Den rationella bakgrunden Utveckling: Yrkesliv och ledarskap alltmer ”vetenskapligt” Kvalitetsbegrepp: Professionellt – lärande, ansvar, vetenskaplighet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Centrala innehåll och kunskapskrav
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Att utvärdera nyttan av FoU
Ett arbete med att etablera
Processtyrd organisation – i harmoni med omvärlden
Förbättringsområde enligt handlingsplan: ___________________________________ Mål: ________________________________________ Aktivitet (åtgärd/förändring.
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Kvalitet i grundutbildningen1
Uppföljning och kontroll. Planering samordning och kontroll är begrepp som används för att beskriva och förklara ekonomisk styrning. Faserna överlappar.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Ramverk för patientmedverkan
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
PGSA-hjulet.
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Detta är God Vård.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Våra planerade arbetssätt - Våra processer
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Lärande utvärdering genom följeforskning
Beställning av tjänster
Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister Qulturum Arbetsuppgift LS4 – LS5 Förbättringsteam.
Hur kan vi förstå begreppet?
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Nya auktorisationsvillkor Uppföljning för Kvalitet.
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Kvalitetsarbetet vid BTH
PGSA.
Skolutveckling genom aktionsforskning
LEAN Historia. Lean har sina rötter i Japansk industri och det man främst då tänker på är Toyota som på 1930-talet började att tillverka bilar. Andra världskriget.
PDSA cykel - förbättringsprocessen
L E D A R S K P International Aluminium Casting Sweden AB s produktionssystem Ständiga förbättringar 1 Prioritering Säkerhet/Miljö Kvalitet Leverans Ekonomi.
Framtidskartläggning
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Verktygen Hur avläser vi kvaliteten ur brukarnas och andra intressenters perspektiv? Frågemetoder, klagomål mm Hur beskriver vi processerna och deras kvalitet?
Kvalitetsutveckling I
Ramverk för patientmedverkan
Workshop 2 - Kvalitetsutveckling Vad är kvalitetsutveckling? Kvalitetsutveckling = Det kontinuerliga arbetet med att förbättra kvalitén. Ett arbete.
Kvalitetsutveckling II
Varför all denna utvärdering?
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
på personer i behov av hjälp
Mål/delmål: ……..…………………………………………………..
[Förbättringsprojekt]
Heby kommuns kvalitetspolicy
Omställningen av hälso- och sjukvården
Kvalitetsarbete Verksamhetsstöd
Att leda och genomföra transformation WS 3 Skellefteå
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Verktyget Utmärkelsen….
på personer i behov av hjälp
på personer i behov av hjälp
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättringsarbete för säker läkemedelshantering
Handledarutbildning Steg 2.
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Den rationella bakgrunden Utveckling: Yrkesliv och ledarskap alltmer ”vetenskapligt” Kvalitetsbegrepp: Professionellt – lärande, ansvar, vetenskaplighet Kvalitetsfokus på Arbetets (socialtjänstens) effekter Uttryck: t ex Professionens kvalitetskriterier

Den politiska bakgrunden Utveckling: Decentralisering som ger krav på redovisning Kvalitetsbegrepp: Administrativt – måluppfyllelse, effektivitet Kvalitetsfokus på Systemet Uttryck: t ex Planerad organisation för att avläsa, förbättra och redovisa kvalitet

Den ideologiska bakgrunden Utveckling: Kvalitetsrörelsen, QM som recept i tiden Kvalitetsbegrepp: För kunden Kvalitetsfokus på Service, utbud av tjänster Uttryck: t ex Kundundersökningar

Resultatet: tre kvalitetsbegrepp Brukarkvalitet Professionell kvalitet Administrativ kvalitet - kan de förenas?

Att arbeta med kvalitetsfrågor … många begrepp: Kvalitetsarbete Kvalitetsutveckling Kvalitetsinriktad verksamhetsutveckling Bygga upp kvalitetssystem Processtyrning, processanalys Tjänstekvalitet etc…

Vad är kvalitet? Att någon blir nöjd –Intressenters bedömning - brukarkvalitet Att följa professionell praxis –Utförarkvalitet Att uppnå fastställda mål –Administrativ kvalitet, ledningskvalitet

Tjänster med kvalitet… bygger på respekt för självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, samordnas, ger kontinuitet är kunskapsbaserade och effektiva är tillgängliga är trygga och rättssäkert handlagda (Socialstyrelsen 2007: Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer…)

Kvalitetsutveckling Att skapa organisation och arbetssätt som gör det möjligt att kvalitet uppstår i verksamheten Organisatorisk kvalitet Yrkesutövandets kvalitet

Kvalitetsarbete Avläsa kvalitet Bedöma kvalitet Förstå och analysera orsaker Förbättra Redovisa

De följande bilderna ger ett exempel på kvalitetssystem från ett annat område, nämligen utbildning. Grunddragen är de samma som i t ex socialt arbete: -man urskiljer olika delprocesser som relateras till varandra, -på olika systemnivåer upprepas aktiviteterna att avläsa, analysera och åtgärda kvalitet, -olika aspekter (t ex förutsättningar, genomförande och resultat) betraktas utifrån tre olika kvalitetsperspektiv, osv.

Förslag till kvalitetssystem för programmet - principbild

Kursnivån HjälpmedelGenom- förande Resultat Studenterna Lärarna Målen -Yrkesrelaterad nytta -Bildning, personlig utveckling -Studiemotivation Efter varje delkurs – för rapport och planering

Önskvärt på kursnivån Effektiv och övertänkt informationsinsamling Beskrivning i data  tolkning och värdering i session Studenternas deltagande Snabb feedback, och information inför ny kurs Relevans för förändring och ”ämnets” frågor

”Ämnesnivån” Förut- sättningar Genom- förande Resultat Studenterna Lärarna Målen - Progression - Common skills - etc Varje termin – inför kursplanebeslut

”Ämnen”, t ex Termin T5 socped + socialgerontologi Termin 7 PPU Termin 4-6 inkl VFU

Programnivån Förut- sättningar Genom- förande Resultat Studenterna Lärarna Målen - Progression - Common skills - Arbets- och FU-förberedelse - etc Varje år Arbetslivet

Process Ett flöde av aktiviteter Början och slut Resultat - värdeskapande Mottagare

UtredningBeslutVerkställande Resultat Stödprocesser Styrprocess

Plan - Do - Study - Act Plan –Extern analys  behov och brukarkvalitet –Intern analys  egna processer och kriterier Do –Pröva förbättringar i mindre skala Study –Studera process och resultat noga Act –Genomför förändring fullt ut

Extern analys: brukarorienterad utvärdering Intern analys: Processanalys och självvärdering Utveckla och testa Studera och justera Implementera Kvalitets- utveckling P D S A (MoV s 28)

Subjektiv kvalitet Vad man får Hur man får det UPPLEVELSEANSPRÅKSNIVÅ Vem man är Tjänstens ”image” Utv e Grönros, 1983

Generella kvalitetsfaktorer i tjänster Påtaglighet –Utrustning, materiella resurser Pålitlighet Beredskap –Tillgänglighet, tjänstvillighet Säkerhet - trovärdighet –Att inge förtroende Empati

”Verktygsfrågor” Hur avläser vi kvaliteten ur brukarnas och andra intressenters perspektiv? Hur beskriver vi hur de interna processerna fungerar och vilken kvalitet de har, dvs hur väl de fungerar? Hur går vi från brukarnas erfarenheter till en kunskap om deras behov och önskemål? Hur analyserar vi på ett sakligt och kritiskt förstående sätt egna eventuella kvalitetsbrister och problem i processerna? Hur får vi fram bra förslag till förbättringar? Hur skriver vi mål och regler för de nya arbetssätten?  nästa gång

Tjänster… är immateriella eller abstrakta –svåra att demonstrera i förväg produceras när de konsumeras –fel är svåra att förebygga med planering förutsätter mottagarens medverkan –båda parters kompetens bör vara hög är svåra att standardisera SLUTSATSER FÖR KVALITETSARBETET?

Goda principer Kvalitetssystem är bara ett medel - människor skapar kvalitet Kvalitetssystem ersätter inte professionell skicklighet Anpassa till egna förutsättningar Börja i liten skala Tydligt definierade projekt Fokus på det meningsfulla

Fler goda principer Ledningen tar ett tydligt ansvar Alla ska delta Faktaorientering Cykliska processer Lagom precisering Använd alla tre perspektiven på kvalitet Bygg på det som redan är bra, eldsjälar och goda exempel