Rh-profylax i samband med graviditet

Rh-profylax Postnatal RhD-profylax infördes incidensen RhD-immunisering minskade från 14% till 1% Humana poolade polyklonala antikroppar Patogeninaktiverad Begränsad tillgång Ges på strikt indikation

Indikationer Endast till icke-immuniserade RhD-negativa individer Ges vid risk för fetomaternell blödning Ges inom 72 timmar – viss skyddseffekt upp till dagar

Dosering 50E (10 µg) anti-D skyddar mot exponering för 1 ml RhD-positivt blod 500E före gv 20+0, E efter gv 20+0 Rhophylac® 1500E (300 µg) Rhesonativ® 625E (125 µg), 1250E (250 µg)

Stor fetomaternell blödning Kvantifieras med flödescytometri Extra Rh-profylax ges om – > 25 ml fetalt blod – > 0,5% fetala erytrocyter E Rh-profylax ges per 0,5% fetala erytrocyter Upp till 5 sprutor samtidigt

RhD-profylax i tidig graviditet Bristfällig evidens avseende nyttan med RhD-profylax vid spontan och inducerad abort i första trimestern Olika rekommendationer internationellt (ACOG, RCOG, DSOG…) Oftast rekommenderas RhD-profylax efter kirurgisk intervention - Vad baseras rekommendationerna på?

Första trimestern RhD-antigenet uttrycks på fetala erytocyter från ca graviditetsvecka 6. 0,1 ml RhD-positivt blod kan orsaka en immunisering Hur stor är fostrets blodvolym?

Första trimestern forts… Incidensen fetomaternell blödning ca 3% Oklart hur väl en tidig fetomaternell blödning relaterar till immunisering Av alla immuniseringar sker ca 7% i första trimestern?

Spontan och medicinsk abort Sannolikt mycket liten fetomaternell blödning Evidens saknas för att rekommendera RhD- profylax före graviditetsvecka 12 (Cochrane, NICE).

Kirurgisk abort Signifikant fetomaternell blödning (>0,1 ml) 2-8% risk för immunisering Risken ökar proportionellt med gestationsåldern RhD-profylax rekommenderas

Trofoblastsjukdom Evidens för RhD-profylax saknas Oklart om trofoblasterna uttrycker RhD- antigen Partiell mola? RhD-profylax vid kirurgisk åtgärd

Ektopisk graviditet Vid rupturerad tuba finns signifikant fetomaternell blödning hos ca 25% Fetala erytrocyter absorberas lätt från peritonealhålan. RhD-profylax vid kirurgisk åtgärd

RhD-profylax i andra och tredje trimestern RhD-profylax i samband med kliniska situationer Rutinmässig riktad antenatal RhD-profylax i tredje trimestern Postnatal RhD-profylax

RhD-profylax ska ges vid: Invasiv prenatal provtagning och intrauterina ingrepp ( µg) Placentakomplikationer med antepartal blödning - överväg kvantifiering av fetomaternell blödning Abdominellt trauma Yttre vändning av foster Intrauterin fosterdöd

Rutinmässig riktad antenatal profylax i tredje trimestern Sensitisering pga tyst fetomaternell blödning under pågående graviditet RAADP minskar incidensen immunisering från ca 1% till 0,2-0,3% 60% av RhD-negativa kvinnor bär på ett RhD- positivt foster Fetal RhD-screening från graviditetsvecka 10

Rutinmässig antenatal profylax 1250 – 1500E ( µg) ges i graviditetsvecka Ska ges även om Rh-profylax givits på annan indikation tidigare under graviditeten Halveringstid ca 3 veckor Överväg upprepad dos i fullgången tid

Postnatal RhD-profylax Största risken att bli immuniserad pga fetomaternell blödning är i samband med förlossningen. Postnatal RhD-profylax minskar risken för immunisering från 14% till 1% E ( µg) inom 72 timmar Högre dos nödvändig vid större fetomaternell blödning.

Sammanfattning Bristfällig evidens avseende nyttan med Rh- profylax i första trimestern RhD-profylax ska ges: i samband med kirurgiskt avbrytande av graviditet (abort, mola, extrauterin graviditet) vid abort i 2:a trimestern vid invasiva ingrepp samt vid risk för fetomaternell blödning som riktad profylax i graviditetsvecka postnatalt

Sammanfattning forts… Aktuella doser: 250E (50 µg) i första trimestern 500E (100 µg) före gv E ( µg) efter gv 20+0 och postnatalt, samt vid invasiva ingrepp