PROJEKTERINGSPROCESSEN Ulf Stanley

PROJEKTERINGSPROCESSEN Processen delas in i olika skeden: Utredningsskede Programskede Systemskede Bygghandlingar

PROJEKTERINGSPROCESSEN

UTREDNINGSSKEDE Syftet med arbetet i utredningsskedet är att ge en översiktlig beskrivning av: Projektets storlek Lokalisering Innehåll Tids- och kostnadsramar Finansiering mm

PROGRAMSKEDE Syftet med programskedet är : Konkret precisera projektets alla krav och önskemål på projektet. Klarlägga alla förutsättningar och villkor som kan påverka arbetet i det kommande projekteringsarbetet.

PROGRAMSKEDE Programhandlingen är en skriftlig samman- fattning av de väsentliga krav som ställs på: Ytor Volymer Utseende Form Projektets allmänna och tekniska funktion

PROGRAMSKEDE Programhandling innehåller tex: Verksamhetsbeskrivning Lokalprogram Rumsfunktionsbeskrivning Tekniska krav Krav byggsystem Geoteknisk utredning Miljökonsekvensbeskrivning MKB Identifiering av arbetsmiljörisker

SYSTEMSKEDE Syftet med systemskedet är : System-/Huvudhandling består av ritningar och beskrivningar som redovisar projektet med avseende på utformning, konstruktioner och installationer I System-/Huvudhandlingsskedet preciseras kraven på de tekniska huvudsystemen och speciallösningar med principiella upplägg redovisas Projektets teknikinnehåll utvecklas och samordnas. Installationernas förläggning och utrymmes behov fastställs. Byggnadens utformning anpassas till valda system och därefter fastställs den konstruktiva utformningen inklusive alla stomstabiliserande element. Fastställande av installationer och byggnadskonstruktion medför att även planlösningarna klarläggs. I och med System-/huvudhandlingens färdigställande har projektet drivits så långt att en säker bygglovshandling kan upprättas och ett bygglov sökas.

SYSTEMSKEDE Systemhandling innehåller tex: Allmän redovisning Alla inblandade konsulter upprättar tillsammans teknisk redovisning innehållande: Motiven för val av tekniska systemlösningar Generalitets- och flexibilitetsnivåer Möjligheter och begränsningar för de valda lösningarna

SYSTEMSKEDE Arkitekt (A) Byggdelsbeskrivning Typrumsbeskrivning Beskrivningar av ljudkrav och ljudkriterier – Kan utföras av Ljudkonsult Beskrivningar av brandskyddskrav, prel. Brandskyddsdokumentation BSD – Kan utföras av brandkonsult Tillgänglighetsbeskrivning – Kan utföras av tillgänlighetskonsult Areor, volymer och relation Situationsplan Våningsplan Sektioner Fasader

SYSTEMSKEDE Byggnadskonstruktion (K) Dimensioneringskriterier, och viktigare för detaljprojekteringen styrande ledtal och nyckeltal Övergripande planer och snitt som avser bärande stomme Energiberäkning – Kan även utföras av installatör

SYSTEMSKEDE Mark (M) Markbyggnadsbeskrivning Grundläggningsbeskrivning Geoteknisk rapport (inkl. rapport om förekomst av farliga ämnen och ev.saneringsbehov) Planer och snitt Yttre VA, VVS och El Förslagsvis ges markonsulten uppdraget att ta in uppgifter som berör mark från de övriga teknikkonsulterna och sammanställer dessa på markhandlingen.

SYSTEMSKEDE Installationer Respektive teknikkonsult upprättar teknisk redovisning på byggnaden innehållande: Tekniska systemlösningar för installationer, redovisade med flödesscheman, dimensioneringskriterier och anläggningsbeskrivning. Preliminära värden på dels dimensionerande värmeeffekt och eleffekt, dels årlig värme- och elbehov. Översiktlig livscykelanalys för de valda systemen och för byggnaden i dess helhet. Energiberäkningar – Kan även utföras av Byggnadskonstruktör Våningsplaner redovisande system Planer och snitt, storlek schakt och aggregatrum samt förläggning huvudstråk Teknikkonsulterna har speciellt att beakta korsningspunkter mellan olika system Regelbundna samordningsmöten, Teknikmöten, hålls för att upptäcka och förhindra kollisioner systemen emellan och mellan systemen och konstruktionen.

BYGGHANDLINGSSKED Syftet med Bygghandlingsskedet är : Bygghandlingar är en samling dokument i form av ritningar och texthandlingar vilka innehåller den information som behövs för produktion av byggnaden eller anläggningen. I Bygghandlingen fastställs kraven på kvalitet och utförande hos projektet. På byggritningar redovisas sådant som behöver illustreras grafiskt till exempel provisorier, etappindelning, planer, monteringsanvisningar etc. Byggritningar kan delas in i fem huvudkategorier:

BYGGHANDLINGSSKED Sammanställningsritningar – Visar en helhetsbild av projektet med avseende på ingående delars läge, omfattning och inbördes samband samt hänvisning och måttsättning. Uppställningsritningar – Visar sammansatta delar av ett hus eller en anläggning som en separat enhet, till exempel trappor för att belysa hur hopfogning eller montering skall utföras. Förteckningsritningar – Visar mått och utförandedata hos en grupp av komponenter av en viss typ, till exempel dörrar eller fönster. Komponenten skall kunna tillverkas utifrån förteckningsritningen.

BYGGHANDLINGSSKED Detaljritningar – Visar detaljer av ett hus eller en anläggning, vanligtvis i större skala, med ingående fakta om form, konstruktion, montering och hopfogning. Samordningsritningar – Visar samordningen konsulterna emellan. Ritningarna är att betrakta som arbetsmaterial under projekteringen och kan utformas som sammanställnings-, uppställnings- eller detaljritningar.