Hinduismen

Karta som förtydligar Induskulturen och den ariska invandringen Karta som förtydligar Induskulturen och den ariska invandringen. Hinduismen är en blandning av den gamla Induskulturen och påverkan av de invandrande arierna. Denna invandring ägde rum mellan 2000 fkr-1500 fkr.

Om hinduismen Tredje största religionen i världen Den äldsta religionen Cirka 900 miljoner anhängare Cirkulär religion

Kalpa, tidsålder (cyklisk världsbild) Världen föds om och om igen Varje tidsålder är lika lång som det tar att slipa ner Himalayas berg g enom att stryka över toppen med en mjuk duk vart hundrade år.

Hinduismens skrifter Vedaböckerna - vetande, kunskap. Innehåller sånger, offerritualer och funderingar kring livet. Upanishaderna – handlar om meditation Bhagavadgita- indiernas mest älskade religiösa skrift.

Viktiga begrepp inom hinduismen Samsara Atman Brahman Karma Moksha Dharma

Samsara Det eviga tröstlösa kretsloppet av otaliga återfödelser (reinkarnationer=åter i kropp/kött)

Atman Den individuella själen, som vandrar runt i samsara i olika skepnader, människa eller djur. Själen måste ”förädlas”, innan den är värdig att få ”mucka” och uppgå i världssjälen, Ex. en Brahmin som inte uppfyller sin dharma -kastplikten, drar på sig en dålig karma och kommer att återfördas hundra ggr orm, hundra ggr råtta o s v Atman är en del av Brahman.

Brahman Världssjälen Gud – den stora passionen- alltings början och alltings slut – den högsta verkligheten. När man höjt sin medvetandenivå, insett att sinnevärlden är en illusion och att den andliga världen är den högsta verkligheten, kan man bryta samsara. ”TAT TWAM ASI” – Du är Det!

Karma Gärningarnas obönhörliga lag. Summan är de gärningar man samlat på sig under tidigare existenser, goda eller onda. Det är karman, som bestämmer vad du återföds till.

Moksha En hindus högsta önskan är att ”mucka” från samsara, d v s att slippa återfödas och få frälsning, mukti eller moksha. Befriad från det onda.

Dharma Tron på samsara, som bestäms av karman och moksha genom kunskapen att atman är identisk med brahman.

Kons speciella plats i samhället Det tidiga indoariska samhället var uppbyggt kring boskapsskötsel, och folket var ofta nomadiserade. Mjölk från kon var en viktig del av dieten Kon bidrog också med gödsel Kons avföring torkades och användes som bränsle Kon var också mor till de livsviktiga oxarna Kon var också viktig i betalningssystemet. Man hade inte pengar utan prissatte varor och tjänster i ett antal kor

Kastsystemet- en uppdelning av samhället Kast är latin och betyder ”ren”. På hindu heter det varna som i sin tur betyder färg. Varje kast har sin egen färg. De fyra kasterna är i sin tur uppdelade i ca 3000 olika undergrupper, jati. Varje jati formar en exklusiv grupp som lever och bor , äter tillsammans och har ofta samma yrke. Diskriminering utifrån kast är numer förbjudet enligt indisk lag.

De fyra kasten Brahmaner – de styrande- VIT FÄRG Präster, lärare, astrologer och ministrar Kshâtriyas – krigaradel – RÖD FÄRG Militärer och poliser. Tapperhet, kraftfullhet och beslutsamhet Vaishyas – de närande – GUL FÄRG hantverkare, bankirer, bönder Ansvarar för ekonomin, jordbruk, handel och bankväsende Shudras – tjänare – SVART FÄRG Servicefolk, mekaniker, städare, artister, konstnärer, vårdare och byggare

Parias Parias – de oberörbara, dalits (de förtryckta), haridjan el. harijan Läderarbete, renhållning, arbete med lik Kastlösa inget bra namn, det finns kastgrupper även inom ”de kastlösa” Varför är det så?

Fundera… Om vi tittar på vårt eget land för ca 100 år sedan kan vi se ungefär samma typ av rangordnat samhälle som i dagens Indien. På vilket sätt? Finns det ett osynligt kastsystem i Sverige idag? Har till exempel alla samma chans när de söker arbeten? Hur ser våra ”kaster” ut om de finns?

Tre frälsningsvägar Insiktens väg: meditation och insikt genom religiösa texter. Gärningarnas väg: att utveckla osjälviskhet och pliktkänsla. Kärlekens väg: hängivenhet till en gud, dyrkan.

Gudsbilder inom hinduismen Hinduismen är en kombination av olika gudsbilder Monoteism – dyrkan av en personlig gud, (bönen – ett ”jag-du”-förhållande) som kan uppenbara sig som flera Polyteism – dyrkan av flera personliga gudar Panteism – en opersonlig kraft, som genomsyrar alltet (universum). Offer, bön, gudstjänster, heliga tempel överflödiga, eftersom det är svårt att ha någon kommunikation med denna opersonliga kraft

Symboler AUM- A- skapande U- bevarande M- upplösning

Symboler Svastika En av mänsklighetens äldsta och över hela världen förekommande symbol. Den har tolkats som en bild av den roterande solen, livshjulet som snurra, en stiliserad människogestalt osv. För de kristna var svastikan symbol för Kristus och de fyra evangelisterna. Inom hinduismen representerar svastikan den högste guden och fyra andra gudar. Svastikan står också för liv, rörelse, lycka och tur.

Gudar inom Hinduismen Det finns många gudar inom hinduismen. Tre gudar är viktigare och vanligare än andra: Brahma Vishnu Shiva

Brahma Skapade världen. Brahma finns under en viss tidsperiod och när den är slut återgår världen till sitt ursprung hos Gud. Sedan kommer en ny Brahma och en ny skapelse. Brahma är också brahman, världssjälen eller världsalltet, en helig kraft som finns överallt.

Brahma skapar världen Brahma skapade kvinnan ur ett stycke kött ur sin egen kropp, hon var det vackraste och ljuvligaste han visste. Men kvinnan var blyg och gömde sig hela tiden så Brahma sköt upp 3 extra huvuden ur kroppen så att han kunde se åt alla fyra väderstreck samtidigt. Då kunde inte kvinnan gömma sig längre, de hade samlag och på så sätt födde hon människosläktet.

Vishnu Alla själars och världars yttersta ursprung Han avbildas vanligen med blå hy och fyra armar, hållandes i en klubba och i en diskus. Vishnu har visat sig i olika avatarer. En av avatarerna är Krishna som bl.a. dyrkas av Hare-Krishna-rörelsen. En annan avatar är Buddha.

Shiva Avbildas vanligen med tre ögon och fyra armar. Är förgörande men anses också vara en fruktbarhetsgud. En av sönerna är Ganesha.

Hinduismen i samhället Stora variationer från plats till plats. I byarna lever man strängt åtskilda i yrkes- och släktgrupper (i en by kan man ha ett tiotal olika kaster) men i städerna är det knappt märkbart. Positivt: kastens gemenskap ger trygghet, samhörighet och självkänsla. Kast och demokrati: Indien är världen största demokrati. I politiken spelar kasterna en betydande roll. Lägst status har kvinnan.

Utövande av hinduismen Templet – gudens bostad. Ingen samlingslokal för gemensam gudstjänst, utan besöks av enskilda (familjer). Vid besöket följer familjen en bestämd ordning. Inredning: mörker för meditation och en bild av templets gud. Guden väcks, får mat och badas av tempelpräster. Familjen har med sig gåvor (mat och blommor). Familjen utför sin puja (bön). Så ofta man kan försöker man vallfärda till heliga platser.