Personalekonomiska beräkningar Kari Jess Fil dr i socialt arbete Uppsala universitet

Den traditionella ekonomistyrningens problem Förenkling & detaljorientering (fokus på finansiella siffror, kortsiktighet, tilltron till effektivitetens kopplingar till verksamheten (Taylorismen)) Ordning & reda-orientering ( i st f förståelse, förbättring, förändring. Tillsynsman blev ekonom) Mätningar & mått (enskilda mått feltolkas utan sitt sammanhang, tajming) Värdeskapande (värde skapas i seriella processer organisatoriska resurser)

Andra modeller Personalekonomi (Flamholtz 1996; Gröjer & Johanson 1996) Balanserade styrkort (Kaplan & Norton 1996; 2001; 2004) Intellektuellt kapital (Sveiby 1997; Edvinsson & Malone 1997; Marr 2005) Hälsobokslut (Johanson & Backlund 2006)

Humankapitalets betydelse för lönsamhet m m Privata & offentliga organisationer i Sverige satsar i genomsnitt 2-3% av arbetstid /personalkostnader på kompetensutveckling Forskningsresultat bl a Utbildningsinsatser genererar överskott (Bassi & McMurrer 2006) Samband mellan högutbildad arbetskraft och produktivitet ( Tamkin et al 2004; Ottersten 1999; Hansson 1997; Hansson et al 2004) Hälsofrämjande åtgärder har positiv effekt på hälso-, sjukvårds- och frånvarokostnader (Pelletier 1999; Aldana 2001; Goetzel et al 1999 etc)

En svensk studie (Johanson 1997) visar Produktivitetseffekter var den upplevelsemässigt i särklass största effekten av hälsobefrämjande insatser. Effekterna var 5 ggr större än förändringen av sjukfrånvarokostnaderna (72% av produktivitetsförbättringarna men endast 35 % av sjukfrånvarosänkningarna ansågs bero på satsningarna). Genomsnittlig återbetalningstid var 3 år (på de 108 projekt som ingick i studien).

Effekten av olika personalpolitiska åtgärder Klara samband mellan generellt god personalpolitik och ekonomiskt utfall (Ulrich 1997) I Finland används begreppet arbetsförmåga (hälsa o kompetens i relation till arbetets krav): Yrkesskickligheten påverkar arbetsförmågan mest och stress är den faktor som de allra flesta anser är viktigast att åtgärda och samtidigt den faktor som hanteras sämst (Matilainen 2007)

Personalekonomi Utvecklats i gränsområdet mellan ekonomi och beteendevetenskap. Sociologen Likert (1967) bl a ansåg att man måste börja försöka översätta nyttan av olika insatser avseende personalen i ekonomiska termer. I Sverige har intresset för området varit särskilt stort under de senaste 25 åren. Används första gången av Gröjer & Johanson Har resulterat i personalekonomiska kalkyler bl a

Personalekonomisk kalkyl Direkta kostnader Sjuklön Semesterersättning Arbetsgivaravgifter Indirekta kostnader Övertid (synliga i bokföringen)Vikarier Överanställda Administrativa kostnader Indirekta kostnader Produktivitetseffekter (osynliga i boföringen)Kvalitetseffekter Försäljningseffekter Nyrekryteringseffekter

Skiftande erfarenheter av personalekonomiska kalkyler Chefer lär sig och påverkas av personalekonomiska kalkyler Påverkan på organisatorisk nivå är ifrågasatt Vissa konsekvenser bokförs inte (minskad produktivitet t ex): När produktivitetseffekten medräknas blir de ekonomiska konsekvenserna så stora att förtroendet för kalkylen undergrävs (!)

Personalekonomins användningsområden Några relevanta frågor att ställa är bl a (Flamholz 1971): Hur mycket kostade förra årets personalrekrytering? Var det värt denna kostnad? Hur mycket investerades förra året i utbildning av personal? Vad var avkastningen på investeringen? Vad är företagets totala värde på personalen? Ökar, minskar eller är detta konstant?

Arbetsmetod för personalekonomisk beräkning (Gröjer & Johanson 1998; Johanson & Johrén 2001) 1 Problemformulering 2 Handlingsalternativ 3 Konsekvenser 4 Kvantifiering av konsekvenser 5 Värdering 6 Sammanställning 7 Känslighetsanalys 8 Beslut