Specialpedagogiska skolmyndigheten Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Skolans stöd till barn med funktionsnedsättning Vad behöver du som är förälder till ett barn med funktionsnedsättning veta om skolan? Hur kan och bör skolans pedagogik stötta eleven och skapa möjligheter? Vad menar skolan med anpassningar, stöd och särskilt stöd? Hur bedömer skolan elevens kunskaper? Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Rätten att få vara med - möjligheter eller svårigheter? Förvänta dig kompetens av eleven. Fråga inte om eleven passar i klassrummet, fråga hur eleven passar i klassrummet. Det handlar om Planering Anpassningar Förförståelse Delaktighet Nåden är: att få vara med, att räknas med, Att min lärare ger mig möjlighet att visa min kompetens på likvärdigt sätt Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Skolan behöver planera för delaktighet Delaktighet sker i ett sammanhang, i en aktivitet tillsammans med andra. En elevs villkor för delaktighet skiljer sig åt mellan olika aktiviteter. Nåden är att alla barnen ser att olikhet är en tillgång – inte ett hinder Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Vad är en coach eller förtroendevuxen? Kontaktperson mellan hem och skola Hjälper eleven och lärarna att hitta strategier Hjälp med självinsikt/kartläggning och att hitta målen Elevens talesperson/advokat Den som påminner kollegor om behov av planering Viktig i elevhälsoteamet Rollen sanktionerad av rektor som också ger resurs för detta. (Utökat mentorsuppdrag) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Rätten att få lyckas – möjligheter eller svårigheter? Det pedagogiska kontraktet - innebär en förväntan om att det kommer att gå bra för varje elev. ”Jag tror att just du kan lära dig detta. Jag tror att det kommer att gå bra för just dig i det här ämnet – och det är viktigt för mig att du lyckas.” (Eldh & Ingvar, Hjärnkoll på skolan 2014, sid 48) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

En bro mellan undervisning och lärande Rollen som coach: En bro mellan undervisning och lärande Samtalet med eleven är byggandet av bron Vad läraren undervisat om Vad eleven lärt sig Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Metakognitiva samtal Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig. Läraren behöver få veta vad och hur eleven förstått och tänker. Undervisningen måste bedrivas på gränsen mellan kan och kan inte där man kan tillsammans med någon (PARTANEN 2007) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Segerlista ”För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat…” (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) Oscar Mathisen. Fotograf: L. Szacinski 1914 Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Anpassade studier - Förlängd studietid och provtid Anpassning av arbetssätt och redovisningssätt Möjlighet till paus innan kraften tar slut Kvalitet – kvantitet i arbetet? Redan nådda mål? Träna att använda ljudböcker, talsyntes och diktering. Skriv- & läshjälp – assistans. Social samvaro och fritid! Att komma efter? Att komma ikapp? Hemuppgifter? Vanlighetsprincipen? Vad ska orken och tiden räcka till? Jag har suttit och talat med datorn. Den har skrivit precis vad jag sa. Anpassad studiegång? Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Hur ska man kunna minnas allt? Minnespärm, dagbok, arbetsscheman Mobiltelefon, iPad Strukturerad inlärning i små steg Försök använda annan minnesfunktion. Kartlägg tillsammans med eleven Hitta och träna associationer Metakognitiv träning är viktig för arbetsminnet.. (Partanen 2016) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Exemplet IKEA - kognitivt stöd Katalogen Utställningen Lappen Lagret –hyllan – facket Personal + datorer Instruktionerna Hur permanenta är våra kunskaper? Försök använda annan minnesfunktion Hitta och träna associationer Sätt på banan – även vid bedömning! SKÅPET KURT HYLLA 3 FACK 15 När kunskaper tycks komma och gå, vad gör man då? Förklara hur IKEA arbetar med bilder, hyllor, numreringar osv. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Arbeta utifrån förutsägbarhet Hjälp att strukturera sin arbetsdag och sitt arbete. Fasta och förutsägbara rutiner Uppgifter i anpassad omfattning Enskild instruktion tavlans text på eget papper, Smartboard, e-post, iPad, spegling av storbild, etc. Tillgång till arbetsschema, checklistor etc. Vad kostar koncentrationen? Varför uteblir den ibland? Wern Palmius, RBU Konferens 2017

En likvärdig utbildning för alla – vad innebär det? Hur beskrivs stödet till eleven i styrdokumenten för förskolan och skolan? Vad är rättvist? Vad är likvärdigt? funktionshinder funktionsnedsättning anpassning funktionsrätt Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Vilka är elevens förutsättningar? ”Undervisning i ämnet ska ge eleven förutsättningar att utveckla …” Läroplan 2011 Elevens inneboende förutsättning. Elevernas förutsättningar varierar beroende på bemötandet De förutsättningar vi hjälper eleven att utveckla Omgivningens förmåga att skapa förutsättningar för tillgänglighet, lärande, och utveckling Omgivningens kompetens att bedöma elevens kunskaper Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Skolans kompensatoriska uppdrag Skollagen 1 kap. 4§ I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Likvärdighet = att uppväga skillnader Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Skolans kompensatoriska uppdrag (1kap4§) Vilka kompensatoriska verktyg behövs? Vilka är tillåtna i undervisning och vid bedömning? Vilka är fusk? Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Hur kan eleven? kompensation träning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nåden är att man inte lägger orimlig tid för träning av det som ligger i funktionsnedsättningens natur. Nåden är att man får den kompensation man behöver. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Läroplanens definition av likvärdighet ”Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. …Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla” Läroplanen grundskolan sid 8, Läroplanen för särskolan sid 8 Likvärdighet = att göra olika Med andra ord: Rättvisa kan vara att någon får göra mer än någon annan eller att någon slipper det andra måste. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Likvärdig bedömning - Kan alla bedömas på samma sätt? ”I det arbetet är det viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar” (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 15) Likvärdighet = att anpassa bedömningen Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Motverka konsekvenserna Skollagen 3 kap. 3§ ”…. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.” ”Alla elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt, vilket innebär att även kunna nå de högre betygsstegen.” (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 12) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Specialpedagogiska skolmyndigheten 2017-09-27 Skolans sätt att ge stöd Allmänt stöd – förebyggande Extra anpassningar Särskilt stöd PYS-paragrafen Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Lennart Rådbrink och Wern Palmius

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Vad skollagen och läroplanen säger Med stöd, stöttning, ledning, stimulans, hjälp, anpassningar, stödstrukturer, hjälpmedel, handledning, alternativa verktyg Göra själv, självständigt, på egen hand, ta ansvar för sitt eget lärande Sociokulturellt lärande Inlärning Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Centralt innehåll - Vad ska man lära sig? Det skolan ska undervisa om beskrivs i läroplanen. Detta kallas centralt innehåll. Centrala innehållet finns för alla ämnen och är uppdelat i åldersgrupperna: 1-3, 4-6 och 7-9 (grundskolan) 1-6 och 7-9 (grundsärskolan) 1-9 (träningsskolan) Centralt innehåll Svenska årskurs 1–3 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Verktyg – tillgänglighet - självständighet Verktygen bidrar till vår kompetens. Filmklipp från: Perception vaddå? Måste man kunna använda skruvmejseln innan man får använda skruvdragaren? Nåden är att jag får hämta kompetens ur verktygen. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Vad innebär individuell utvecklingsplan, IUP? Ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling, (år 1-5) dels en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen. Planen ska uttrycka positiva förväntningar på eleven. Där bör även framgå vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för. De skriftliga omdömena ska relatera elevens kunskapsutveckling till den pedagogiska planering som ligger till grund för undervisningen. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Grundskolan Bedömning av elevens kunskaper sker utifrån kunskapskrav Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i år 3 Betygskriterier för A C och E i år 6 och 9 Betyg behöver ses som ett resultat av undervisning, genom undervisning skall eleven ges förutsättningar att utveckla de förmågor och kunskaper hon bedöms emot. Var befinner sig eleven i sin kunskapsutveckling? IUP - skriftliga omdömen. 8 eller 12 godkända ämnen för gymnasiet Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Extra anpassningar Skollagen, 3 kap 5a§ Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Extra anpassningar, exempel Att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema Ge extra tydliga instruktioner Ge stöd för att sätta igång arbetet Ge ledning i att förstå texter Förklara ett ämnesområde Ge färdighetsträning exempelvis lästräning Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till exempel två månader. (Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 22) Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till exempel två månader. (Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 22) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Vad är ett åtgärdsprogram? Om en elev befaras inte nå målen ska skolan ska ge eleven det särskilda stöd han eller hon behöver. Anmälningsplikt råder. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det är också en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick. Åtgärdsprogrammet går att överklaga. Det är aldrig fel att skriva ett åtgärdsprogram. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Rätt till särskilt stöd Skollagen 3 kap, 8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Anpassad studiegång – en form av särskilt stöd? ”Det är rektorn som beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Dessa beslut kan rektorn inte delegera till någon annan i personalen. Rektorn har också ett ansvar för att sådana åtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas, och det är viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen eller läsa efter den ordinarie timplanen när det är möjligt” (Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sid 40) Inte samma sak som anpassad undervisning. Alltid med beslut av rektor och alltid med åtgärdsprogram. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Kartläggning och utredning När utredningsskyldigheten av elevers rätt till särskilt stöd kopplas till kunskapskraven påverkar det underlaget. Då behöver vi ställa oss frågor som: Vilka extra anpassningar har eleven fått? Vilka kunskapskrav har eleven nått? Vilka kunskapskrav är eleven på väg att nå? Vilka kunskapskrav har eleven svårigheter att nå? Hur tolkar de undervisande lärarna kunskapskraven? Hur kan man tolka kunskapskraven i förhållande till elevens funktionsnedsättning? Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Kunskapskrav i matematik årskurs 3 En del av kunskapskraven beskrivs här Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Är lärarens uppgifter elevens svårigheter? Att stryka en skjorta Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. (Läroplanen, Hemkunskap år 9 E-krav) I huvudsak fungerande?? Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt… (Läroplanen, Matematik år 6 E-kraven) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Kunskapskrav och funktionsnedsättning Exempel: Rullstolsburen elev och idrottskraven år 6 E I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Elev utan talförmåga, med CP-skada och kraven i musik år 6 E Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Proven är inte allt ”Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper” (Skoverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid 21) Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 PYS-paragrafen Grundskolan - undantagsbestämmelser Skollagen10 kap, 21 § ”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav” http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/elever-med-funktionsnedsattning Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 Särskild hänsyn till barnens bästa Skollagen1 kap. 10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Specialpedagogiska skolmyndigheten 2017-09-27 Barnets bästa? Att man inger hopp och självförtroende Att man samtalar med barnet Att man ser barnets kunskaper i stället för brister Att man låter barnet att redovisa sina kunskaper på ett sätt som gynnar henom Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra Wern Palmius, RBU Konferens 2017 wern.palmius@spsm.se

Wern Palmius, RBU Konferens 2017 www.spsm.se @wernP och @SPSMsverige på Twitter facebook.com/SPSMsverige wern.palmius@spsm.se Skolan kan söka kostnadsfritt specialpedagogiskt stöd från SPSM. Wern Palmius, RBU Konferens 2017

Tack för att ni har lyssnat!