Göteborgs universitets resultat i Thomson Reuters anseendemätning Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret
Karolinska institutet (48) Karolinska institutet (28) Shanghai 2015 THE 2015 QS 2015 Karolinska institutet (48) Karolinska institutet (28) Lunds universitet (70) Uppsala universitet (61) Uppsala universitet (81) KTH (92) Stockholms universitet (77) Lunds universitet (90) Uppsala universitet (102) Lunds universitet (119) Stockholms universitet (136) Chalmers (132) Göteborgs universitet (160) KTH (155) Stockholms universitet (182) KTH (219) Göteborgs universitet (180) Göteborgs universitet (247) SLU (276) SLU (241) Linköpings universitet (286) Umeå universitet (314) Chalmers (244) Umeå universitet (319) Linköpings universitet (328) Linköpings universitet (287) Chalmers (354) Umeå universitet (294) Örebro universitet (334)
Varför just anseende? THE-rankningen innehåller två indikatorer för anseende, som tillsammans väger 30 %. QS rankningen har två indikatorer som tillsammans väger 50 %. Vi vet att vi ligger rejält efter framförallt UU och LU, men även SU, när det gäller anseende. Det förklarar en stor del av vår jämförelsevis svaga placering.
QS anseendemätning 2013 Academic Reputation Employer reputation Academic Reputation Employer reputation Lärosäte AR Score AR Rank ER Score ER Rank Lunds universitet 89,6 67 90,0 64 Uppsala universitet 86,3 74 70,1 143 Stockholms universitet 79,0 106 63,5 184 Kungl. Tekniska högskolan 61,9 166 83,1 92 Göteborgs universitet 54,4 197 51,3 279 Chalmers tekniska högskola 44,4 261 78,9 111 Umeå universitet 32,9 393 29,4 401+ Linköpings universitet 32,8 394 55,6 241 Lte oklar t exakt vad poängen betyder.
THE:s (TR:s) anseendemätning Lärosäte Forskning Utbildning Uppsala universitet 2011 23 26 Lunds universitet 2014 20 Göteborgs universitet 2014 8
Thomson Reuters undersökning Elektronisk enkät Skickad till personer som publicerat sig i någon ISI-tidskrift Knappt 8000 svar 2014 Okänd svarsfrekvens I enkäten anger man först vilket lärosäten man är anställd på, var man har sin doktorsexamen ifrån och vilka lärosäten man har samarbetat mycket med. Eftersom denna information samlas in kan man anta att röster som läggs på ett lärosäte som man själv är knuten till antingen viktas ned i rankningen eller helt tas bort (vilket sker i QS-rankningen), men vi har inte hittat några uppgifter om detta i THE:s eller Thomson Reuters metodbeskrivningar.
Enkätfrågorna ”Vilken region kommer du ifrån?” ”Vilket ämne är du verksam i?” ”Please choose up to 15 institutions in <your region> that you regard as producing the best research within <your subject area>.” Detta innebär att det som undersöks är vilket lärosäte som har flest världsledande miljöer. Man kan i teorin tänka sig ett lärosäte vars samtliga forskningsmiljöer anses ligga på plats 30 i världen, och ett sådant lärosäte skull då få 0 röster i denna mätning. De regioner som finns att välja på är Nordamerika, Mellanamerika & Karibien, Sydamerika, Nordafrika, Afrika söder om Sahara, Västra Asien (Mellanöstern), Syd- och Centralasien, Ostasien, Sydostasien, Oceanien (inklusive Australien, Nya Zeeland, Melanesien, Mikronesien och Polynesien), Västeuropa, Sydeuropa och Östeuropa. De ämnen som finns att välja mellan är någorlunda fint uppdelade – Archaeology, History, Literature, Music, osv. Sedan får man samma fråga för hela världen, och därefter motsvarande frågor för utbildning. Det finns på det sättet fyra anseendefrågor: en för global forskning, en för regional forskning, en för global utbildning och en för regional utbildning.
Vår datamängd Alla enkätsvar som innehåller minst en röst på något av följande nio lärosäten: GU, Chalmers, UU, LU, SU, Karolinska, LiU, UiO och AU 2010-2014 Det kostade 31 tkr. QS skulle kosta 433 tkr.
1. KI 2. LU och UU 3. UiO, SU och AUC 4. GU & CTH 5. LiU
Antal röster Lärosäte 2010 2011 2012 2013 2014 Karolinska Institutet 245 415 319 221 178 Uppsala universitet 155 266 205 112 124 Lunds universitet 146 231 187 122 Aarhus universitet 64 109 114 54 62 Stockholms universitet 76 102 116 60 61 Universitet i Oslo 79 111 113 49 56 Göteborgs universitet 44 67 77 30 42 Chalmers 46 66 35 38 Linköpings universitet 26 23 31 22
Geografisk spridning Figur 4 visar att Göteborgs universitet skiljer sig från de andra undersökta lärosätena framförallt i att förhållandevis många röster kommer från Sydamerika. Detta beror till stor del på det något avvikande året 2011. Vidare visar figuren att Karolinska institutet får en betydligt större andel av sina röster från Nordamerika än de övriga lärosätena får. Inte så spännande.
Ämnesfördelning Göteborgs universitet får en stor del av sina röster från ämnen inom området Clinical, Preclinical & Health. I absoluta tal får Göteborgs universitet nästan lika många röster inom detta område som Lunds och Uppsala universitet får (GU 104, LU 121 och UU 117 röster).
Dentistry, Oral Surgery & Medicine 42 Education & Educational Research Ämne Antal röster Dentistry, Oral Surgery & Medicine 42 Education & Educational Research 27 Dentistry & Oral Surgery 13 Biology, Biochemistry and Biotechnology 9 Political Science 8 Ecology, Evolution & Environment 7 Obstetrics & Gynecology 5 Sociology Economics 4 Microbiology Agriculture, Fisheries & Food 3 Communication Nursing Antalet globala forskningsröster för Göteborgs universitet, per ämne, 2010-2014. Endast ämnen med minst 3 röster ingår. Dentistry, Oral Surgery (& Medicine) är det helt dominerande ämnet för Göteborgs universitet när det gäller att locka till sig globala forskningsröster. Detta gäller för varje enskilt år när det gäller den globala forskningsmätningen, och totalt sett för de övriga tre mätningarna också. Den jämförelsevis höga andel röster för GU inom området ”Clinical, Pre-Clinical & Health” som vi såg tidigare förklaras av detta ämne – drygt 60 % av rösterna inom detta område kommer från ämnet ”Dentistry, Oral Surgey (& Medicine)”. På andra plats kommer Education & Educational Research. Även detta gäller för varje enskilt år när det gäller den globala forskningsmätningen, och totalt sett för de övriga tre mätningarna också. Ämnet bytte namn 2013. Det är inte så att dessa två ämnen får de flesta av sina röster från Sverige eller ens Västeuropa. Västeuropa är en stor region för dem, men inte dominerande. Det är inte heller så att de som röstar har sin utbildning från GU (bara tre fall, i odontologi). Australien är ett stort land för utbildningsvetenskap. Brasilien och Japan är stora länder för odontologi.