Genus som exempel Komplexitet inom socialt arbete – förståelse att klienter & professionella inte är könslösa varelser

Distinktion Genus - Kön Genus, kön som socialt konstruerat, dvs. ständigt återskapas & reproduceras i vardagen (gender). Tanken att människor ”gör kön”/ ”doing gender”, alltså att skillnader mellan män & kvinnor inte är givna, naturliga eller biologiska Genus, kön som socialt konstruerat, dvs. ständigt återskapas & reproduceras i vardagen (gender). Tanken att människor ”gör kön”/ ”doing gender”, alltså att skillnader mellan män & kvinnor inte är givna, naturliga eller biologiska Kön, biologiskt kön – inte okomplicerat Kön, biologiskt kön – inte okomplicerat

Maktordningar Kön är en dimension, andra är t ex klass, ras/etnicitet, ålder, sexualitet, eventuellt funktionshinder. Dock ingen av dessa kategorier = homogena Kön är en dimension, andra är t ex klass, ras/etnicitet, ålder, sexualitet, eventuellt funktionshinder. Dock ingen av dessa kategorier = homogena Mångfald inom forskning för att förstå & analysera genus Mångfald inom forskning för att förstå & analysera genus

Vågspel – metafor för feministiska teorier Den första vågen: Ideal om jämlikhet & rättvisa inom den offentliga sfären Den första vågen: Ideal om jämlikhet & rättvisa inom den offentliga sfären Den andra vågen: Inriktad mot den sociala sfären (från 1960-t) – med fokus på familjen & vardagslivets organisering: Beskrivningen av det ”dubbla sociala trycket” och den ”sexuella underordningen”. Kvinnor ansvarar för hemmets skötsel & barnens välfärd & förvärvsarbetar. Den andra vågen: Inriktad mot den sociala sfären (från 1960-t) – med fokus på familjen & vardagslivets organisering: Beskrivningen av det ”dubbla sociala trycket” och den ”sexuella underordningen”. Kvinnor ansvarar för hemmets skötsel & barnens välfärd & förvärvsarbetar.

Vågspel - II Den andra vågen = en fortsättning av den första vågens jämställdhetstema. Men en fördjupning av innebörden av makt & fokus på förtryckande system som inte bara är formellt synliga, utan genomsyrar människors vardag. Skillnader mellan könen ligger främst i olika förutsättningar – t ex dubbelarbete - manifesteras i löneskillnader och skilda förutsättningar att nå maktpositioner eller göra karriär på arbetsmarknaden. Den andra vågen = en fortsättning av den första vågens jämställdhetstema. Men en fördjupning av innebörden av makt & fokus på förtryckande system som inte bara är formellt synliga, utan genomsyrar människors vardag. Skillnader mellan könen ligger främst i olika förutsättningar – t ex dubbelarbete - manifesteras i löneskillnader och skilda förutsättningar att nå maktpositioner eller göra karriär på arbetsmarknaden. Sedan – en Backlash Sedan – en Backlash

Vågspel - III Den tredje vågen – från 1980/1990 & framåt: Den tredje vågen – från 1980/1990 & framåt: Socialkonstruktivistisk teoribildning – betoning av nödvändigheten av att ifrågasätta förgivet tagna antaganden & analysera hur vedertagna tankemönster hindrar förståelsen av oss själva, politiska & sociala förhållanden. Det vetenskapliga ordet = dekonstruktion. Socialkonstruktivistisk teoribildning – betoning av nödvändigheten av att ifrågasätta förgivet tagna antaganden & analysera hur vedertagna tankemönster hindrar förståelsen av oss själva, politiska & sociala förhållanden. Det vetenskapliga ordet = dekonstruktion.

Vågspel - del IV I den tredje vågen skärskådas självklara & givna antaganden, t ex dualistiska tankemönster & betoningen av centrum i politiska rörelser & vetenskapliga diskurser: I den tredje vågen skärskådas självklara & givna antaganden, t ex dualistiska tankemönster & betoningen av centrum i politiska rörelser & vetenskapliga diskurser: Kulturella normer om hur kvinnor & män ska uppträda, att de två könen är orubbliga kategorier ifrågasätts. Västvärldens kulturella inflytande, vi = världens centrum ifrågasatts genom en kritik av västvärldens kulturella övermod & blindhet för andra kulturer. Kulturella normer om hur kvinnor & män ska uppträda, att de två könen är orubbliga kategorier ifrågasätts. Västvärldens kulturella inflytande, vi = världens centrum ifrågasatts genom en kritik av västvärldens kulturella övermod & blindhet för andra kulturer. Dessa tankar karakteriseras inom akademin som poststrukturalistiska respektive postkoloniala.

Vågspel - del V Den svarta forskaren bell hooks Ain’t I a Woman?: Black Women and Feminism (1981), nämns som ett av huvudverken i den postkoloniala traditionen. Den svarta forskaren bell hooks Ain’t I a Woman?: Black Women and Feminism (1981), nämns som ett av huvudverken i den postkoloniala traditionen. Kvinnorörelsen & feministiska teorier hittills har formats utifrån de sociala villkor som råder för vita kvinnor från västerländsk medelklassen. Dessa förutsättningar gäller dock inte för kvinnor i allmänhet, enligt hooks. Kvinnorörelsen & feministiska teorier hittills har formats utifrån de sociala villkor som råder för vita kvinnor från västerländsk medelklassen. Dessa förutsättningar gäller dock inte för kvinnor i allmänhet, enligt hooks.

Judith Butler - en huvudperson i den tredje vågen Texten Gender Trouble (1990) hör hemma i en post- strukturalistisk idétradition. Poststrukturalismen, i allmän mening, är en reaktion på den s k strukturalistiska skolans framhävande av regelbundna mönster, underliggande strukturer och deterministiska föreställningar av samhällsutvecklingen. Texten Gender Trouble (1990) hör hemma i en post- strukturalistisk idétradition. Poststrukturalismen, i allmän mening, är en reaktion på den s k strukturalistiska skolans framhävande av regelbundna mönster, underliggande strukturer och deterministiska föreställningar av samhällsutvecklingen. Queerfeminism har sin grund i Butlers analys av kön som kulturell konstruktion där hon förenar strävan för kvinnors frigörelse med kritiken mot ett antagande att alla människor föds som heterosexuella: Heteronormativitet. Queerfeminism har sin grund i Butlers analys av kön som kulturell konstruktion där hon förenar strävan för kvinnors frigörelse med kritiken mot ett antagande att alla människor föds som heterosexuella: Heteronormativitet. I en dekonstruktivistisk anda bestrids tudelningen eller dikotomiseringen av begreppet kön. Människors ”naturliga egenskaper” inte är självklara/givna utan socialt konstruerade. Ifrågasättande av könet som dikotomi kategori har banat väg för en maskulinitetsforskning som undersöker hur sociala normer om kön begränsar männens sociala och kulturella handlingsutrymme. I en dekonstruktivistisk anda bestrids tudelningen eller dikotomiseringen av begreppet kön. Människors ”naturliga egenskaper” inte är självklara/givna utan socialt konstruerade. Ifrågasättande av könet som dikotomi kategori har banat väg för en maskulinitetsforskning som undersöker hur sociala normer om kön begränsar männens sociala och kulturella handlingsutrymme. Genom det poststrukturella eller postmoderna paradigmet kan en förmodad individuell frihet demaskeras, genom att konstruktionen av begreppet kön ifrågasätts Genom det poststrukturella eller postmoderna paradigmet kan en förmodad individuell frihet demaskeras, genom att konstruktionen av begreppet kön ifrågasätts

Feministisk forskning i socialt arbete: Dorothy Smith (1990) Som student inskolades i en samhällsvetenskap som betraktade ”verkligheten” utifrån neutrala teoretiska begrepp, vilka till synes förmedlade en objektiv distans till människor. Som student inskolades i en samhällsvetenskap som betraktade ”verkligheten” utifrån neutrala teoretiska begrepp, vilka till synes förmedlade en objektiv distans till människor. Aktiv under den andra vågens feminism: Insikt att den traditionella forskningen i realiteten är blind för genus & att kvinnor inom akademin egentligen hitintills inte hade ett eget språk, bara omedvetet hade accepterat männens världsbild. Aktiv under den andra vågens feminism: Insikt att den traditionella forskningen i realiteten är blind för genus & att kvinnor inom akademin egentligen hitintills inte hade ett eget språk, bara omedvetet hade accepterat männens världsbild. Patriarkatet - begrepp för beskrivning av kvinnors personliga/ sociala erfarenheter av manlig makt. Smith betonar att utgångspunkten för varje feministisk samhällsvetenskap = kvinnors personliga erfarenheter och vardagliga interaktion, dvs. fokusera på mikronivå, för att därigenom få förståelse för samhällets strukturer, dvs. makronivå. Patriarkatet - begrepp för beskrivning av kvinnors personliga/ sociala erfarenheter av manlig makt. Smith betonar att utgångspunkten för varje feministisk samhällsvetenskap = kvinnors personliga erfarenheter och vardagliga interaktion, dvs. fokusera på mikronivå, för att därigenom få förståelse för samhällets strukturer, dvs. makronivå. Människors vardag påverkas av samhällets maktutövning och kontroll =”relations of ruling”. ”Härskarrelationer” för att tysta eller förtiga kvinnors röster och erfarenheter. Tillvaron genomsyras av dessa relationer, t ex inom media, byråkratiska organisationer och inom vetenskapen. Människors vardag påverkas av samhällets maktutövning och kontroll =”relations of ruling”. ”Härskarrelationer” för att tysta eller förtiga kvinnors röster och erfarenheter. Tillvaron genomsyras av dessa relationer, t ex inom media, byråkratiska organisationer och inom vetenskapen. 

Feministisk forskning i socialt arbete II: Lena Dominelli (1997) Ett icke förtryckande socialt arbete = att vara medveten om och engagerad för att förhållanden som styr makt och underordning förändras. Ett icke förtryckande socialt arbete = att vara medveten om och engagerad för att förhållanden som styr makt och underordning förändras. Professionella måste arbeta för att underlätta klienters möjligheter att utveckla sin potential. Att sträva efter att klienter skall ha makt över sitt liv innebär emellertid inte att göra avkall på sin professionella och formella auktoritet. Professionella måste arbeta för att underlätta klienters möjligheter att utveckla sin potential. Att sträva efter att klienter skall ha makt över sitt liv innebär emellertid inte att göra avkall på sin professionella och formella auktoritet. Men inte bara analysera samhälleliga orsaker, utan måste också engagera sig politiskt & skapa allianser, andra vars situation/ diskriminering förorsakas av ålder, etnicitet, funktionshinder, etc. Men även män som motsätter sig särskiljande praktiker är allierade i arbetet. Men inte bara analysera samhälleliga orsaker, utan måste också engagera sig politiskt & skapa allianser, andra vars situation/ diskriminering förorsakas av ålder, etnicitet, funktionshinder, etc. Men även män som motsätter sig särskiljande praktiker är allierade i arbetet.

Dominelli - fortsättning Feministiskt socialt arbete förutsätter reflekterande professionella. Att arbeta icke förtryckande innebär att vara medveten om förhållanden som styr makt och människors över- och underordning, men utan att befästa dessa. Feministiskt socialt arbete förutsätter reflekterande professionella. Att arbeta icke förtryckande innebär att vara medveten om förhållanden som styr makt och människors över- och underordning, men utan att befästa dessa. Avgörande = inte sjukdomsförklara eller skuldbelägga utsatta. Avgörande = inte sjukdomsförklara eller skuldbelägga utsatta. Varje praktiker måste därför ställa sig väsentliga frågor: Varje praktiker måste därför ställa sig väsentliga frågor: Vem tjänar på det arbetet jag gör? Vem tjänar på det arbetet jag gör? Hur kan jag försäkra mig om att berörda ”klienter” själva avgör vilka aspekter av sina liv som de vill arbeta med? Hur kan jag försäkra mig om att berörda ”klienter” själva avgör vilka aspekter av sina liv som de vill arbeta med? Vilka frågor måste man som professionell jobba med individuellt och/eller i grupp? Vilka frågor måste man som professionell jobba med individuellt och/eller i grupp? Hur förhåller jag mig till olika former av förtryck som jag möter, eller till och med riskerar att återskapa i min vardagliga profession? Hur förhåller jag mig till olika former av förtryck som jag möter, eller till och med riskerar att återskapa i min vardagliga profession?

Dominelli - fortsättning Dominelli förespråkar alltså inte i första hand en åtgärdsinriktad ansats, snarare en hållning som innebär att se till klienters resurser & behov &inta en eftertänksam attityd. Dominelli förespråkar alltså inte i första hand en åtgärdsinriktad ansats, snarare en hållning som innebär att se till klienters resurser & behov &inta en eftertänksam attityd. Men, utan att socialarbetare ger avkall på sin professionella & formella auktoritet eftersom man som anställd = ansvarig gentemot arbetsgivare, samhälle och klienter för arbetet som utförs. Även den professionella hållningen måste i sin tur kunna granskas kritiskt. Men, utan att socialarbetare ger avkall på sin professionella & formella auktoritet eftersom man som anställd = ansvarig gentemot arbetsgivare, samhälle och klienter för arbetet som utförs. Även den professionella hållningen måste i sin tur kunna granskas kritiskt.

Sandra Harding (1986): feministisk vetenskapsteoretiker & filosof - utvecklar av genusbegreppet teoretiskt: Genus (sex/gender) delas in i tre dimensioner: Individuella dimensionen – där skapas den personliga upplevelsen av genus, format av den omgivande kulturen genom uppfostran och sociala villkor etc. Individuella dimensionen – där skapas den personliga upplevelsen av genus, format av den omgivande kulturen genom uppfostran och sociala villkor etc. Strukturella dimensionen till ex arbetsmarknaden med dess könssegregerande strukturer. Strukturella dimensionen till ex arbetsmarknaden med dess könssegregerande strukturer. Symboliska dimensionen uttrycks i språket: Neutrala begrepp ges genusvärden genom att vi lägger in genusbetydelse i dem. Omvårdnadsforskaren Ann Öhman (2009): att ord som ”omvårdnad” och omhändertagande” inte specifikt har med kön eller genus att göra, men vi associerar omedelbart deras innebörd med ”kvinnliga egenskaper”. Beror på en omfattande retorik i samhället som upprätthåller dessa associationer. En könssegregerad arbetsmarknad, med majoriteten av kvinnor inom omvårdande yrken och män inom tekniska yrken, förstärker den symboliska dimensionen av orden. Symboliska dimensionen uttrycks i språket: Neutrala begrepp ges genusvärden genom att vi lägger in genusbetydelse i dem. Omvårdnadsforskaren Ann Öhman (2009): att ord som ”omvårdnad” och omhändertagande” inte specifikt har med kön eller genus att göra, men vi associerar omedelbart deras innebörd med ”kvinnliga egenskaper”. Beror på en omfattande retorik i samhället som upprätthåller dessa associationer. En könssegregerad arbetsmarknad, med majoriteten av kvinnor inom omvårdande yrken och män inom tekniska yrken, förstärker den symboliska dimensionen av orden.

Kön i interaktion – Storm (2009) Studie av mötet mellan omsorgsarbetare & äldre på ett sjukhem (observationer & intervjuer) Studie av mötet mellan omsorgsarbetare & äldre på ett sjukhem (observationer & intervjuer) Syfte: beskriva köns betydelse relationen mellan omsorgsarbetare – gamla på ett sjukhem, alltså hur kön kommer till uttryck i tal & handling Syfte: beskriva köns betydelse relationen mellan omsorgsarbetare – gamla på ett sjukhem, alltså hur kön kommer till uttryck i tal & handling

Kontext – Kroppsligt omsorgsarbete = ett kvinnoarbete Kvinnor: 90% av omsorgsarbetarna & 70% av brukarna Kvinnor: 90% av omsorgsarbetarna & 70% av brukarna Cliché – omsorgsarbetaren = en vit kvinna, medelålders & heterosexuell, men en jämställdhetspolitisk retorik, enligt Storm, förespråkar fler män i omsorgen Cliché – omsorgsarbetaren = en vit kvinna, medelålders & heterosexuell, men en jämställdhetspolitisk retorik, enligt Storm, förespråkar fler män i omsorgen

Resultat av Storms studie Föreställningar om män & kvinnor framkommer i både pratet & handlingar, likaså framkom föreställningar om samspel mellan könen, sexualitet, etnicitet, klass & ålder Föreställningar om män & kvinnor framkommer i både pratet & handlingar, likaså framkom föreställningar om samspel mellan könen, sexualitet, etnicitet, klass & ålder Omsorgsarbetets historiska kodning som kvinnligt arbete påverkade genomgående omsorgsarbetares & gamlas förhållningssätt Omsorgsarbetets historiska kodning som kvinnligt arbete påverkade genomgående omsorgsarbetares & gamlas förhållningssätt

Palle Storms teorianvändning Kön = en analytisk kategori, ”som samverkar med andra strukturella faktorer som klass, etnicitet, sexualitet och ålder” (s.169). Dessa strukturer ”påverkar människors handlingsutrymme under livsloppet” (a.a.) Kön = en analytisk kategori, ”som samverkar med andra strukturella faktorer som klass, etnicitet, sexualitet och ålder” (s.169). Dessa strukturer ”påverkar människors handlingsutrymme under livsloppet” (a.a.)

Teorianvändning del II – resonemang utifrån Butler: Teoretiskt = kön ”en socialt konstruerad kategori som skapas och upprätthålls i mellanmänskliga situationer” (a.a.). Därför finns ”ingen genuin femininitet eller maskulinitet bortom de handlingar vi dagligen iscensätter” (a.a.). Människor iscensätter hela tiden genom beteende, kläder, yrkesval vårt kön. Våra kroppar tillskrivs egenskaper som betraktas som givna, självklara. Teoretiskt = kön ”en socialt konstruerad kategori som skapas och upprätthålls i mellanmänskliga situationer” (a.a.). Därför finns ”ingen genuin femininitet eller maskulinitet bortom de handlingar vi dagligen iscensätter” (a.a.). Människor iscensätter hela tiden genom beteende, kläder, yrkesval vårt kön. Våra kroppar tillskrivs egenskaper som betraktas som givna, självklara.

Begränsade möjligheter att iscensätta kön & sin personlighet Handlingsutrymme – begränsat handlingsutrymme för personalen pga tidsbrist & med hänvisning till Whitaker (2004) avpersonifierades de gamla som tillhörande en kollektiv identitet som ”sjuka gamla med ett omfattande omsorgsbehov” – betraktades inte som unika individer Handlingsutrymme – begränsat handlingsutrymme för personalen pga tidsbrist & med hänvisning till Whitaker (2004) avpersonifierades de gamla som tillhörande en kollektiv identitet som ”sjuka gamla med ett omfattande omsorgsbehov” – betraktades inte som unika individer Resurser – möjligheten för de gamla att att uttrycka sin personlighet, dvs. förmåga att uttrycka sina önskningar & behov o tillgång till attribut: kläder Resurser – möjligheten för de gamla att att uttrycka sin personlighet, dvs. förmåga att uttrycka sina önskningar & behov o tillgång till attribut: kläder

Det mellanmänskliga kvinnliga omsorgsmötet Släktmetaforer & fiktiva anhöriga, t ex ”annars håller man på precis som hemma, som om det vore en mormor eller farmor, eller försöker i alla fall” (s 173). Möjlig förklaring = identifikationen underlättas mellan kvinnor. Självständiga kvinnor utsattes dock inte! Släktmetaforer & fiktiva anhöriga, t ex ”annars håller man på precis som hemma, som om det vore en mormor eller farmor, eller försöker i alla fall” (s 173). Möjlig förklaring = identifikationen underlättas mellan kvinnor. Självständiga kvinnor utsattes dock inte! Maktdimension + bristande självbestämmande: finns också på sjukhemmet, eftersom kvinnor utsattes & inte heller motsatte sig: En makt- assymmetri, men i välviljans namn. Men ingen fick heller favoriseras i handling. Maktdimension + bristande självbestämmande: finns också på sjukhemmet, eftersom kvinnor utsattes & inte heller motsatte sig: En makt- assymmetri, men i välviljans namn. Men ingen fick heller favoriseras i handling.

Fortsättning… Rekonstruerad kvinnlighet: tilltal som handlade om en heteronormalitet, dvs. förutsattes att kvinnorna levt ett liv präglat av barn & familj, inte av förvärvsarbete & olika positioner i samhället Rekonstruerad kvinnlighet: tilltal som handlade om en heteronormalitet, dvs. förutsattes att kvinnorna levt ett liv präglat av barn & familj, inte av förvärvsarbete & olika positioner i samhället Kvinnorna uppfattades som en homogen grupp Kvinnorna uppfattades som en homogen grupp

Fortsättning… Kvinnor utanför normen; om kvinnor utmanade könsspecifika rollmönster – glider personalen tillbaka till könsbundna samtalsämnen Kvinnor utanför normen; om kvinnor utmanade könsspecifika rollmönster – glider personalen tillbaka till könsbundna samtalsämnen Iscensättande av kön och klass Iscensättande av kön och klass

Kvinnornas möte med de gamla männen Unika män & individspecifika beskrivningar av männen, dvs. självständiga subjekt – - medan kvinnor har liknande omsorgsbehov Unika män & individspecifika beskrivningar av männen, dvs. självständiga subjekt – - medan kvinnor har liknande omsorgsbehov Maktperspektiv: delvis motsägande mönster i beskrivningen av omsorgstagarna: 1. Män = självständigare än kvinnor 2. Personalen (den kvinnliga) påverkade hur omsorgen skulle ges till männen, dvs. det var lättare att ”styra” männen eftersom de inte uttryckte sig. Maktperspektiv: delvis motsägande mönster i beskrivningen av omsorgstagarna: 1. Män = självständigare än kvinnor 2. Personalen (den kvinnliga) påverkade hur omsorgen skulle ges till männen, dvs. det var lättare att ”styra” männen eftersom de inte uttryckte sig. Föreställningar & fantasier om de äldre Föreställningar & fantasier om de äldre

Männens möte med de gamla kvinnorna Problematiska män: Några äldre kvinnor ville inte ha hjälp av män för omsorg som rörde den egna kroppen – Männen var ambivalenta för dessa kvinnors hållning: förståelse men känna sig exkluderad, inte pga kompetens utan pga kön/ de är män Problematiska män: Några äldre kvinnor ville inte ha hjälp av män för omsorg som rörde den egna kroppen – Männen var ambivalenta för dessa kvinnors hållning: förståelse men känna sig exkluderad, inte pga kompetens utan pga kön/ de är män Männens strategi gentemot kvinnorna ”närma sig försiktigt, en sorts närmande på distans” (s. 180) Männens strategi gentemot kvinnorna ”närma sig försiktigt, en sorts närmande på distans” (s. 180) Den manliga flirten som strategi – Kluven mellan svårigheter att få hjälpa respektive att männen ansågs ”väcka brukarnas kvinnlighet. Dock män med utländskt utseende – dubbel diskriminering. Den manliga flirten som strategi – Kluven mellan svårigheter att få hjälpa respektive att männen ansågs ”väcka brukarnas kvinnlighet. Dock män med utländskt utseende – dubbel diskriminering.

Det mellanmanliga mötet Det svåraste mötet? Det svåraste mötet? Tabu kring manlig homosexualitet – behov av att markera sin heterosexulalitet – förhållningssätt för att avdramatisera beröring Tabu kring manlig homosexualitet – behov av att markera sin heterosexulalitet – förhållningssätt för att avdramatisera beröring

Gunnarsson (2009) Att åldras är ”något kroppsligt och en berättelse om kroppen” (s. 101). Att åldras är ”något kroppsligt och en berättelse om kroppen” (s. 101). 2 perspektiv på kroppen/ motsatsförhållanden: 1. Den poststrukturalistiska (Foucault) – utgår från språket som kontrollerande & konstruerande 2. Den levda kroppen – Merleau Pnty – betoning av vår upplevelse av världen 2 perspektiv på kroppen/ motsatsförhållanden: 1. Den poststrukturalistiska (Foucault) – utgår från språket som kontrollerande & konstruerande 2. Den levda kroppen – Merleau Pnty – betoning av vår upplevelse av världen

Äldres tal om åldrande & kropp Om att åldras – genom livet gör kroppen sig mer & mer påmind Om att åldras – genom livet gör kroppen sig mer & mer påmind Vikten av att hålla igång Vikten av att hålla igång Kroppens förändringar: ”jag är så glad för alla sjukdomar som jag inte har” (s. 110) Kroppens förändringar: ”jag är så glad för alla sjukdomar som jag inte har” (s. 110) Värdet av relationer till andra Värdet av relationer till andra

Beauvoir – Toril Mois tolkning Den levda kroppen är en helhet, vi är våra kroppar Den levda kroppen är en helhet, vi är våra kroppar Kroppen är inget ting, utan en situation, egentligen ”vårt grepp om världen”” s. 103 Kroppen är inget ting, utan en situation, egentligen ”vårt grepp om världen”” s. 103 Levd erfarenhet = interaktionen mellan oss & världen: Vi som subjekt = förkroppsligade Levd erfarenhet = interaktionen mellan oss & världen: Vi som subjekt = förkroppsligade Ålderdom = ett subjektivt faktum Ålderdom = ett subjektivt faktum