Normkritisk pedagogik på Fritis

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skolverkets allmänna råd
Advertisements

Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan
Genusperspektiv i förskola/skola
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kultur för alla – gäller det mig
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Skolans ordningsregler
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Värdegrund och lika rättigheter i skolan
Några följder av heteronormativitet:
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Caroline Dyrefors Grufman
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Studiens syfte Klarlägga om elevens rättsliga skydd mot kränkningar i samband med utbildning har stärkts sedan barn- och elevskyddslagens tillkomst, dvs.
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Vad är identitet?.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Välkomna!.
Föräldramöte Ht
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Jämlika och Jämställda beslut " Jämställdhet betyder att mamman och pappan producerar barnen tillsammans. Förr i tiden var det bara mamman som födde upp.
Lagar och överenskommelser
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Centrum för Genusvetenskap
Läroplansträff fritidshem
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Välkommen till Verksamhetstyrelsen i Sävast!
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Forum för genusvetenskap
En liten plan för likabehandling
Samhällets ojämlikhet
INTRODUKTION TILL JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSARBETET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET FRAMTAGEN AV PERSONALENHETEN, SEKTIONEN FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKABEHANDLING.
Barn och elevers rätt till en trygg skolmiljö
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Föra in tillgänglighet i undervisningen
Nämndplan 2015.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Skolinformation från RFSL
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Barn- och ungdomsvetenskap Masterprogram 120 hp Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Styrd helpdesk Normer och Värden
Skolans samlade värdegrundsarbete
HBTQ-certifiering inom
Integritet läroplansanalys.
Kulturkrockar och kulturella skillnader
Skolors arbete för att motverka kränkningar av elever på nätet
Sociologi Introduktion.
Studeranderätt och diskriminering
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Att arbeta med fördomar i skolan
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Likabehandlingsplanen
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
LikabehandlingsplAnen
Presentationens avskrift:

Normkritisk pedagogik på Fritis Eva Reimers Normkritisk pedagogik på Fritis

Utgångspunkter (1) Skollagen 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Utgångspunkter (2) Läroplanen: Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper

Utgångspunkter (3) Diskrimineringslagen Ingen ska diskrimineras på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder Huvudmannen har juridiskt ansvar Skyldigheter att förebygga kränkande behandling och ha likabehandlingsplan Barn- och elevombudet (BEO) + DO utövar tillsyn

Normer Stabiliserade idéer och föreställningar Nödvändiga för att vi ska kunna umgås och förstå Möjliggör tankar, handlingar och identiteter Begränsar tankar, handlingar och identiteter Utövar makt genom att skapa normalitet och avvikelse Upprepas och förändras

The ordinary everyday world is laid down or sedimented in repeated citations, that is, in the unreflected, unoriginal repetition of the conventional, normative ⁄ moral order. Those citations create an unreflected ordinariness that grants power to some and deprives others of a reasonable or viable existence. (Davies, 2011: 281-282).

Det normala behöver inte förklaras Fotboll – damfotboll Förskollärare – manlig förskollärare Präst – kvinnlig präst Lärare – lärare med utländsk bakgrund Skola – mångetnisk (eller många språk) skola

Norm – blir tydliga vid normbrott Ras – chokladboll, Lilla hjärtat, Tintin Religion – skolavslutningar i kyrkan Funktionalitet –trappor, brist på högtalare, läxor Utseende – övervikt, undervikt Genus – hen, leksaker, aktiviteter Sexualitet – samkönade äktenskap Ålder – pinsamma beteenden Klass – smak, ”make-over”

Skola i normer Skolan som ett resultat av en rad olika normer (en skola – substantiv) Skolan som en plats som förmedlar och ”skolar” i olika normer (att skola – verb)

Den dolda läroplanen

Fritidshemmet Normeffekt Normproducent Subjektsproducent

Normtrassel gör och görs på fritis Omsorg Pedagogik Kvinnokamp Arbetsmarknad Medborgare Barnsyn Ekonomi Vetenskap och kunskap (utvecklingspsykologi, barndomssociologi) Experter och professioner Etc.

Paus Utifrån vilka normer skapas fritidshemmen? Vilka normer skapas i fritidshemmen?

Föreställningar om läraren Läraren har varken kön, sexualitet, etnicitet eller någon speciell social klass Läraren är ”normal”, sticker inte ut

Föreställningar om läraren Läraren har inga fördomar med avseende på kön, etnicitet, social klass Lärarens personlighet är hennes/hans främsta redskap Läraren är en förebild Läraren är den som ska ”bota” icke-demokratiska förhållningssätt hos sina elever

Hur är det då med grundlärare med inriktning mot fritidshem

Förskolans, fritidshemmets och skolans uppdrag att skola i genus Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmöns­ter. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Läroplanen 2011)

Skolan som normfabrik

Genus och sexualitet Manligt = icke kvinnligt Kvinnligt = icke manligt Manliga kroppar = begär av kvinnliga kroppar Kvinnliga kroppar = begär av manliga kroppar Homosocialitet

Heteronormen Skillnad mellan manligt och kvinnligt Begär till motsatt kön Homosocialitet Monogam kärnfamilj

Olika genusteorier ger olika strategier Kompensatorisk pedagogik – kvinnligt och manligt är givet, men ska värderas lika (likhetsnorm) Uppvärdera ”det kvinnliga”. Omvärdera ”det manliga” – skillnader mellan kvinnligt och manligt (skillnadsnorm) Normkritisk pedagogik – kvinnligt och manligt är inte givet. Kön ”görs” och kan göras på olika sätt. (normkritik)

Centrala frågeställningar Hur ”görs” kön? Varför har just genus blivit så betydelsefullt? Vilka konsekvenser får stereotypa förståelser av kön? Hur kan man skapa större utrymme för olika (fler) sätt att ”göra” kön?

Genusneutrala toaskyltar

Hur få syn på normer? Leta efter normens gränser – vad gör att det eller den framstår som avvikande? Vithet Heterosexualitet Klass Ålder Ekonomi

Vad betyder detta för arbete för inkludering och mot diskriminering? Pedagogen/lärarens uppgift? Utmana normer, öppna upp för väldigt många olika sätt att vara Leva med frågan ”vad blir norm nu”?

Vad tas för givet i den dolda läroplanen? - hur ser fritidshemmets dolda läroplan ut med avseende på nationalitet, ras, religion, genus, ålder, klass och ekonomi? - hur befäster eller undergräver personalen i sitt vardagliga arbete normer som kan antas vara problematiska för enskilda barn?

Litteratur Bromseth, Janne & Darj, Frida (red) (2010) Normkritisk pedagogik : makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala universitet: Centrum för genusvetenskap. Elmeroth, Elisabeth, Eek Karlsson, Lotta m.fl. (red). (2012) Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red)(2008) Skola i Normer. Malmö: Gleerups. Lenz Tagushi, Hillevi, Bodén, Linnéa, Ohrlander, Kajsa (red) (2011) En rosa pedagogik, Stockholm: Liber. Brade, Lovise, m.fl. (2008) I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Stockholm: Friends.

Davies, Bronwyn. (2011). Bullies as Guardians of the Moral Order or an Ethic of Truths? Children and Society. Vol 25, no 4: 278–286. RFSL-ungdom och Forum för Levande historia. (2011) Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa. (2012) Likabehandling i förskola och skola. Stockholm: Liber. Hellman, Anette.(2013) Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. Bengtsson, Jenny. (2013) Jag sa att jag älskade han, men jag har redan sagt förlåt för det. Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år. Linköping: Linköpings universitet.