Utkast till Kommunförbundets utlåtande om vård- och landskapsreformen Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden

Syftet med utkastet till utlåtande Stödja kommunerna när de bereder sina egna utlåtanden Ge kommunerna möjlighet att påverka Kommunförbundets utlåtande Arto Sulonen2

Yttre villkor för utkastet till utlåtande Vård- och landskapsreformen genomförs Beskattningsrätt för landskapen införs inte i detta skede Arto Sulonen3

Beredningsprocessen Under lagberedningen uppstår det inte i något skede före riksdagsbehandlingen en situation där den grundläggande lagstiftningen om vård- och landskapsreformen (nu på remiss), lagstiftningen om valfrihet (på remiss i slutet av året) och lagstiftningen om landskapens övriga uppgifter (på remiss våren 2017) bedöms samtidigt. Arto Sulonen4

Landskapens självstyrelse Självstyrelsen blir alltför snäv »ingen beskattningsrätt »lagstiftningen slår i stor utsträckning fast t.ex. organiseringen och produktionen av tjänster »stark administrativ statlig styrning också på den operativa nivån Arto Sulonen5

Styrningen av de tjänster som landskapen organiserar (1) Statens administrativa styrning alltför stark, bestämmelser i lagutkastet bör strykas »statsrådets behörighet att besluta om landskapens samarbetsavtal »statsrådets behörighet inom styrningen av servicestrukturen, investeringarna och informationshanteringen Styrningen av de tjänster som landskapen organiserar »avsevärda begränsningar i den administrativa styrningen »ägarstyrning betonas »avtalsstyrning betonas »marknadsstyrning av tjänster som omfattas av valfrihet Hur styrsystemet fungerar är avgörande för hur målen att integrera tjänsterna förverkligas Arto Sulonen6

Styrningen av de tjänster som landskapen organiserar (2) Nej till att organiseringen och produktionen av tjänster ska skiljas åt enligt lag Bolagiseringsskyldigheten i anknytning till valfriheten är problematisk (i synnerhet ur integrationssynvinkel) »tid för bolagiseringen bör i alla fall reserveras till början av år 2023 Bestämmelserna om landskapets serviceinrättning bör strykas Nej till lagstadgade nationella servicecenter för landskapen (lokaler och fastigheter, ekonomi- och personalförvaltning, gemensam upphandling och ICT) Arto Sulonen7

Finansieringen av landskapen blir svår För stränga krav på ekonomisk balans inom landskapen (finansieringen av verksamhet och investeringar ska vara i balans inom två år) Det fastslagna sparmålet på 3 mrd euro i lagen om landskapens finansiering är problematiskt Kriterierna för en ”kriskommun” riskerar att uppfyllas i många landskap från första början, utvärderingsförfarande rimmar illa med statlig finansiering Landskapens skyldigheter i fråga om tjänster är fastslagna i lagstiftningen, ingen beskattningsrätt som reservventil Ja till beskattningsrätt för landskapen i ett senare skede De kalkylmässiga grunderna för den statliga finansieringen till landskapen är i sig godtagbara Arto Sulonen8

Finansieringen till kommunerna blir svår Inga tillräckliga kalkyler över den kommunala ekonomins hållbarhet Balansräkningarna minskar i förhållande till skulder och ansvar Nej till förslaget att begränsa kommunernas rätt att besluta om sin skattesats år 2019–2021 Utjämningsmekanismerna i kommunernas statsandelar är tillräckliga Statsandelssystemet för kommunerna håller på att bli mycket svårbegripligt Systemets främsta uppgift är att anpassa kommunernas finansieringssystem till landskapsreformen Beredningen av ett nytt system bör inledas omgående Arto Sulonen9

Egendomsarrangemang Hyrestiden för kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter föreslås bli minst 5 år Efter övergångstiden bör riskerna med de fastigheter som kvarstår hos kommunerna spridas på kommunerna, landskapen och staten (t.ex. riktade understöd) Marken under samkommunernas byggnader bör förbli i kommunens ägo (långvariga arrendeavtal som binds till ändamålet ingås med landskapen) Alternativa koncept hamnat i skymundan (egendomsöverföring mot ersättning eller gemensamma fastighetsbolag för kommuner och landskap) Arto Sulonen10

Kommunerna och produktion av tjänster Kommunerna har också framöver ett omfattande ansvar för främjandet av välfärd och hälsa, vilket bör förtydligas i lagstiftningen Kommunerna bör ha rätt att äga och bilda bolag som producerar tjänster som omfattas av valfriheten Arto Sulonen11

Samarbete mellan kommunen och landskapet Samarbete mellan kommunerna och landskapen och deras möjlighet att ingå avtal om skötseln av uppgifter bör tryggas Landskapet och kommunerna bör kunna samarbeta kring och ingå avtal om skötseln av uppgifter på samma sätt som kommunallagen tillåter samarbete mellan kommuner Att landskapen och kommunerna ges en flexibel möjlighet att avtala om uppgifter är befogat också därför att då kan den speciella roll som centralorterna och de största stadsregionerna i landskapet har beaktas Kommunerna bör ha möjlighet att i de bolag som de äger producera tjänster som omfattas av valfriheten inom social- och hälsovården Samarbete förutsätter ett fastare samrådsförfarande mellan kommuner och landskap än i lagutkastet Arto Sulonen12

Personalen I utkastet till utlåtande understöder Kommunförbundet lagutkastens förslag om personalen »överlåtelse av rörelse »lagstiftningen om kommunsektorns kollektivavtal och avtalssystemet inom sektorn tillämpas »KT representerar också landskapen som arbetsgivare »landskapens personal har pensionsförsäkring hos Keva, bolagen inom landskapskoncernen kan välja Keva Arto Sulonen13

Språkliga rättigheter De språkliga rättigheterna bör i praktiken kunna förverkligas också i det föreslagna spridda styrsystemet Tvåspråkiga landskap bör i sin styrelse ha minst en person som företräder minoritetsspråket Påverkansorganet för minoritetsspråket bör ha faktiska möjligheter att påverka Arto Sulonen14

”Hur påverkar reformen er egen organisations ställning?” De uppgifter, anställda och resurser som överförs på landskapen finns i dag nästan uteslutande hos kommunerna Syftet är att den nya organisation som bildas utifrån Kommunförbundskoncernen ska representera aktörer med självstyrelse, dvs. kommunerna och landskapen. Också pensionsfrågorna och bevakningen av arbetsgivarintressena blir gemensamma Arto Sulonen15