Nya svenska storföretag En kommentar Magnus Henrekson 30 maj 2017

Övergripande Viktigt att detta görs Slår hål på ett antal myter Många nya stora företag sedan 1985 Perioden 1965–84 avviker kraftigt Stor omsättning på listan av de 100 största 34 av 100 företag på listan 2004 var borta 2009

Varför avviker 1965–84? Lätt att förklara I princip omöjligt att starta och driva upp nya ägarledda företag under den perioden Kreditmarknaden kraftigt reglerad Tillväxtbranscher monopoliserade av offentlig sektor Beskattningen prohibitiv Börsbolags kontrollägare vid 3 % utdelad direktavkastning Först bolagsskatt – 1973: 52 %; 2013: 22 % 1973: 120 % skatt på utdelningen (inkl. förmögenhetsskatt) 2013: 0–30 % skatt på utdelningen Arvsskatt 1973: minst 70 %, ofta mer (Kistner > 100 % 1984) 2013: 0 %

Andra skäl till nya stora bolag Reformerad lönebildning och arbetsmarknadsregl. Effektivitetslöner Visstidsanställning Mer pragmatisk hantering av LAS Tidigare stängda marknader öppnas Vitaliserade kapitalmarknader Nya förmögenheter  nya kontrollägare Private equity  pensionssparande (inkl. utländskt) kan kanaliseras till företagsbyggande Utländskt kapital Privatpersoners sparande

Men en del missade tåg Biotechförsprånget på 90-talet IT-boomen på 90-talet och den andra vågen på 00-talet Säljer för tidigt och för billigt Incitament att ta fram och sälja istället för att driva vidare genom ”dödens dal” Incitamenten avgör även här Bra skatteregler för grundare men ej för senare rekryterad personal Gynnsamma regler för att ge incitament i utköpsbolagssektorn men inte i VC-sektorn

Överkurs: Skattereglerna & ekosystemet Förmånligt för ägare/grundare och för sparande i allmänhet, men i fondprodukter eller noterade värdepapper P-sparande via arbetsgivaren bostäder (ingen fastighetsskatt, ränteavdrag) Utlåning till eller mindre delägande i bolag där man jobbar eller är närstående har hög skatt Hög skatt nyckelpersoner som behöver rekryteras Skattekil på 65–70 % (ca hälften på lägre inkomster) Kan ej dela med sig av det framtida ägandet på ett skatteeffektivt sätt till alla nödvändiga aktörer  kapitalet flyter då inte till entreprenörssektorn

Slutsatser skatteregler för tillväxt i nystartade högteknologiska bolag Gäller att skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta och kunna sluta effektiva avtal med entreprenörer och andra bärare av nyckelkompetenser (se figur) Optioner central komponent som inte kan användas effektivt i Sverige av skatteskäl Regler tar för givet att den största risken tas av de finansiella investerarna

Slutsatser forts. och att de finansiella resurserna är den trånga sektorn Inte fallet i innovationsbolag VC-bolagen kan diversifiera bort risk Trånga sektorn är entreprenörsinsatsen som är nödvändig för att ge hävstång till finansiell inv. Nyckelpersoner bidrar med specialiserat humankapital Hög risk och hög alternativkostnad Båda vill ha del i förväntade kapitalvärden Skattesystemet slår in kil som gör att ekosystemet inte blir komplett

Samverkan i värdeskapandet Privatpersoner Sparare (pension och övrigt) Investerare Kapitalförvaltare Slutliga förmånstagare Penningförvaltande institutioner Nytt företag VC - bolag Finansiella resurser i kombination med kompletterande kompetenser Affärsänglar Aktörer på andrahandsmarknaden Rekryterade nyckelpersoner Entreprenör Idé/innovation Växande ftg Stort företag Tid Värdeskapande

Att läsa för den intresserade http://www.ifn.se/publikationer/publicerade-artiklar-pa-svenska/2017/2017-01 http://www.ifn.se/publikationer/accepterade-artiklar/2017/2017-taxation-of-swedish-firm-owners http://www.ifn.se/publikationer/bocker-pa-svenska_1/2010/2014-foretagandets-forutsattningar