som analyseras. Här utgår man istället från det empiriska materialet för att identifiera och skapa teman/kategorier som blir användbara för en analys. Genom att successivt bli mer förtrogen med ett empiriskt material, nya läsningar och omläsningar försöker man identifiera centrala och återkommande teman i det empiriska materialet (grounded theory). Tillvägagångsättet att utgå från empiri överensstämmer till stor del med det Braun och Clarke definierar som en ”Inductive thematic analysis”

Läroböcker som en grund för övningsuppgifter (kategori 1). ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Exempelvis tre synsätt hos lärare om använding av läroböcker i undervisning Läroböcker som en grund för övningsuppgifter (kategori 1). Läroboken som en röd tråd i undervisningen (kategori 2). Läroboken som stöd för hemläxor (kategori 3).

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) MR-TEORI ANALYS MR-TEORI ANALYS är vanlig bland forskare. Det är helt enkelt en kombination av teori och empiri baserad analys. Det vill säga man börjar kanske med en preliminär teori om det som studeras och försöker förbättra denna teori via empirska studer. Växelverkan mellan teori och empiri. Här avslutas analys först när man upplever att den MR-teori man kommit fram är fruktbar.

Återkoppling till exemplet ovan ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Återkoppling till exemplet ovan Variationsteori förs in istället för sociokulturell teori som ett tema/kategori för en analys av syn på lärande som framträder i svenska läroplander under 1900- talet.

Logiska slutledningar Induktion: Ett generellt antagande om världen utifrån ett begränsat antal observationer. Jag studerar 1000 svanar, alla är vita. Slutsats: Alla svanar är vita. Ytterligare observationer kan dock alltid visa att induktionen var felaktig. Deduktion: Ett logiskt antagande om verkligheten oberoende av hur den ser ut. Antagande: Alla människor är dödliga. Premiss: Jag är människa. Slutsats: Jag är dödlig. Ifall jag är människa är jag dödlig givet antagandet att alla människor är dödliga. Något annat skulle vara en logisk självmotsägelse. Deduktionen kan dock motsäga våra vardagliga föreställningar om verkligheten.

Hypotetisk-deduktiv metod: Detta innebär att man gör ett deduktivt logiskt (hypotes) antagande om verkligheten som man sedan testar empiriskt. I modern vetenskap ställer man ofta först hypoteser som man sedan testar empiriskt. Reliabilitet: Att våra undersökningar och beräkningar är korrekta. Att vi inte ser eller räknar fel. Validitet: Att vi faktiskt undersöker det vi tror oss undersöka. Vi måste skilja samband och orsakssamband. Bara för att två händelser sammanfaller behöver det inte betyda att det ena orsakar det andra.

Att ”komma igång med” analys Helt naturligt att känna sig rådvill och osäker i början. I princip alla har som börjar beforska ett nytt fält börjar med osäkra steg för att bekanta sig med omgivningen.

Möjliga steg i en analys Första steget är i princip alltid att göra sig bekant med ett empiriskt material. Först när en har en viss kännedom om ett empiriskt material blir det möjligt att se mönster och möjliga ingångar för en analys. Andra steget handlar ofta om att hitta återkommande mönster som kan strukturera och kategorisera materialet.

Tredje steget är ofta att skapa teman som fångar återkommande aspekter av mönster som tydligt kan kopplas till studiens syfte (mycket viktigt kanske måste ändra studiens syfte). Fjärde steget blir ofta att ”testa” teman för analysen för att se om de ”fungerar”; fångar teman det väsentliga du vill undersöka i studien?

Det sjätte steget handlar om att färdigställa analysen. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Det femte steget handlar ofta om att avgränsa tema/kategorier och göra dem till tydligt avgränsade ”analyskategorier” som inte överlappar varandra. Det sjätte steget handlar om att färdigställa analysen. Slutligen detta är en modell för att göra en analys steg för steg, i verkligenheten överlappar dessa steg varandra och olika forskare arbetar på olika sätt. Det viktigaste att tänka på är att återkoppla till studiens syfte så att analysen bidrar till att få svar på det frågor som du vill få svar på

Tack för mig! Frågor och funderingar? ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Tack för mig! Frågor och funderingar?