Det ”klassiska” Hollywood- berättandet Utifrån Bordwell/Thompson: Film Art (kap 3) & Per Vesterlund, Högskolan i Gävle

En dominerande filmstandard som uppstod i samband med studiosystemet under 20-talet. Dess konventioner uppfattas som det normala och naturliga filmspråket. 1.) Filmens handling har en orsak-verkan-struktur där det gäller att nå lösningen i en inledningsvis uppställd gåta. Åskådaren presenteras får nu ta del av en orsaksstyrd handlingskedje ( en ”problemformulering”), där personernas uttalade motiv bildar de centrala orsaksrelationerna. 2.) Filmens intrig (= storyn och ploten som de framstår gemensamt) har en sluten form, där inga viktiga trådar tillåts hänga lösa efter upplösningen i slutet. 3.) Filmen ska ha en rumslig och tidsmässig trovärdighet, medan karaktärerna ska vara psykologiskt trovärdiga och driva handlingen framåt. 4.) Filmen ska framstå som icke-berättad. Uppmärksamheten ska dras till intrigen, inte den process och teknik som frambringat de levande bilderna. En lyckad film skall erbjuda ett trovärdigt ”fiktionsuniversum”, en ”verklig overklighet”.

Forts… 5.) Filmen har en dubbel-intrig med två orsakskedjor: A.) Primärintrigen som är förbunden med privatsfären, ofta ett heterosexuellt kärleksförhållande. B.) Sekundärintrigen som gäller mera allmäna händelser (tex andra personrelationer, tex. en expedition, en prövning, ett krig.) 6.) Lösandet av dessa två orsakskedjor tillkännager tidigt vad som framstår som intrigens mål. Handlingen består av olika hinder på väg mot konfliktens höjdpunkt. Filmen väcker således behov och önskningar, samtidigt som den utlovar behovstillfredsställelse. 7.) En utveckling i berättandet med A.) Anslag med presentation av personer, miljö och huvudkonflikt. Detta brukar kallas för set-up eller exposition. Händelseförloppets förutsättningar etableras, personer presenteras osv. B.) Fördjupning och konfliktupptrappning. Klassiskt Hollywoodberättande innehåller ofta en målorienterad intrig. Personer försöker uppnå ökad kunskap. Man söker förklaringen till något. Man kämpar mot ett uttalat mål.

7. Forts. Det kan gärna finnas en deadline som man måste hinna före, som i Back to the Future (1985). En film kan tex. vara uppbyggd kring en resa eller ett sökande, som i The Wizard of Oz (1939) eller Citizen Kane (1941). Det är en berättarkonstruktion - och det är i princip oviktigt för berättelsen vad det egentligen är för något, det viktiga är att det är ett inslag som sätter igång händelseförloppet och skapar möjlighet till spänning. Klimax, där huvudkonflikten når sin slutpunkt Konfliktlösning och nedtrappning mot sammanfattning och avslutning.

Dessa Hollywoodfilmens klassiska normer har i dagens filmberättande till viss del ersatts av: Nedtonad orsak - verkan Inga definitiva slut Mindre entydiga karaktärer