Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Örebro Natalie Tordnell.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Köp från eget bolag Upphandlingsstödsdagen 8 november 2013.
Advertisements

Upphandling av välfärdstjänster – valet av modell
Upphandla totalprojekt
Klimatsmart upphandling av fordon och transporter ”Ställ miljökrav”
Tillgänglighet till webben – en del i den nationella handlingsplanen 29 oktober 2002 Sören Hansson Tillgänglighetscentret vid Handikappombudsmannen.
Hur länge har vi haft vi regler?
nooil. Fossilbränslefri region Klimatmål för regional utveckling
Lagen om offentlig upphandling (LOU)
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Hållbar upphandling i hälso- och sjukvården - Så arbetar vi i Blekinge
Social hänsyn i offentlig upphandling En modell för Göteborgs Stad
Fossilfri Kollektivtrafik 2025 Miljömålsmiljonen, Länsstyrelsen
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
Hur stort är utrymmet för sociala hänsyn?
Offentlig upphandling SFÖ-konferensen i Göteborg 20 april 2013
Anbudsutvärdering – i teori och praktik 8 november 2013.
Att styra mot och följa upp mål i offentlig upphandling
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ramavtal i offentlig upphandling Förbundsjurist Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting.
Hur fungerar innovationsupphandling med hänsyn till LOU?
Lagar och överenskommelser
”Först med uppföljning blir kraven verkligt styrande” Projektledare Jan Jäderberg.
Upphandling med social hänsyn Processamordning – strategisk destinationsutveckling Utveckling Nordost.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
1 Offentlig upphandling och e-affärer, seminarium den 17 januari 2008 i Stockholm Vilka krav och möjligheter innebär de nya lagarana för upphandlande enheter?
Hållbara offentliga upphandlingar av städtjänster Städbranschen Sverige branschdagar Jönköping Anna Lipkin.
Assistanskommittén – bred översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder.
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Samordning av den sociala tryggheten Arbetslösa som påbörjar deltidsarbete i annat land.
Om upphandling och arbete i EU-rätt och svensk rätt
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
INKÖP/ UPPHANDLING.
Energikartläggning i stora företag
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Principer för utredningar av oegentligheter
Unionen på företaget XXX. Vad är kollektivavtal? Dina rättigheter på jobbet Vad är kollektivavtalat och vad finns i lagen? Grunden i den svenska.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Version 1.0 BÄTTRE OFFENTLIG UPPHANDLING. Version 1.0 Syfte Vi vill skapa förutsättningar för förtroendevalda att vara delaktiga i arbetsgivarens offentliga.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
Den Goda affären Madelene Winbo, Upphandlingschef Region Halland
Kommunledningskontoret Myter och legender inom upphandling.
Nu gör vi social upphandling! Motala 4 november 2015 Mohamed Hama Ali Gärde Wesslau Advokatbyrå.
Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl
Kontakt anbudsgivare- beställare under upphandlingstiden? ”Får man prata med varann? I så fall när och om vad?” Vad säger reglerna ? Hur hanterar man det.
Moderna beredskapsjobb
Upphandlingsmyndigheten i Almedalen:
Frukostseminarium: Arbetsrättsliga villkor
LOV och LUF.
Upphandlingslagstiftningen
Välkommen till studentdagen 2016
Konkurrensverkets upphandlingstillsyn 2016
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Miljö och Innovations- Akademin Nanna Wikholm nanna
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Barnkonventionen blir svensk lag – Lagrådets yttrande
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Inköp i Region Norrbotten
Vad är ett kollektivavtal?
Moderna beredskapsjobb
18 januari 2018 Anna Lönnerberg och Johanna Enberg
Klimatpolicy Laxå kommun
Regeringens lagrådsremiss inkom till Lagrådet den 6 juli 2017.
Hållbar upphandling Peter Nohrstedt, hållbarhetschef Nämil
Sten från Kina och etanol från Brasilien - etiska krav i praktiken Göteborgs stad Trafikkontoret tel
Sammanfattning presentationer
Socialt ansvarsfull upphandling
VÄLKOMNA PÅ ERFARENHETS DAGAR FÖR BESTÄLLARNÄTVERK
Dialog och samarbete – vad ska det vara bra för
Miljö och social hållbarhet i upphandling
Presentationens avskrift:

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Örebro Natalie Tordnell

Bakgrund 2  Ett samlat upphandlingsstöd på Konkurrensverket 2014  Miljöstyrningsrådet  Kammarkollegiet  Vinnova  1 september, 2015 bildades Upphandlingsmyndigheten

Vi erbjuder 3  Helpdesk  Nyhetsbrev  Konferenser & seminarier  Matnyttig webbplats med:  Nyheter  Vägledningar  Kriteriebibliotek & wizard  Fråga Oss- Frågor och svar  Webbutbildningar  Nyttokalkylatorer m.m. Besök

Hållbar upphandling genom 4  En upphandlande myndighet har stor frihet att definiera och bestämma  Vad som ska upphandlas  Vilka krav som ska ställas  Vilka mervärden som ska premieras  Hur avtalet ska formuleras  ….så länge de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, transparens och proportionalitet inte åsidosätts

Hållbar upphandling genom 5  Ökad användning av  Funktionskrav - lösningsinriktade  Mervärdesbaserad utvärdering -målinriktade  Kontraktsvillkor – att uppfylla  Incitamentsbaserade kontraktsvillkor – bättre betalar sig  Konkret uppföljning –målinriktade

6

Varför behöver vi ställa hållbarhetskrav på transporter? 7 Pressmeddelande från naturvårdsverket ”Transportsystemets utveckling behöver gå i en klimatvänlig riktning” Transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges klimatpåverkande utsläpp. Det är angeläget att transportsektorns påverkan på klimat och miljö minskar i närtid. …. En enig Miljömålsberedning har i februari 2016 aviserat ett förslag om ett klimatpolitiskt ramverk och att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter 8 Källa: Underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2014

Våra hållbarhetskriterier är 9  Frivilliga att använda!  Drivande – går utöver lagstiftning  Finns på tre nivåer: bas, avancerad, spjutspets  Framtagna tillsammans med en expertgrupp (leverantörer, upphandlande myndigheter, miljöorganisationer m.fl.  Har alltid ett förslag på verifikat  Är uttryckta som  tekniska specifikationer (kvalificerings krav gäller vid anbud)  särskilda kontraktsvillkor (kvalificerings krav som gäller efter avtalet är beslutat)  tilldelningskriterier (mervärden)

Omvärldsbevakning Kommunikation Råd och stöd Uppföljning av användning Uppdatering Förarbete Expertgruppsarbete Intern kvalitetsgranskning Remiss Extern revision Beslut och publicering

Medverkande parter i Expertgruppen för godstransporter var  NTM  Posten Norden, Naturskyddsföreningen  Avfall Sverige  Martin & Servera  Menigo  DHL Freight  Trafikverket  TRB Sverige  Conlogic  Q3  Upphandlare STHLM, Örebro  ÅF 11

12

Vid uppdatering fanns två ytterligheter av typer av godstransporter (och där emellan) Kollektiva godstransporter Godstransporter för större del till en kund  Kollektiva godstransporter är typ DHL, posten mm. Bra ur hållbarhetssynpunkt men svårt att ställa uppföljningsbara krav  Godstransporter som körs till större del till en kund som tex avfallstransporter kan ha långa kontrakt och är lättare att ställa uppföljningsbara miljökrav 13

14

15

16

17

18

19

20

21 Informationskravet är ett funktionskrav som ger leverantören en stor frihet att välja det sätt att minska klimatpåverkan som passar deras förhållanden bäst. CO2-utsläppen kan minskas med en eller flera åtgärder som tex:  att byta till mer klimatanpassat bränsle (med högre innehåll av förnybara råvaror),  investera i energieffektivare fordon,  gynna sparsam körning,  systematisera kontroll av däck tryck  eller arbeta med förbättrad ruttplanering och optimera fordon efter last (till exempel genom att använda cykeltransporter när det är lämpligt)

22

Kan göras om till ett incitamentskrav 23  Förslag till formulering: "Om Leverantören under avtalsperioden minskar sitt utsläpp av koldioxidekvivalenter påverkan per till exempel tonkilometer med 10% justeras ersättningen nästkommande år så att ersättningen blir 1% högre än offererad ersättning.  Om Leverantören under avtalsperioden ökar sitt utsläpp av koldioxidekvivalenter påverkan per till exempel tonkilometer med X% justeras ersättningen nästkommande år så att ersättningen blir Z% lägre än offererad ersättning. På motsvarande sätt justeras ersättningen med ytterligare under kommande år."

Kan göras om till ett incitamentskrav exempelvis… 24 10% lägre CO2 utsläpp från tjänsten ger 1% högre ersättning 10% högre CO2 utsläpp från tjänsten ger 2% lägre ersättning

Ny lagstiftning om hållbar upphandling

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn i de nya upphandlingsdirektiven 26  Möjligheterna att ta miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn ges en mer framträdande roll i 2014 års upphandlingsdirektiv.  EU-lagstiftarens avsikt att krav på miljö- social- och arbetsrättsliga hänsyn bör integreras i offentliga upphandlingar, vilket kommer till uttryck i såväl skälen som i artiklar.  Flera bestämmelser rör hållbar upphandling. En central bestämmelse är artikel 18.2 om principer för upphandling.

Målsättningsparagrafen kompletteras med arbetsrättsliga hänsyn (4 kap. 3 § LOU) 27  ”En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.”  Innehåller inte något åliggande för upphandlande myndigheter att de ska ställa miljö- och sociala krav.  ”Kan rättsligt ifrågasättas om det finns behov av att bibehålla bör-regeln.”

Särskilda kontraktsvillkor (17 kap. 1 § LOU) 28  ”En upphandlande myndighet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Sådana villkor kan avse att leverantören ska följa de särskilda bestämmelser som gäller där arbetet utförs. Av 2- 5 §§ framgår att en upphandlande myndighet i vissa fall är skyldig att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor.”

Särskilda arbetsrättsliga villkor (17 kap. 2-5 §§ LOU) 29  ”En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av lön, semester och arbetstid, försäkringar och tjänstepension […]”  Nivåerna ska ange de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.  Om nivåerna inte kan fastställas föreligger ingen skyldighet att ställa villkoret.  Motsvarande villkor i central kollektivavtal ska accepteras.  Är utstationeringslagen tillämplig ska kontraktet fullgöras i enlighet med motsvarande villkor enligt denna lag.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk rätt (17 kap. 4 § LOU) 30  ”En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner [..]”  Avser även underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet.  Regeringen kan meddela föreskrifter om villkoren (vilka ILO:s kärnkonventioner är).

Socialt ansvarsfull upphandling

Exempel på socialt ansvarsfull upphandling  Arbetstagares rättigheter, t.ex. villkor nivå med kollektivavtal, arbetsmiljö, grundläggande rättigheter, krav på personalövertagande  Sysselsättningsmöjligheter, t.ex. anställning av unga eller arbetslösa personer  Social integration, t.ex. inkludering av utsatta grupper i samhället.  Lika rättigheter och möjligheter, t.ex. likvärdig service och rättvis fördelning av resurser mellan män och kvinnor  Tillgänglighet och universell utformning, t.ex. tillgänglighet till offentliga byggnader, kommunikation, transportmedel  Rättvis handel, t.ex. Fairtrade

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal vid upphandling 33  Inte tillåtet att kräva bundenhet av kollektivavtal.  Möjligt att kräva villkor i nivå med svenska kollektivavtal för tjänster och byggentreprenader som utförs i Sverige.  Rapport Konkurrensverket  Statlig utredning om Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78  Utkast till lagrådsremiss februari 2016

Praktiska frågeställningar 34  Tillgänglighet av kollektivavtal.  Identifiering av aktuellt kollektivavtal.  Identifiering av vilka villkor som ska efterfrågas.  Uppföljning av krav och villkor.

35  Pilotprojekt: arbets- och anställningsvillkor för förare i nivå med kollektivavtalet i branschen  Expertgrupp bestående av parterna, berörda myndigheter och upphandlande myndigheter  Vägledning för uppföljning, kontrollformulär, åtgärdsplansmall

Tack för idag!