FL 6 Marknadsekonomins uppgång och fall

Den stora omdaningen 1.Traditionellt samhälle – ekonomin inbäddad 2.Liberala samhället – ekonomin som en egen sfär 3.Reglering av marknadsekonomin

Traditionella samhället England före 1750 Ekonomin ”inbäddad” Familj, hushåll, släktskap, grannskap Sedvänjor, traditioner, ömsesidighet => Ekonomin en aspekt på relationsmönster

Den ”inbäddade ekonomin” Arbetsdelning fanns, baserad på kön, geografi och enskild begåvning Överlevnaden – den egna gruppen (stammen/samhället) skyddar mot svält Sociala band avgörande: Förpliktelser, hederskodex, kollektivt agerande, ömsesidighet, omfördelning

Den ”inbäddade ekonomin” Vinst ointressant Endast materiella ting som befäster social ställning är intressant Utbyte mellan samhällen – lokal marknad, fjärrhandel, byte, ritualer, cermonier

Idéen om ett självreglerande samhälle – ”urbäddningen” Upprättandet av en ekonomi som styrs av marknaden Utgår från penningmaximerande individer Utbud och efterfrågan Penningekonomi Fiktiva varor: arbete, jord, kapital, (kunskap?) Självreglerad marknad. Uppdelning i politisk och ekonomisk sfär

Europa fram till 1750 Agrara samhällen, bondehushåll Övervägande självförsörjande – ev. överskott byttes Ömsesidighet, omfördelning, social organisation, sedvänjor, lagar, religion Lokala marknader – städer skydd för landsbygd Merkantilismen talen – kontrollerad marknad

Polanyis kritik Industriell revolution feltolkad Utgått från ekonomisk synvinkel med marknad i fokus Fast i ekonomiskt synsätt att se på historisk utveckling fr.o.m talet Ekonomin inbäddad – statliga regleringar Alternativ tolkning

Marknadssamhällets framväxt Orsaker till ”urbäddningen” (Polanyi) 1.Nationella marknader 2.Maskinerna 3.Framväxten av en medelklass med köpmän 4.Nytt politiskt-ekonomiskt synsätt

Marknadssamhällets framväxt 1. Nationella marknader Klassisk förklaring: byte av varor – arbetsdelning – handel – fjärrhandel Polanyi: Fjärrhandel (resultat av varors geografiska placering) – marknad – byten Isolerade marknader – skillnad fjärrhandel/lokal marknad Staden som bevakare – fjärrhandel mellan städerna Varför nationell marknad? - Nationalstater skapade nationella handelssystem

Marknadssamhällets framväxt 2. Maskinerna Mer komplicerade maskiner gav effekt. Arbetskraft + råvara + köpmans direktiv + väntan = ny produkt Produktionen underordnas sälj/köp Maskiner dyra – måste användas, annars olönsamma Ökad produktion Industri ökar på handelns bekostnad – långsiktiga investeringar med större risk måste säkras

Marknadssamhällets framväxt 2. Maskinerna  Upplösning av det inbäddade samhället Jord och arbete betraktas som varor, kan köpas/säljas Arbete: Lön istället för försörjning, lönearbete demoraliserande Jord: Efterfrågan på mark för industrier, ökade krav i städerna på agrart överskott =>Frikoppling mellan samhälle och ekonomi

Marknadssamhällets framväxt 3. Framväxt av medelklass Ekonomiskt starka Ökad politisk makt Bakom omvandlingen till marknadsekonomi Behov av billig arbetskraft Människor blev en vara, arbetskraft

Marknadssamhällets framväxt 4. Nytt politisk-ekonomiskt system Fattigdomen börjar ses som ett problem Försöka förstå varför fattigdom uppstår Koppling folkmängd – tillgång på föda Smith, Malthus – naturlig balans som är självreglerande Varför låta staten bekosta fattigvården när marknaden kan göra det? Växte sig stark från 1830-talet

Samhällets självförsvar 1800-talets marknadsekonomi förödande Ny materiell livsstil sprids Anspråk på universalitet Reaktion på liberalismen under 1800-talet Två rörelser i ständig kamp: 1. Liberala 2. Samhällsförsvar

Kritik mot liberalismen Paradox 1 Staten tvingade fram liberalismen Staten reglerade marknaden Allt fler lagar stiftades som kunde garantera friheten Allt större byråkrati för att bevaka att systemet fungerade

Kritik mot liberalismen Paradox 2 När handeln från 1870-talet fick mer restriktioner (tull etc) så var det inte pga. Statens initiativ utan kom spontant från organisationer i det liberala systemet 1. Fackföreningar, organisationer agerade samtidigt för att skydda befolkning 2.Förändringar skedde utanför lagstiftningsområdet 3. Skedde i samtliga länder samtidigt 4. Även liberaler för lagstiftning t.ex. mot karteller

Kritik mot liberalismen Ej kollektivistisk konspiration – ej industrier, fackföreningar etc. som förstörde marknadens automatik Handel oförminskad, restriktionerna nödvändighet för att rädda folket och därmed samhället Människor styrs av mer än ekonomiskt välstånd, materiell standard. Införda regler handlade om säkerhet, skydd, hälsa

Kritik mot liberalismen Högre reallöner, men: Sociala katastrofen omfattande Förlorad själrespekt, nomader istället för bofasta, kulturell förnedring Övriga Europa – bättre process, ej skiften som tvingade bort individer, utan högre löner i städerna

Kritik mot liberalismen Afrika och Indien: Befolkningen slogs inte ut pga. Konkurrens av varor från Europa, utan för att den sociala strukturen slogs sönder Förr: stammar, fattigdom, egna matlager Nu: beroende av marknad, måste köpa