Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds

Käppalaförbundet 11 medlemskommuner äger och driver Käppalaverket på Lidingö Bildades 1957 REVAQ-certifierat sedan 2008 Belastning ca p e Renar 60 miljoner m 3 /år ton slam/år, TS 27% 6,6 miljoner m 3 rågas/år

Käppalas slam i kretslopp ton slam årligen 300 ton fosfor, 400 ton kväve + organiskt material och mikronäringsämnen Mälarregionen: mycket växtodling, få djur Växtnäringsvärde fosfor: 7 miljoner kr Sveriges import av fosfor via mineralgödsel ton/år

Mål med slamhanteringen Bidra till uppfyllande av de nationella miljömålen –Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återförs som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö (förslag i nya slamförordningen) 90 % slam till åkermark –Uppfylla REVAQ:s och lagstiftningens krav Säkra mottagning God driftsäkerhet på Käppalaverket Ekonomiskt försvarbart

Slamanvändning 2013

Hur når vi 90 % slam till åkermark? REVAQ Uppströmsarbete Hög slamkvalitet Miljö som utvärderingskriterier vid upphandling Direktavtal med lantbrukare Eget slamlager Utvecklingsarbete

Förbättrad slamkvalitet med hjälp av uppströmsarbete Förhindra att oönskade ämnen tillförs avloppssystemet –Krav på enskilda utsläppskällor –Provtagningar –Tillsammans med kommunerna påverka och informera

Trender metaller och organiska föreningar

Slamförädling Fältförsök där slam komposteras med tex stallgödsel –Minska luktproblem –Nedbrytning av organiska föreningar –Lätt att sprida

Hur säkrar vi avsättningen? Utmaningar –Skärpta krav på gränsvärden –Den svenska slamdebatten –Deponitäckning är en kortsiktig lösning –Inga hållbara kommersiella metoder för alternativa användningar för tillfället Fler ben att stå på Utvecklingsmål – Alternativa användningar av slam Eget slamlager

Utvecklingsmål – alternativa användningar Käppalaverket Avvattnat slam Slamspridning på åkermark Slamförädling Växtnäring i jordbruk Jordprodukter Certifierad anläggningsjord Anläggningsjord Deponitäckning Växtnäringsskikt Skyddsskikt Tätskikt Torkning Cementtillverkning Skogsgödsling Gödselmedel Förbränning Utvinning av fosfor ur aska Hydrotermisk förkolning Förbränning Utvinning av fosfor ur aska Samförbränning avfall

Hur klarar Käppala de nya kraven i slamförordningen? Gränsvärden metaller – Nuvarande koncentration kadmium, koppar, kvicksilver och silver överskrider föreslagna gränsvärden för 2023 och 2030 Organiska föreningar –Nuvarande koncentration av BDE-209 överskrider föreslaget gränsvärde för 2015

BDE-209

Konsekvenser av nya slamförordningen Föreslagna gränsvärden riskerar att leda till att slam från Käppalaverket inte kan spridas på åkermark Om Käppalaförbundet förbränner slammet kommer det att vara svårt att återgå till jordbruksspridning igen Förbjuds slamspridning på åkermark förloras en viktig drivkraft i uppströmsarbetet

Slutsatser Käppala måste få hjälp från myndigheter med att fasa ut skadliga ämnen ur samhället Käppala behöver mer tid på sig att komma åt diffusa utsläppskällor som exempelvis BDE-209 Altarnativa användningar nödvändiga för att säkra avsättningen Slamspridning på åkermark är det mest effektiva sättet att sluta kretsloppet mellan stad och land.

Tack Tack för att ni lyssnade!