Större skred i Sverige

Skreddatabasen  ca 1300 registrerade skred, ras, erosions- och övriga jordrörelser  tillhörande beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge, konsekvens etc.  vissa större skred har utförligare beskrivning; orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring, foton, dokument m.m.

Vagnhärad, 23 maj, 1997 Vagnhärad, 1997

Vagnhärad, 23 maj, 1997 Förutsättningar och orsaker Området bebyggdes under 1970-talet. Dessförinnan hade slänten varit betesmark. Efter skredet utfördes en noggrann genomgång och kartläggning av områdets geotekniska egenskaper. Huvudorsaken till skredet var att slänten, som var en brant lerslänt med relativt låg hållfasthet och artesiska portryck, hade en säkerhetsfaktor nära 1,0. Artesiska portrycksnivåer innebär höga portrycksnivåer, som motsvarar en grundvattenyta över markytan Det är mest troligt att en kombination av två eller flera av följande faktorer utlöste skredet: - För årstiden kraftiga regn, eventuellt i kombination med en vattenläcka, som höjde portrycken - Erosion och små lokala skred utmed åkanten - Återkommande markrörelser som reducerade hållfastheten - Vattenståndet i Trosaån var lågt under en period Den gjorda utredningen (SGI Rapport 56, 1998) visar, att om Skredkommissionens anvisningar funnits och följts vid den tid då exploateringen planerades, hade lerslänten inte upplåtits för bebyggelse utan förstärkningsåtgärder.

Småröd, 20 dec, 2006 Småröd, 2006

Småröd, 20 dec, 2006 Förutsättningar och orsaker Den utlösande faktorn och orsaken till skredet var uppläggningen av schaktmassor i en omfattning som var mycket större än planerat. Belastningen utlöste skredet och fick en så stor omfattning till följd att det förekom kvicklera i området. Den beräknade säkerhetsfaktorn mot brott var för lågt beräknad i området där jordskredet ägde rum och glidytan blev mycket stor på grund av lerans känslighet för störning, som ledde till ett progressivt brott. Förekomst av lera med mycket hög sensitivitet, sk. kvicklera, innebär att området blir mer känsligt för belastning. Orsaken är att hållfastheten reduceras av uppkomna rörelser. Således kan ett lokalt skred i anslutning till tryckbanken ha utlöst ett progressivt skred. Risken med kvicklera bemöts normalt med att man enligt Vägverkets regelverk väljer en högre säkerhetsfaktor vid projekteringen av bygget. Genom valet av jordlagrens hållfasthet kan man beräkna säkerhetsfaktorn och påföljande valet av förstärkningsåtgärder efter behov. Det var alltså upplägget av de stora fyllnaderna som förorsakade skredet, markens höga sensitivitet (förekomst av kvicklera) i samband med släntens lutning samt att säkerheten var lägre än vad som krävs i bruksskedet (Vägverkets oberoende utredningsgrupp 2007).

Småröd, 20 dec, 2006 Småröd, 2006

Tuve, 30 nov, 1977 Tuve, 1977

Tuve, 30 nov, 1977 Förutsättningar och orsaker Flera faktorer bidrog till att skredet utlöstes och fick den stora omfattningen. De viktigaste faktorerna var den brant lutande bergytan under leran vid Tuve Kyrkväg, artesiskt grundvattentryck under lerlagren och sannolikt även i silt- och sandskikten i leran, låg skjuvhållfasthet, förekomst av kvicklera, exploatering av området som inneburit ökad belastning samt vibrationer på grund av trafik. Till detta skall läggas att november månad var ovanligt nederbördsrik. Ytterligare faktorer som kan ha bidragit är eventuellt läckage från vatten- och avloppsrör längs Tuvebäcken och eventuellt otillräcklig dränering på grund av igensatt eller för klent dimensionerad vägtrumma under Tuve Kyrkväg. Tuveskredet – en "väckarklocka" Tuveskredet var en "brytpunkt" för synen på skredriskerna ur ett samhällsperspektiv. Skredet blev en ”väckarklocka”, och bl a tillkom Skredkommissionen som en följd av skredet. Räddningsverket har efter Tuveskredet fått regeringens uppdrag att ansvara för en riksomfattande kartering av skredriskerna inom bebyggda områden. Karteringsmetoden har utvecklats i samråd mellan Räddningsverket, Statens geotekniska institut och Chalmers Tekniska Högskola.

Tuve, 30 nov, 1977 Tuve, personer omkom, 436 personer blev hemlösa och 65 bostäder förstördes.

Sysslebäck, 8 maj, 1997 Sysslebäck, 1997

Sysslebäck, 8 maj, 1997 Förutsättningar och orsaker De stora regnmängderna samtidigt som marken var tjälad inom huvuddelen av nederbördsområdet medförde att ytvattenavrinningen fick ett mycket snabbt förlopp. Även de omfattande kalhyggena bidrog i stor utsträckning till att ytterligare öka avrinningshastigheten mot dalgången. Jordmassan i sluttningen utgjordes i huvudsak av en siltig sandig morän. Släntlutningen i skredområdet har uppmätts till mellan 25 och 30°. Denna lutning fortsätter uppåt i sluttningen ca 150 m varefter lutningen avtar till mellan 10 och 15°. Hela sluttningen är kalhuggen. Cirka 50 m ovanför skredområdet korsas kalhygget av en traktorväg. En bäck, som normalt har sin fåra i södra delen av den kalhuggna sluttningen, hade svämmat över, och en del av vattnet leddes via den korsande traktorvägens körspår ut på kalhygget och vidare ned över sluttningen. Påspädningen av detta vatten var sannolikt orsaken till utlösningen av skredet. Vid kontroll av skredområdet två dygn senare konstaterades att jorden var tjälad ca 10 cm under skredets bottenyta.

Surte, 29 sep, 1950 © Lantmäteriet, Diarienummer I2013/00620 Surte före skredet

Surte, 29 sep, 1950 Surteraset var ett av efterkrigstidens många jordskred i Västsverige och inträffade i Surte (ca 1,5 mil norr om Göteborg) Skredet ägde rum den 29 september klockan vid Surte södra station och bara minuter tidigare hade ett tåg med 800 passagerare passerat. Skredet varade mindre än 3 minuter, det var 400 meter brett och 600 meter långt (24 hektar) med en uppskattad jordvolym på 3 miljoner m³, vägande 10 miljoner ton, som kanade ut mot och delvis ner i Göta älv. Rasmassan kom sedan att blockera älven flera veckor för större båttrafik. Husen som drogs med i skredet flyttades upp till 150 meter. Fler än 30 bostadshus förstördes, men bara en person omkom. Över 450 familjer blev hemlösa.

Surte, 29 sep, 1950 Surte efter skredet, 1950

Ballabo, 16 apr, 1996 Vidare inträffade skredet längs en sträcka av älven där denna kröker och den västra stranden som bildar "ytterkurva" är särskilt utsatt för erosion. Utförda lodningar visar på en brant undervattensslänt, som bildats av pågående erosion i älven, och eventuellt även mindre undervattensskred. Utredningen visar att det vid skredtillfället rådde lågt vattenstånd i älven i kombination med förhållandevis höga portryck (högt grundvattentryck) i omgivande mark. Ett flertal faktorer har sannolikt medverkat till skredet. Utförda beräkningar i sektionen norr om skredet visar att även denna slänt är mycket nära brott. Detta talar för att den skredade slänten hade en mycket låg säkerhet mot brott. Ballabo, 1996

Ångermanälven, nu Sollefteå, Ångermanälven

Exempel på data ur skred- databasen Skreddatabasen

Exempel på sökning, platsnamn

Skreddatabasen Exempel på sökning, platsnamn

”Jätteskred” från Weichsel

Idag är SGI sysselsatta med att skredriskkartera ett flertal älvdalar i Sverige, bl.a. Norsälven som du ser här till vänster.

Fråga Jim, Charlotte eller Ann-Christine om du vill veta mer om skred!