Värdering av effektivitet i klinisk vardag NLS 1.2

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

Nationella screeningprogram
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Nationella Diabetesregistret NDR Hämta rapporten här:
Målrelaterad ersättning för kvalitet 2011
Tabita Björk, Verksamhetschef, KCP, Örebro läns landsting
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Översyn av de Nationella Kvalitetsregistrens fortsatta utveckling SIR 10-årsjubileum 27 maj.
NULÄGE VÅREN RESULTAT I KORTHET – EFFEKTMÅLEN FÖR 2013 MÅLRESULTAT TÄCKNINGSGRAD 60 % av registren >80 % 67 % ÖPPENHET Alla med över 80 % täckning.
Socialstyrelsens tillsyn
Jan Liliemark Läkemedelsdagen
Regionalt metodråd, idé o förslag
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
-24 Hälsoekonomisk värdering HS TLV Uppföljning Förhandlings- grupp NT -12 Registreringsansökan -3 CHMP opinion 0 Godkännande -6 Månader Beslutssteg Kondense.
Skånsk kvalitetskraft
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Effektivitet – vad är det och hur gör man?
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
Modell för Utveckling av ledningssystem
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Görs det få utredningar inom SLL? Område Totalt påbörjade fördjupade utredningar år 2013 Befolkning (0 t o m 17 år) per 31 dec 2013 Andel påbörjade.
Forskningssamverkan i Norra regionen Var befinner vi oss?
Socialdepartementet. Projekt inom Nationell cancerstrategi Socialstyrelsen 2010 ”cancerår” inom SoSs arbete med kunskapsstyrning, uppföljning.
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Vården i siffror Tekniska bilder 2015.
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
Varför SWIBREG/IBD CARE?
Anti Aciklovir ATC-kod: D06B B03 Godkänd: (Nationell)
Läkemedelsenheten 20XX-XX-XX /1 Ordnat Införande i Samverkan (OtIS)
Gothia Forum för klinisk forskning - Resultatet av ett unikt samarbete.
Presentation februari 2015
SLUTSATS Kvalitetsregistren innehåller generellt relevanta basuppgifter avseende patient, behandling och resultat. Om en specifik frågeställning inkluderas.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
HTA och ordnat införande av nya metoder i Hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens underlag till Ansvarskommittén ”God vård på lika villkor” GÖTEBORG
The Lancet 1996, 347: Få RCT inom kirurgin Kirurgers inställning Kontroller svåra Svårt att standardisera kirurgisk teknik Svårt med patientacceptans.
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Per Carlsson Föreståndare vid PrioriteringsCentrum Professor vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), Linköpings universitet.
Projekt LÄRMODELLER II vt ht 2016
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Kvalitetsarbete evidensbaserad praktik Föreläsning SQ 1338 vt 2010.
Uppföljning av införandet av nya läkemedel 2011 till 2015.
Översikt av pågående och avslutade aktiviteter Elektronisk rapportering av lm- biverkningar 2. Förståelse för ordinerad behandling 1. Nationellt.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte på dem Omprövning av.
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Läkemedelsuppföljning i Stockholms läns landsting
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Regionala DiabetesRådet (RDR) i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Komplexa registerstudier, strategier när flera datakällor kopplas
stöd för uppföljning och förbättring
Perspektivgrupper NLS
Ny källa – DHPC Direct Healthcare Professional Communication
Sofia Kialt projektledare​
Utvärdering diabetesvård
Patientdatautredningen och kvalitetsregister idag och i framtiden
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Värdekompass för Diabetes Typ 2 ICD: E11
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Införande av patientöversikter i cancervården
PARTNERSKAP FÖR STÖD TILL
Nationellt kvalitetsregister och nyckeltal
Presentationens avskrift:

Värdering av effektivitet i klinisk vardag NLS 1.2 Jan Liliemark Professor SBU och TLV Statistiska strategier för att hantera skillnader i behandlingseffektivitet mellan randomiserade kliniska prövningar och praktik

Finns flera anledningar till att vi inte borde göra det här Man har försökt förut – gick inte bra Finns många som är skeptiska Om man inte är medveten om metodproblemen kan det bli fel Särskilt problematiskt om utföraren har ekonomiskt intresse av ett visst resultat Kommer att bli hårt jobb

Population Målpopulation Urval RCT Klinisk vardag Kontroll

Bakgrund – varför behövs detta projekt? Vilket värde/nytta får vi av en behandling i klinisk vardag? Hälsoekonomiska värderingar av nya läkemedel bygger på data från RCTer. Om värdet av nya läkemedel är lägre än vad vi tror – suboptimering av sjukvårdens resurser Sidfot

Mer bakgrund Nationella LäkemedelsStrategin, NLS 1.2 Svenska ordförandeskapet 2009 Ordnat införande (och uppföljning) 2012 -14 IMI LM-företag Konsultföretag Krav på uppföljning TLV LV/EMA (villkorat godkännande) LT/NT-rådet Sverige som ”registernation 2.0” Nationella LäkemedelsStrategin, NLS 1.2 Sidfot

Tre (två) stegsraket Systematisk litteratursökning efter statistiska metoder - SBU (Vid behov utveckling av metoder) Piloter för att testa metoder - TLV Sidfot

Experter steg I Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland (Nationella Diabetesregistret) Xavier de Luna Professor i statistik Handelshögskolan vid Umeå universitet Katarina Steen Carlsson Hälsoekonom Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE)

Referensgrupp Douglas Lundin Karolina Antonov Rolf Gedeborg, Chefsekonom, TLV Karolina Antonov Apotekare, LIF Rolf Gedeborg, Epidemiolog/anestesiolog, Läkemedelsverket Susanna Eklund Apotekare, SKL Thomas Cars Apotekare/statistiker, läkemedelsenheten, Stockholms läns landsting Marcus Gry Statistiker/epidemiolog, Socialstyrelsen

Expertgrupp steg II Douglas Lundin Hälsoekonom TLV Mervete Miftaraj Statistiker Registercentrum VGR Jan Liliemark Professor SBU/TLV Stefan Franzén Statistiker Registercentrum VGR (Nationella Diabetesregistret) Ann-Marie Svensson Statistiker, bitr. registerhållare Björn Eliasson Professor Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE)

Resultat av ”första steget” I praktiken kan flera olika statistiska metoder användas Matchning på individnivå Viktning på inversen av skattade urvalssannolikheter Responsytemodeller Behandlingen används inte i populationen Man kan förutsäga vilken effekt man kan förvänta sig i klinisk vardag Behandligen redan används i populationen Man kan jämföra utfallet i klinisk vardag med det förväntade utfallet av referensbehandlingen Sidfot

RCT Målpopulation Matchning Viktning

Begränsningar Datatillgången Statistiska metoder kompenserar inte för skillnader för alla typer av faktorer Sidfot

Vilka datakällor finns det? Läkemedelsregistret Övriga hälsodataregister Nationella kvalitetsregister Vårddatabaser (ex. VAL i SLL) Journalsystem Prövningsdatabaser (företagens) Kvalitetsregistren behöver innehålla både läkemedelsdata och outcome data. NLS 2.5: Pilot för att stötta implementering av ett nationellt register för uppföljning av cancerläkemedel

Begränsningar Datatillgången Statistiska metoder kompenserar inte för skillnader för alla typer av faktorer Sidfot

Situationsrelaterade faktorer Patientrelaterade faktorer Medför skillnad mellan förväntat och observerat utfall Patientrelaterade faktorer Möjliga att matcha/vikta Effekt i klinisk prövning Förväntad effekt i klinisk praxis Verkligt utfall i klinisk praxis Patientrelaterade Situationsrelaterade Ålder Samsjuklighet Tumöregenskaper Sjukdomsutbredning Socioekonomiska faktorer Etc. Behandlingsintensitet Patientens följsamhet Behandlarens följsamhet Stödjande behandling/diagnostik Kunskap i organisationen Monitorering Kända patientrelaterade faktorer går att hantera statistiskt Situationsrelaterade faktorer går inte att hantera statistiskt

Begränsningar Datatillgången Statistiska metoder kompenserar inte för skillnader för alla typer av faktorer Det är inte rimligt att extrapolera resultat till patientgrupper vars individer inte finns med i RCT Sidfot

Detta är ett försök – kanske visar att det inte fungerar