Myrmarker en introduktion Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER
Advertisements

Bildspel om växter Artkunskap.
Algblomning i Östersjön 2005
Repetition inför NP i biologi
Ekosystem - Sjön.
@ Karins skogshästhage.
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Urvalskriterier Kriterier – För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) – Livsmiljöer där mångfalden utvecklas.
Dränering och växtnäring
Sand, sol, vind & vatten Uteklassrum sÅNNARNA
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
”hur allt hänger samman”
Orsaker till brunifieringen
Vatten.
MILJÖ.
Fördjupad analys av försurningsdata för skogsmarken
EKOLOGI En av världens äldsta vetenskaper?.
Ekologi.
Lavar = svamp + alg Algen innehåller klorofyll och tillverkar ”mat”- druvsocker till både svampen och sig själv Svamptrådarna (mycelet) bildar.
Stephan J. Köhler & Stefan Löfgren Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Av : Laksana Baskaran och Sebastian Mossberg 8C HT 2011
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Insjön.
Försurning.
Hållbara Konsumtions- och Produktionsmönster Varför Jordbruk - Vatten?? 70% av uttaget av vatten från sjöar/vattendrag/grundvatten för jordbruksbevattning-
Ekosystem - Skogen.
Marken och skogen.
Naturvårdsgruppen - Dialog om miljöhänsyn
Text av Emran Safi Myskoxe.
Försurning, Av Ebba och Emma.
Skogen Tävlingen.
Vad ska du äta och varför ?
Svenska växter och djur
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
References, search, databases Thur i Milos Pernilla Andersson, librarian.
– levnadsmiljöer försvinner
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Liv och miljö i svenska ekosystem
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Overview  Long-term monitoring of soil conditions  Forest land, wetlands and pasture  Recurrent inventory with 10 year interval  Co-ordinated with.
Akvatiska och terrestra system
Vilka är förutsättningarna för liv?
ATMOSFÄRENS FUKT 1. Vattens läge 2. Hydrosfären och Vatten Cykel 3. Luft Fuktighet 4. Adiabatiska Processen 5. Moln 6. Nederbörd.
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Seminarium globala ekosystem Författare : Jonas Carlborg, Mikael Jonsson, David Nilsson.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Paleoekologi Myrarnas postglaciala utveckling Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution Vissa bilder från Stefan Wastegård, Sthlm.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Sphagnum-biologi Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution.
Bevarandemål – Ädellövskog Flerskiktad ädellövskog bestående av främst bok med inslag av ek, hassel och tall. Antalet grova träd bör vara cirka 20 per.
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Växtekologisk orienteringskurs Göteborgs Universitet 2011.
Jordskorpans sammanställning Kristall struktur av kvarts (SiO 2 )
Jordskorpans sammanställning Kristall struktur av kvarts (SiO 2 )
Mid-latitude deciduous forest Foto: Mats & Pontus.
Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.
Myrarnas bildning, strukturer och landformer Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution.
SAFETY EQUIPMENT USED IN MARITIMEOPERATIONS One of the most important sections in maritime courses consists of boat and ship operations. Safety is an important.
Paleoekologi Myrarnas postglaciala utveckling Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution Vissa bilder från Stefan Wastegård, Sthlm.
Myrserien Växtekologisk orienteringskurs. Myrserien.
Europas sista vildmark?
Ekologi.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Miljö kemi.
Veckans fördjupning handlar om något som vi kan hitta i skogen
Arktisk och Alpin Tundra
Sjöar som ekosystem.
Ekologi: Östersjön.
Innerskärgården, förutsättningar och åtgärdsbehov
Presentationens avskrift:

Myrmarker en introduktion Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution

Håkan Rydin, kursledare Fia Bengtsson, kursassistent artbestämning, exkursioner etc gästlärare: Lars Lundin, hydrologi Mats Jonsell, insekter Sebastian Sundberg, restaurering och monitoring

Torv = växt- och djurförna som ansamlas under vattenmättade syrefria förhållanden Stillastående vatten blir snabbt syrefritt Gradvis övergång från levande till dött material Lagras på plats (sedimenterar inte) Innehåller ca 50 % kol Vad är torv?

Organiskt material (% av torrvikt) Askhalt (% av torrvikt) Landva et al. (1983) Peat Peaty organic soils Organic soils Soils with organic content Agriculture Canada (1987) Joosten and Clarke (2002) Andrejko et al. (1983) Peat Peaty muck Muck Organic clay or silt Non-peat 30 Organic soils Peat Mankinen and Gelfer (1982) Peat Torv som jordart Minimum 30-80% organisk halt i olika jordartsklassifikationer

Fig. 5.2 A C B

Brunmossa Carex rhizom Sphagnum

Torvklassifiering – botaniskt ursprung GrundtyperUndertyper Sphagnum-torv – SCS – Starr-Sphagnum-torv Starrtorv – C (Carex) SC – Sphagnum-starrtorv LC – Ved-starrtorv BC – Brunmoss-starrtorv Vedtorv (> 50 % ved) L – lignid (trädved) N – nanolignid (ris) SN – Sphagnum-vedtorv CL – Starr-vedtorv

Open Ombrotrophic Minerotrophic Marsh Phragmites (Phr), Scirpus (Sci), Equisetum (Eq), Sedge (C) Open Bog Nanolignid-Sphagnum (NS), Eriophorum-Sphagnum (ErS), Sphagnum (S) Open Fen Sedge-Sphagnum (CS), Sphagnum-sedge (SC), Sedge (C), Brown moss-sedge (BC), Sedge-Brown moss (CB), Brown moss (B) Wooded Bog Lignid-Sphagnum (LS), Nanolignid-Sphagnum (NS), Sphagnum (S) Swamp Forest and Wooded Fen Sphagnum-lignid (SL) Sedge-lignid (CL), Lignid-Sphagnum (LS), Lignid-sedge (LC), Nanolignid-Sphagnum (NS), Nanolignid-sedge (NC) Wooded Torven berättar vilken myrtyp som bildade torven

Klassificering i Kanada – USAvon Posts humifieringsskala Fibric Weakly decomposed, botanical origin readily identified. H1 Oförmultnad H2 Lågförmultnad H3 Lågförmultnad H4 Lågförmultnad Mesic (Can) = Hemic (US) Medium decomposed, botanical origin indistinct but still recognizable, material partly amorphous humus. H5 Medelförmultnad H6 Medelförmultnad Humic (Can) = Sapric (US ) Strongly decomposed, botanical origin very indistinct, dominated by amorphous humus. H7 Medelförmultnad H8 Högförmultnad H9 Högförmultnad H10 Fullständigt förmultnad Torvklassificering efter nedbrytningsgrad = humifieringsgrad Detaljer i exkursion 2 och Table 5.2

0.5 mm Låghumifierad H1-4 H7H5-H6

Våtmark (wetland) – Land med vattenytan nära markytan. Marken är vattendränkt stor del av året. Dominerande organismer anpassade till blöta och syrefattiga förhållanden. Myr (mire) – Våtmark med torvbildande växter, högt vattenstånd, syrebrist Torvmark (peatland) – Mark med minst 30 cm torvdjup Våtmark, myr och torvmark RIS (Riksskogstaxeringen, Markinventeringen): Torvjord (> 3 dm) Torvartad jord (< 3 dm)

Våtmark Myr Stränder Sumpskog Stränder, mader Gräns mellan terrester och akvatisk miljö Sällan med torv

Stränder, mader sällan med torv

Våtmark Myr Stränder Sumpskog Våtmark med trädtäckning Kan vara torvtäckt

Barrsumpskog Kan ha torv

Lövsumpskog Kan ha torv

Våtmark Kärr Minerotrof myr vattnet har passerat genom mineraljord Mosse Ombrotrof myr allt vatten och näring via nederbörden Myr Våtmark med torvbildande växttäcke Stränder Sumpskog

Torvkupol som isolerar vegetationen från tillrinnande markvatten tall Ill: C Lind Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr pH 4 – 8,5 Brunmossor Sphagnum pH 3,5 – 4,5

Exempel i Uppland Sphagnum papillosum Sphagnum fallax Carex lasiocarpa Carex rostrata Eriophorum angustifolium Menyanthes trifoliata Phragmites australis Indikatorer är region-specifika Sphagnum papillosum växer på mosse i maritima områden, tex västra Sverige, Brittiska öarna Hur vet man om det är ett kärr eller mosse? Leta efter kärrindikatorer = arter som indikerar minerotrofi arter som finns i kärr men som inte tål mossens miljö växer fram till mossekanten men inte ut på mossen

Våtmark RikkärrFattigkärr Kärr Myr Kärr Minerotrof myr; tillskott av näring genom att vattnet har passerat genom närliggande mineraljord Gradient från rikkärr till fattigkärr (variation i pH, Ca och växtdiversitet)

Hur skiljer man på rikkärr och fattigkärr? Rikkärr Domineras av brunmossor Rik och divers flora Örter (bla orkideer) Fattigkärr Domineras av Sphagnum Fattig flora med starr (Carex)

Vitmossa (torvmossa) Sphagnum papillosum Brunmossor: Scorpidium cossonii, Calliergon giganteum

Fattig flora, starrRik flora, orkidéerrisvegetation, tuvull tall Ill: C Lind Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Extremrikkärr pH 7 – 8,5 Rikkärr pH 5 – 7 Fattigkärr pH 4 – 5,5 Brunmossor Sphagnum Tallmosse (kantskog) pH 3,5 – 4 Öppen mosse (mosseplan)

Fattigkärr Sphagnum (vitmossor) Starr Rikkärr Brunmossor Orkideer

Våtmark TallmosseÖppen mosse Mosse Myr Mosse Ombrotrof myr = allt vatten och näring kommer via nederbörden. Extremt näringsfattigt och med lågt pH

Tallmosse

Öppen mosse (kalmosse): Sphagnum, dvärgris

Våtmark RikkärrFattigkärrTallmosse Öppen mosse KärrMosse Myr Stränder Sumpskog

Canadian wetland classification Wetlands Fen Bog Marsh Swamp forest Shallow water Wetland classes: Channel fen Basin fen Feather fen Palsa fen etc Wetland forms: based on surface morphology and patterns

Peatland classes Permanently or seasonally flooded by lake or stream water. Mostly mineral substrate, sometimes with peat. Open vegetation Marsh Not flooded by lake or stream water Swamp, fen bog

Marsh (mad, strandäng)

Peatland classes Permanently or seasonally flooded by lake or stream water. Mostly mineral substrate, sometimes with peat. Open vegetation Marsh Not flooded by lake or stream water –Trees (> 2 m) with canopy cover >25% Indicators of minerotrophy present. Trees often dense and sometimes large enough to be merchantable Swamp forest Indicators of minerotrophy absent. Trees generally smaller and more sparse Wooded Bog –Tree cover <25% Fen, Open bog

Conifer swamp (barrsumpskog) Deciduous swamp (lövsumpskog) Wooded bog (tallmosse)

Peatland classes Permanently or seasonally flooded by lake or stream water. Mostly mineral substrate, sometimes with peat. Open vegetation Marsh Not flooded by lake or stream water –Trees (> 2 m) with canopy cover >25% Indicators of minerotrophy present. Trees often dense and sometimes large enough to be merchantable Swamp forest Indicators of minerotrophy absent. Trees generally smaller and more sparse Wooded Bog –Tree cover <25% Indicators of minerotrophy present Fen Indicators of minerotrophy absent Open bog

Poor fen (fattigkärr) Rich fen(rikkärr) Open bog (kalmosse, öppen mosse)

fukthed fuktig skog strand- vegetation fuktäng alpina kärr gungfly- myr örtrikt kärr sump- skog myr Gradvis övergång till andra våtmarker tunn torv eller mineraljord torv

Ombrotrof Oligotrof till mesotrof Mesotrof eller eutrof Oligotrof Minerotrof pH Näringsregim Glest trädtäcke Skog Öppet Fuktigt Vått Mycket vått Öppet vatten Torvmark kalmosse strand rikkärr Tunn torv eller mineraljord Våtmarker tallmosse fattigkärr lövsumpskog barrsumpskog

Myrarnas huvudgradienter GradientMiljöfaktor Rikkärr  fattigkärr  mosse pH Baskatjoner (Ca) Mikrotopografi tuva  hölja Grundvattennivå Syretillgång Myrkant  myrvidd Skugga Torvdjup Mikroklimat Produktivitet Oligotrofi  mesotrofi  eutrofic Kväve Fosfor Kalium

Scorpidium spp. Calliergon spp. Sphagnum warnstorfii Sphagnum teres Calliergonella cuspidata Campylium stellatum Sphagnum fallax Sphagnum papillosum Sphagnum angustifolium Sphagnum fuscum Sph. rubellum Sph. balticum Sph. cuspidatum Schoenus ferrugineus Carex pauciflora Eriophorum latifolium Ophrys insectifera Carex flava Parnassia palustris Epipactis palustris Menyanthes trifoliata Eriophorum angustifolium Carex lasiocarpa Scirpus hudsonianus Carex rostrata hummock Vaccinium uliginosum Rhododendron tomentosum Eriophorum vaginatum Calluna vulgaris Scheuchzeria palustris Rubus chamaemorus Rhynchospora alba Pinus sylvestris pool hollow Fen - minerotrophic mireBog - ombrotrophic mire Extremely rich fen pH Rich fen pH Poor fen pH Pine bog Bog plane pH Ill: C Lind

Sphagnum fuscum S. rubellum S. balticum S. tenellum S. cuspidatum Högvatten Lågvatten Mossens mikrotopografi – tuva och hölja tuva fastmatta lös- botten mjukmattagöl tuva hölja

Tuvor och höljor S. fuscum S. balticumS. cuspidatumS. tenellumS. rubellum

Högmossar

Sluttande mossar

Sluttande kärr

Myrkomplex med flarkar

Blandmyrar (strängar = mosse, flarkar = kärr)

Terrängtäckande mosse (Blanket bog), Norge, Brittiska öarna

N kalmosse tallmosse Laggkärr Utlopp vatten- delare I morgon: Exkursion till Ryggmossen sump- skog

Förberedelser Kapitel 1 Glossary Exkursionsguide Ta med Fältlunch Anteckningsmaterial Lupp Stövlar (eller gå i gympaskor och bli blöt) I morgon: Exkursion till Ryggmossen

Ombrotrof Oligotrof till mesotrof Mesotrof eller eutrof Oligotrof Minerotrof pH Näringsregim Glest trädtäcke Skog Öppet Fuktigt Vått Mycket vått Öppet vatten Torvmark kalmosse strand rikkärr Tunn torv eller mineraljord Våtmarker tallmosse fattigkärr lövsumpskog barrsumpskog

Fattig flora, starrRik flora, orkidéerrisvegetation, tuvull tall Ill: C Lind Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Extremrikkärr pH 7 – 8,5 Rikkärr pH 5 – 7 Fattigkärr pH 4 – 5,5 Brunmossor Sphagnum Tallmosse (kantskog) pH 3,5 – 4 Öppen mosse (mosseplan)

Sphagnum fuscum S. rubellum S. balticum S. tenellum S. cuspidatum Högvatten Lågvatten Mossens mikrotopografi – tuva och hölja tuva fastmatta lös- botten mjukmattagöl tuva hölja