Kvalitetssäkring av högre utbildning – en framtida försäkring Universitetskansler Harriet Wallberg

Svensk högskola 48 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Sett till antalet anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige. För drygt 500 år sedan grundades Sveriges första universitet, i Uppsala. Där läste främst de som skulle bli präster. I dag kan man studera alla möjliga ämnen på högskolenivå på 48 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare med rätt att utfärda examen. Högskolornas och universitetens verksamhet utgår från deras uppgifter: att bedriva utbildning, bedriva forskning och att samverka med det omgivande samhället. Högskolor och universitet beslutar i stor utsträckning själva om sin organisation, men alla måste ha en styrelse och en rektor.

Svensk högskola omfattar: 345 000 studenter i grundutbildning 19 000 aktiva doktorander 76 000 anställda Den högre utbildningen ska bygga på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Utöver kunskaper ska studenterna få förmåga till självständig och kritisk bedömning, och förmåga att självständigt lösa problem och följa kunskapsutvecklingen. Hösten 2013 var 345 000 studenter registrerade i Sverige varav cirka 25 000 är inresande från utlandet. I samband med införandet av studieavgifter 2011/12 minskade kraftigt antalet inresande studenter, men nu ökar de svagt igen. 60 procent av de studerande på utbildning på grund- och avancerad nivå är kvinnor och 40 procent män. Dessutom bedriver ca 19 000 svenskar studier utomlands. Vi har också 19 000 aktiva doktorander, varav 48 procent är kvinnor. Sett till antalet anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige.

Sveriges största statliga verksamhet 63 miljarder kronor 2013. Finansieras till stor del med statliga medel Totalt kostade den svenska universitets- och högskolesektorn knappt 63 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar 1,7 procent av Sveriges BNP. Verksamheten vid universiteten och högskolorna finansieras till övervägande del (80%) med statliga anslag. Högre utbildning är avgiftsfri för svenska studenter och studenter inom EU.

Så finansieras högskolan Anslagen fördelas mellan: Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Sverige har under lång tid placerat sig högt i en internationell jämförelse när man jämför kostnaderna för eftergymnasial utbildning och forskning inom högskolan. Men pengarna delas mellan två poster: dels utbildning på grund- och avancerad nivå, dels utbildning på forskarnivå och forskning. Över hälften av pengarna till lärosätena går till forskning. Om man i stället jämför hur mycket som satsas på enbart utbildning - hamnar Sverige längre ned på listan i en internationell jämförelse. Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas utifrån antal studenter och deras avklarade högskolepoäng. Regeringen beslutar om ett takbelopp som anger den maximala ersättning ett universitet eller en högskola kan få. Ersättningen skiljer sig åt mellan olika utbildningsområden, till exempel samhällsvetenskap, medicin eller teater. Det statliga anslaget för utbildning på forskarnivå och forskning anges i universitetens och högskolornas regleringsbrev. En del av den statliga finansieringen går via forskningsråd. Utöver det får lärosätena också externa medel från stiftelser, kommuner, landsting och privata företag.

Universitetskanslersämbetet - UKÄ ger universitet och högskolor underlag för förbättring genom granskning och utvärdering bevakar studenternas rättssäkerhet genom tillsyn ansvarar för högskolestatistik och gör utredningar som underlag till bland annat regering och riksdag Universitetskanslersämbetet har en lång historisk bakgrund. Redan på 1600-talet utnämndes den första universitetskanslern, vilket var ett hedersuppdrag. Nuvarande Universitetskanslersämbetet förkortas UKÄ och började sitt arbete 1 januari 2013, då det tidigare Högskoleverket upphörde. Högskoleverkets uppgifter delades upp mellan UKÄ och Universitets- och högskolerådet. I dag har UKÄ framförallt tre ansvarsområden: UKÄ utvärderar verksamheten vid universitet och högskolor bland annat genom att granska högskolornas utbildning. UKÄ utövar tillsyn över universitet och högskolor, det vill säga ser till att de följer de lagar och regler som finns på högskoleområdet. UKÄ ansvarar för uppföljning av universitetens och högskolornas verksamhet. Vi ansvarar också för all officiell universitets- och högskolestatistik.

Främjar chefsutveckling UKÄ har dessutom i uppdrag att främja chefsutveckling inom högskolan.

Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem Ramverk Anpassat till Europeisk nivå, ESG Forskarutbildningen ingår i nya systemet

Nya systemet föreslås bestå av fyra komponenter Examenstillståndsprövningar Granskning av lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem för högre utbildning Utbildningsutvärderingar Nationella tematiska utvärderingar

1. Examenstillståndsprövningar Inga förändringar En komponent i föreslaget system är ”NATIONELLA UTVÄRDERINGAR”. De skapar nationell överblick och görs utifrån behov. Viktigt att UKÄ lägger upp en plan för de nationella utvärderingarna som är känd för lärosätena i god tid.

2. Granskning av lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem för högre utbildning Universitet och högskolor ansvara för kvaliteten i utbildningarna (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap. 4 §) UKÄs uppgift blir att granska att lärosätena kvalitetssäkrar sina utbildningar på ett tillfredsställande sätt i en 6 års cykel Studenternas roll i ett nytt system kommer att tydliggöras Utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet ska vara en viktig aspekt i granskningarna En komponent i föreslaget system är ”NATIONELLA UTVÄRDERINGAR”. De skapar nationell överblick och görs utifrån behov. Viktigt att UKÄ lägger upp en plan för de nationella utvärderingarna som är känd för lärosätena i god tid.

3. Utbildningsutvärderingar Utvärderingar av en utbildning utifrån resultat i UKÄ:s tidigare granskningar eller utifrån regeringsuppdrag Exempel: alla lärarutbildningar, vårdutbildningar, eller ingenjörsutbildningar Enskild utbildning på ett lärosäte kan utvärderas En komponent i föreslaget system är ”NATIONELLA UTVÄRDERINGAR”. De skapar nationell överblick och görs utifrån behov. Viktigt att UKÄ lägger upp en plan för de nationella utvärderingarna som är känd för lärosätena i god tid.

4. Nationella tematiska utvärderingar Exempelvis utvärderingar av alla lärosätens arbete med breddad rekrytering, internationalisering, samverkan eller jämställdhet En komponent i föreslaget system är ”NATIONELLA UTVÄRDERINGAR”. De skapar nationell överblick och görs utifrån behov. Viktigt att UKÄ lägger upp en plan för de nationella utvärderingarna som är känd för lärosätena i god tid.

Sammanfattning: Förslag på nytt kvalitetssäkringssystem Bygger på att lärosätena har ett kvalitetsäkringssystem Internationell standard; ESG Studenterna i fokus Arbetslivet och användbarheten av utbildningen viktig del Omfatta hela sektorn, dvs all högre utbildning Flexibelt, så att lärosätenas särarter kan bedömas optimalt Kvalitetsdrivande, ta vara på bedömares kompetens En komponent i föreslaget system är ”NATIONELLA UTVÄRDERINGAR”. De skapar nationell överblick och görs utifrån behov. Viktigt att UKÄ lägger upp en plan för de nationella utvärderingarna som är känd för lärosätena i god tid.

Förberedelser före och efter remissomgången

Arbetssätt Referensgrupp Sakkunniggrupp Internationellt råd Lärosätena, Studenter och doktorander, arbetsgivarna, UKÄ Sakkunniggrupp En grupp sammansatt av kvalitetssamordnare, utbildningsansvariga och motsvarande från olika ämnesområden Internationellt råd Arbetstagargrupp SACO, TCO, LO

Detaljer som ska utarbetas Internationella ämnessakkunniga och engelska som arbetsspråk Studenternas roll och studentperspektivet Arbetslivsrepresentanternas roll Rekrytering av bedömare Utbildningsrutiner för bedömare

Detaljer som ska utarbetas - forts Utbildningens användbrhet Insyns- och överklagandemöjligheter Bedömning av studentcentrerat lärande Bedömning av lärandemål Principer för urval till utbildningsutvärderingar Principer för ordningsföljd på lärosätesutvärderingar Integrering med tillsynsverksamheten och effektivitetsuppdraget

Viktigaste frågorna Vad ska bedömas? (vilka kvalitetsaspekter?) Omfattning av de olika komponenterna i systemet Fördelning och samordning av de olika komponenterna