Olika teorier och religiösa perspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om människosyn och etik
Advertisements

Etik och moral Vad innebär det?.
Livsåskådning och religion
Liten begreppsgenomgång
Hur vet vi vad som är rätt/fel?
Etik Hur ska vi vara mot varandra?
SAMHÄLLSKUNSKAP & RELIGION
Levnadsregler Levnadsregler är regler inom olika religoner som säger vad du får äta,dricka,döda, hur du ska leva som en god troende osv…
Varför tror människor.
I de abrahamitiska religionerna
Buddhismen Grundad av Siddharta Gautama Ca 2500 år sedan (500 f Kr)
Etik- Modet att välja!.
Etiska resonemangsmodeller
Jämförelse med en världsreligion
Ta ställning och handla!
Etik.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Världsreligionerna Åk 8 V
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Etik och moral.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Centraletiska begrepp 2 Centraletiska begrepp 3 Konfliktbeteenden 4
ETIK - MORAL.
OLIKA FORMER AV ETIK.
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
MORIA: Nietzsche. Nietzsche ( ) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet (Gud är död.
Buddhismen 2500 år gammal Bygger på Siddharta Gautamas lära
Världens snabbast växande religion
Filosofi 1.
Del 1 – mellanösterns bokreligioner
Etik.
Islam.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Islam Den sista av de tre systerreligionerna. Detta är alltså den yngsta av de tre religionerna.
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
De bibliska berättelserna Finns inte några andra källor som kan bekräfta att Abraham, Mose och David verkligen har funnits.
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Judendom Kristendom Islam
Etik och moral.
ETIK. VAD MINNS JAG? Vad är moral? Vad är etik? MORAL NE:s förklaring Uppfattning om rätt och orätt. Våra val och våra handlingar visar på vår moral,
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
Pliktetik: Kant. Kant försöker påvisa att den ”Moraliska Lagen” är den samma som det rena (praktiska) förnuftet. M.a.o. den grundläggande, mest fundamentala,
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv. Teori och praktik En enkel uppdelande förklaring av etik och moral är att etik är tankarna kring rätt och.
I dagligt tal är etik och moral samma sak. En livskompass som hjälper oss att orientera oss i den etiska terrängen dvs verkligheten.
Etik - Att göra det rätta.
Etik och framsteg. Intuitionism vs. det moraliska sinnet Intuitionisterna (Samuel Clark under talet; följer Cudworth, Henry More; Cambridge Platonisterna)
Det kategoriska imperativ-testet: (i) Formulera din maxim. I situation S utför jag H i syfte att uppnå Ä.
Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken.
Vad vägleder eller hjälper dig när du ska avgöra vad som är rätt eller fel? ETISKA REGLER/MODELLER; PLIKT- eller REGELETIKEN, KONSEKVENSETIKEN, SINNELAGSETIKEN.
Etik Vad är rätt och vad är fel?. Vad är etik? Etiken, eller moralfilosofin som den också kallas, försöker svara på frågor om vad som är rätt och vad.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Försoningsläran, kärleksbudskapet
Religionens namn Kristendomen.
Och hur ska man göra rätt?
HINDUISM.
Islam – Vad tänker du på?.
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför Moral = beskriver de val vi väljer beroende på åsikter,
Abrahams barn – bokreligionerna
ur Centralt innehåll för religion 1
Etik och moral.
Regler, plikter och moraliska lagar.
Judendom.
Vad är regeletik, konsekvensetik och sinneslagsetik
ETIK Att göra det rätta….
Hur uppkom religionerna?
Islam.
Presentationens avskrift:

Olika teorier och religiösa perspektiv ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för mänskligheten Utilitarism: ”största möjliga lycka för största möjliga antal” Kritik: Svårhanterligt, vem kan göra den ”totala” kalkylen? Den som handlat (individen) hamnar utanför resonemanget. Vad är lycka och vad är mest lycka?

Pliktetik Det finns vissa värden som ska vara ledstjärnor, oavsett dess konsekvenser Mänskliga rättigheter, sanning, rättvisa, skyldighet att göra gott, skyldighet att undvika att skada Kategoriska imperativet, Emmanuel Kant: ”Handla enbart utifrån sådana principer som du själv skulle vilja se upphöjda till allmän lag” Kritik: Etiska dilemman, plikter kan stå emot varandra, inte lätt att generalisera (plikter kan vara olika viktiga i olika kulturer tex), värdestege måste upprättas i konflikt mellan regler.

Dygdetik Fokuserar på individen, kan man agera etiskt om man inte i grunden är en dygdig – god människa? Förebilder, goda människor som vi ska försöka efterlikna En dygd enligt Aristoteles: Mellan två ytterligheter, ex mod (feghet – mod – dumdristighet) Kritik: Vem är dygdig? Vad är dygdigt? Varierar mellan olika kulturer och epoker

Situationsetik Alla principer har brister, alltså måste situationen avgöra, stundens ingivelse… Moralisk intuition, alla etiska valsituationer är unika. Kritik: Svårt att spontant veta vad som är rätt och fel, blir beroende av människans moral.

Sinnelagsetik Avsikten till din handling avgör huruvida den är god eller inte. ”Du ska handla utifrån viljan att handla gott” Buddhism och Kristendom använder denna etik i stor utsträckning Kritik: Hur prioritera när en jhandling är bra för vissa och dålig för andra. Även svår att bedöma i ”efterhand”.

Hinduism Att inte skada något levande väsen (ahimsa = icke-våld) Att inte ljuga Att inte stjäla Att inte leva okyskt Att ha tålamod

Buddhism Att inte döda. Inte avsiktligt döda eller skada något levande väsen. Gäller också onda tankar och ovänligt tal. Att inte stjäla. Att inte skaffa sig något man inte äger. Riktar sig egentligen mot själva begäret. Att leva kyskt. Gäller att tygla sin till utsvävningar och njutningar. För gifta: en man håller sig till sin hustru och en kvinna till sin man. Redan tanken på andra strider mot regeln. Att inte ljuga. Människor ska inte bedra eller förtala varandra. Talet bör präglas av goda tankar. Att inte använda berusningsmedel. Den som blir berusad kan inte leva medvetet.

Judendom Förhållandet till Gud Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig Du ska inte missbruka Herrens din Guds namn Tänk på att hålla vilodagen helig Förhållandet till medmänniskor (själva ”etiken”) Visa aktning för din far och mor Du ska inte dräpa Du ska inte begå äktenskapsbrott Du ska inte stjäla Du ska inte vittna falskt mot din nästa Du ska inte ha begär till din nästas hus Du ska inte ha begärelse till din nästas hustru eller något annat som tillhör din nästa

Kristendom Tio Guds bud, samt följande ”sammanfattning” av det kristna budskapet: Älska Herren din Gud över allting och älska din nästa (medmänniska) såsom dig själv Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er det ska ni också göra mot dem Tre saker är viktiga: tron, hoppet och kärleken. Men störst är kärleken.

Islam Det obligatoriska, t ex de fem religiösa plikterna – trosbekännelsen, bönen, fattigskatten, fastan, vallfärden. Det rekommenderade, t ex extra böner och allmosor Det neutrala, t ex yrkesval och val av bostadsort Det förkastliga, t ex abort, bedrägeri, att äta för mycket Det förbjudna, t ex äktenskapsbrott, att dricka alkohol, att äta viss mat (exempelvis fläsk) Moraliska värderingar i nästan alla suror (kapitel) i Koranen. Där talas om uppriktighet, ärlighet, medlidande, mod, uppskattning och vänlighet. Människan uppmanas att inte skada någon medmänniska, att ärligt fullfölja det man åtagit sig, att arbeta för sitt uppehälle, att arbeta för sitt uppehälle och att göra rätt för sig i olika sammanhang.

Kom ihåg! Vilken religion man bekänner sig till är för de allra flesta en tillfällighet. Man föds in i ett kulturellt och religiöst sammanhang. Inom den religiösa etiken gäller detsamma som i all annan etik: Etiken (den accepterade teorin) är en sak men moralen, den enskildes handlande i praktiken, är en annan.