I dagligt tal är etik och moral samma sak. En livskompass som hjälper oss att orientera oss i den etiska terrängen dvs verkligheten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om människosyn och etik
Advertisements

Den som har flest prylar när han dör – vinner!
Etik och moral Vad innebär det?.
Liten begreppsgenomgång
Hur vet vi vad som är rätt/fel?
Hinduism - Indiens religion -
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
SAMHÄLLSKUNSKAP & RELIGION
Från KARMA till NÅD “När man bestämmer sig för att åstadkomma det som är av ett kreativt inflytande – då är inte längre det väsendet under lagen av orsak.
Muhammeds sunna och haditherna
Buddhismen Grundad av Siddharta Gautama Ca 2500 år sedan (500 f Kr)
Etik- Modet att välja!.
Etiska resonemangsmodeller
Ta ställning och handla!
Etik.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Munkar inom Hinduism.
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Etik och moral.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Harriet Borg Unander Leg psykolog
Symboler, heliga böcker, Gudar
RÄTT eller FEL? GOTT eller ONT?
Inriktningar inom judendomen
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Till steg 1 - utbildningen
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Filosofi 1.
Buddha Dharma – Buddhas väg
Etik.
Hinduismen och Buddhismen
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Islam Den sista av de tre systerreligionerna. Detta är alltså den yngsta av de tre religionerna.
Begrepp.
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Etik och moral.
ETIK. VAD MINNS JAG? Vad är moral? Vad är etik? MORAL NE:s förklaring Uppfattning om rätt och orätt. Våra val och våra handlingar visar på vår moral,
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
 Kristendom, Islam, Hinduism, Buddhism, Judendom.
Pliktetik: Kant. Kant försöker påvisa att den ”Moraliska Lagen” är den samma som det rena (praktiska) förnuftet. M.a.o. den grundläggande, mest fundamentala,
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Buddhism Buddha = Upplyst eller den som nått insikt.
Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken.
Vad vägleder eller hjälper dig när du ska avgöra vad som är rätt eller fel? ETISKA REGLER/MODELLER; PLIKT- eller REGELETIKEN, KONSEKVENSETIKEN, SINNELAGSETIKEN.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Religionskunskap Att undersöka tro.
Vilken typ av konflikt står du inför?
Buddha Dharma – Buddhas väg
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Taoism och konfucianism – livsfilosofier ifrån Kina
Abrahamitiska världsreligionerna
Religionens namn Kristendomen.
Hinduismen.
En samling kulturella och andliga traditioner
Och hur ska man göra rätt?
HINDUISM.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Sociologi Introduktion.
Etik och moral.
sanátana dharma – den eviga läran
Buddhismen.
Etik & moral.
Buddha Dharma – Buddhas väg
Vad är regeletik, konsekvensetik och sinneslagsetik
Hur uppkom religionerna?
Presentationens avskrift:

I dagligt tal är etik och moral samma sak. En livskompass som hjälper oss att orientera oss i den etiska terrängen dvs verkligheten.

Kommer grekiskans ethos som betyder sed. Läran om moralen, den teoretiska vetenskapen bakom varför vi agerar som vi gör… vår moral. Etik är filosofin kring moralen vilket är beteendet som etiken ger upphov till.

Kommer från latinets morales och betyder ungefär det som rör sederna. Handlar om hur vi som enskilda individer beter oss i vardagslivet, rent praktiskt.

MORAL är alltså sättet vi beter oss på och ETIK är filosofin/vetenskapen bakom hur vi beter oss på. Om en individs etiska ståndpunkter (det personen teoretiskt säger sig stå för) inte stämmer överens med individens moral (det sätt individen agerar på – de handlingar personen utför) brukar man tala om dubbelmoral.

Etik är en fråga om att leva medvetet. Även inom etiken är det viktigt att utgå från en människosyn, denna avgörs hur man ser på människan. Tror vi att människan är fri eller ofri, självisk eller osjälvisk, tror vi att hon formas av arvet eller miljön och hur ser vi på manligt och kvinnligt?

"Den gyllene regeln" är en grundläggande etisk princip som återfinns inom de flesta religioner och andra filosofiska och etiska läror. Den visar hur lika människors moraliska grundtankar är oavsett var vi lever, vilka vi är eller vilket språk vi talar. Den äldsta nedtecknade varianten härstammar från Konfucius, ca 500 år f.v.t (f.kr.) Principen kan uttryckas både positivt ("gör mot andra som du själv vill bli behandlad") och negativt ("gör inte mot andra som du själv inte vill bli behandlad"). Nedan är exempel på olika religioners formuleringar av principen.

Bahá'í-tron Var alltid vänlig mot dina medmänniskor, var deras tjänare och älska dem med ren ande även om de är din fiende. ('Abdu'l-Bahá). Buddhismen Plåga inte andra med det som pinar dig själv. (Udanavarga 5:18) Om man vill bli lycklig, måste man också hjälpa andra, eftersom ens egen lycka är beroende av andra. Det är inte konstigare än så. (Tenzin Gyatso, den 14:e Dalai Lama) Islam Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. (Haditherna) Jainismen I lycka och lidande, i glädje och sorg bör vi se på alla varelser som vi ser på oss själva och bör därför avstå från att tillfoga andra sådana skador som vi inte önskar tillfoga oss själva. (Cogashastra 2:20) Judendomen "Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Torahn. Det övriga är förklaringar. Gå och läs!" (Hillel)

Konfucianismen Finns det någon grundsats som bör tillämpas under hela livet? Säkert är regeln om kärleksfull godhet en sådan. Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig. (Analekterna 15:23) Kristendomen Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matt. 7:12, Bibel 2000) Sikhismen Döm andra så som du dömer dig själv. Hinduismen Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig. (Mahabharata 5:17) Taoismen Anse din grannes vinst som din egen vinst, och anse din grannes förlust som din egen förlust. (Tai Shang Kan Ying P'ien) Zoroastrianismen Endast den karaktär är god som inte mot andra gör något som inte är bra för honom själv. (Dadistanidinik 94:5)