Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn Idag fortsätter de enskilda handledningssamtalen samt den 16/11. 14/11 Handskriftsläsning. Obligatorisk övning. Parvis. 17/11 Gruppövning 2. Obligatorisk övning • 21/11 Inlämning av PM

Gruppövning 1 Historiesyn Kursmål som övas kunna redogöra för och diskutera några för historie-forskningen relevanta begrepp och metoder kunna kritiskt bedöma påståenden om historia och problematisera vetenskapliga texter kunna diskutera olika tolkningar av historiska problem kunna resonera kring synen på genus, etnicitet och mångfald i historien.

Historiesyn = våra tolkningsperspektiv, glasögon Historia är berättelser om det förflutna. Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. Den som skapar historia måste alltid göra ett urval och själv bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. All historia är därför vinklad efter författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet påverkas av författarens historiesyn.

Historiesyn, forts. Historiesyner handlar om vilka drivkrafter vi uppfattar som avgörande i historien. Materialistisk historiesyn: då anser man att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. Idealistisk historiesyn:  då anser man att idéer utgör den viktigaste drivkraften i historien. Att det är ideologiska impulser i form av nya idéer som lett till sociala förändringar i samhället.

Historiesyn, forts. Kollektivistisk historiesyn: Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket eller stånd, klasser. Individualistisk historiesyn: Författaren ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien.

Historiesyn, forts. Underifrånperspektiv: Historia underifrån fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Ovanifrånperspektiv: Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter har huvudrollerna.

Historiesyn, forts. Endogena förklaringar: En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna (inhemska förhållanden). Exogena förklaringar: ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom (förhållanden i omvärlden).

Historiesyn, forts. Manligt perspektiv: Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historien skrivs fortfarande av män om män för män. Kvinnligt perspektiv/genushistoriskt perspektiv: Kvinnohistoria= Kvinnor står i fokus för framställningen. Genushistoria = Relationen mellan män och kvinnor står i fokus för framställningen.

Historiesyn Dagens övning Övningen handlar om att förhålla sig kritiskt till historiska framställningar. – Hur författaren vinklar den historiska framställningen, vilka frågor/teman man tar upp säger något om författaren. T ex vad man anser är drivkrafterna i historien, alltså historiesynen. – Författaren ingår i ett större sammanhang och återspeglar sin samtid. Märks detta?

Vilka frågor man ställer till historien är individuella val som styr framställningen och vad som förmedlas. (Tänk på era egna uppsatsarbeten). I en argumenterande och tolkande text är det viktigt att analysera författarens argument och förklaringar. Är beläggen tillräckliga för de slutsatser som dras? Vad är det som för handlingen framåt? Hur förklarar vi historiska skeenden? Individer eller kollektiv, materiella förhållanden eller idéer, underifrån- eller ovanifrånperspektiv, endogena eller exogena faktorer? Hur självständigt är det historiska subjektet och vad är överindividuellt (aktör/struktur).