Hegel Fichte, Schelling
Bakgrund Fichte: att övervinna Kants dualism (förnuft/erfarenhet, form/materia, fenomen/noumen) Monism: ”Jaget sätter icke-jaget”—materia ersätts med en omedveten produktion Icke-jaget (materia) ska övervinnas ”Vilken filosofi man väljer beror sålunda på vad slag människa man är.” (Fichte)
Bakgrund Schelling: naturen får en mer självständig roll: - ”objektiv” idealism istället för Fichtes ”subjektiva” idealism Naturen: - ”slumrande ande” - dynamiska spänningar; ”potenser” Ovanför naturen: - medveten intelligens Dessa är olika aspekter av Gud, den absoluta verkligheten
Enhet och mångfald Uppkomsten av den empiriska mångfalden—resultat av syndafallet - således är naturen och människans historia en berättelse om försoning
Hegels kritik av Schelling ”En natt där alla kor är svarta.” Hegel antar åtskillnad och motsats också inom det absoluta Schelling: förnuftsåskådningen riktad mot noumenalsfären (inte bara mot det empirisk som i Kant); förmågan till intellektuell åskådninginsikt i verklighetens natur (skalder, siare) Hegel: denna ”åskådning” ersätts av tänkandet
Hegel Kunskapen startar i det osäkra (jf Descartes, Locke) Förändringen Helheten Logik och förnuft; innehållslig logik (inte formell, se Aristoteles) Historien: ett grundläggande epistemologiskt begrepp
Dualism, motsättningar, försoning Kant: dualistiska motsättningar Hegel: försök att försona mottsättningarna i ett dialektiskt sammanhang Hegels erfarenhetsbegrepp: det finns varken ett passivt subjekt eller ett passivt objekt; människan och verkligheten skapar varandra
Andens fenomenologi ”Medvetandets resa genom historien fram till självinsikt.” Ande: tidsanda Enhet—splittring—enhet; ”förnuftets list”; telos; Tes—antites—syntes Dialektiskt upphävande
Erkännande Herre och slav - människan (subjekt) – naturen (objekt); omsesidig bearbetning; skapelseprocess - slaven står närmare verkligheten
Logikens vetenskap (1812) Varat—Intet—Blivande Essensens historia ”Begreppets självkritik”; ”dess inneboende negativitet”
Politisk filosofi Staten och det borgerliga samhället Ståndsbegreppet Frihet