Nuläge och utmaningar i elevhälsan. SKL:s elevhälsoundersökning  Varför undersökning?  Vad visade den?  Reflektioner  På gång.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
´ Tillgång till elevhälsa – ett lotteri för eleverna
Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina.
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
Elevhälsans medicinska insats
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Hur är läget i kommunerna? • 31 kommuner har inventerat sitt bostadsbestånd • Flest hinder kvar i vårdcentraler, socialkontor och skolor • Hälften har.
Plug in riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt visar SKL:s öppna jämförelser att ca 77% fullföljer.
Läroplansträff Välkomna. Dagens arbete Björkbackaskolan presenterar sitt framgångsrika arbete med lärandeuppdraget Bedömning för lärande -
Elevhälsovården Rikskonferens 14 sept 2009
Information om UPP- centrums öppna jämförelser av barn- och skolhälsovårdens/elevhälsans insatser kring barns och ungdomars psykiska hälsa UPP- centrum=
Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet Tid för varje elev i en jämlik skola Reformer för att vända utvecklingen i skolan.
Hälsa, lärande och trygghet
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Information inför skolstart år 6 HT-2013
Ann-Britt Åsebol Riksdagsledamot sedan 2010 Bakgrund som lärare, skolledare, lärarutbildare Startat frigymnasium Arbetar i socialförsäkringsutskottet.
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Disposition och utgångspunkter
Elevhälsan - utveckling för hela skolan!
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Generella synpunkter Tydlig och mer lättöverskådlig struktur Bra med gemensam reglering för verksamhetsformer och huvudmän Bra att förskolan blir egen.
Dagordning Ny rektor Ny elevhälsa Ledigheter
Att bryta långvarig skolfrånvaro Workshop 8 oktober Psynk
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Erfarenheter av särskilt pedagogiskt stöd till studerande Jan Hallén, rektor Annette Gottfridsson, specialpedagog.
Elevhälsan Röbäcks skolområde rev
Ansvar gentemot vem/vilka?
VÄLKOMNA Föräldramöte
Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats
Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden
Föräldraråd Syfte: En möjlighet för föräldrar att medverka i och ha inflytande på skolans verksamhet som helhet Att vara en diskussionspart.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
VIKTIGA BESLUT OCH SVÅRA VAL Om ungdomar och alkohol RUBRIK (Century Gothic 28) Text (Garamond 24)
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolan som arena för psykisk hälsa Tjugo pilotskolor i Enköpings och Älvkarleby kommuner I samarbete med Landstinget i Uppsala län.
Regelbunden tillsyn i Timrå kommun Återföring. Innehållet Inledning Genomgång av beslut Systematiskt kvalitetsarbete Vad händer sedan? SPSM.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Hjärtligt välkomna till oss på Hörningsnässkolan Föräldramöte september 2016.
Kartläggning Skolkuratorer 2017 Delrapport: Västra Götaland
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?
Skolan som arena för psykisk hälsa
Skolinspektionen i Almedalen 2017
LINDESKOLANS HANDLINGSPLAN för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Psykisk hälsa Främsta orsaken till sjukfrånvaron i stora delar av västvärlden 45 % av pågående sjukskrivningar i Sverige (70 miljarder kronor) Nedsatt.
Vad är studiero? Eleverna kan ägna sig åt de planerade aktiviteterna
Arbetsterapeut i skolan
Varannan i mål - En kvalitetsgranskning av gymnasieskolors förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning Skolinspektionens dag 2009.
Avdelningen för vård och omsorg
Framtidens elevhälsa Stockholm september
Ny Remissrutin till BUP
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Elevhälsan – en kartläggning av aktiviteter
Personen från Skolverket
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Samverkansråd
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Strategi för hälsa ”Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård ska.
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Specialpedagogisk samordnare, Örebro Kommun Malin Nilsson
Presentationens avskrift:

Nuläge och utmaningar i elevhälsan

SKL:s elevhälsoundersökning  Varför undersökning?  Vad visade den?  Reflektioner  På gång

Förvaltningsnivåns perspektiv Webbenkät till alla kommuner (mars 2015), svarsfrekvens 84 %  Grundskolans elevhälsa i kommunens skolor  Personalsituationen (rekryteringsbehov, vakanser)  Stöd till skolornas elevhälsoarbete  Elevhälsans kvalitet  Behov och utmaningar

Kommunernas organisation av elevhälsan  I hälften – de flesta yrkesgrupperna anställda på förvaltningsnivå  I mer än en tredjedel – de flesta yrkesgrupperna anställda på skolnivå  I resten (14 %) – ungefär hälften vardera  Det varierar mellan yrkesgrupperna

Yrkesgrupperna  Tillgång till alla kompetenser som regleras i skollagen  Över hälften har ytterligare yrkesgrupper anställda: - talpedagoger (50 %) - logopeder (41 %) - studie- och yrkesvägledare som del i teamet (37 %) - annan (31 %) - socialpedagog (21 %)

Nöjdhet med organisationen  76 % nöjda med sin organisation, 21 % delvis och 3 % missnöjda  Särskilt nöjda med: - samarbetet mellan de anställda inom elevhälsan - rektorernas tillgång till elevhälsans kompetenser - rektorernas möjligheter att påverka elevhälsan utifrån skolans behov  Åsikterna påverkas inte av elevhälsans organisation

Vakanser Fyra av tio kommuner har ett fåtal eller flera vakanser:  Specialpedagog (60%)  Skolpsykolog (49 %)  Speciallärare (22 %)  Skolsköterska (22 %)  Skolläkare (15 %)  Skolkurator (14 %)

Orsaker till vakanser  Få personer inom yrkesgruppen (60 %)  Konkurrens med andra kommuner (59 %)  Annat (20 %)  Långt från större kommuner och lärosäten (19 %)  Vi kan inte erbjuda de löner som krävs (10 %)

Stöd till skolornas elevhälsoarbete  Dialog med rektor om elevhälsan (98 %)  Dialog med rektor om hur elevhälsan fungerar (94 %)  Dialog med rektor om tillgången till yrkesgrupperna (85 %)  Stöd till skolornas elevhälsoarbete (98 %) - Kompetensutveckling av yrkesgrupperna - Styr kompetenser till skolorna efter behov - Kompetensutveckling av rektorerna

Kvalitet  Elevhälsan fungerar i stort sett lika bra på alla kommunens skolor (73 %)  Elevhälsans kvalitet varierar relativt mycket mellan kommunens skolor (21 %)

Utmaningar inom elevhälsan (ganska/mycket stora)  Behoven hos nyanlända elever (95 %)  Behoven hos elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd (93 %)  Ökande psykisk ohälsa bland eleverna (88 %)  Elever med långvarig skolfrånvaro (73 %)  Effektiva insatser till elever med läs- och skrivsvårigheter (60 %)

Önskat stöd från staten  Statliga kompetensutvecklingsatsningar (69 %)  Fler riktade statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan (60 %)  Höjda generella statsbidrag (51 %)  Utbilda fler inom elevhälsans yrkesgrupper (43 %)

Reflektioner  Behov av att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet  Behov av att utveckla arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd  Behov av förstärkt elevhälsa (första linje)  Behov av utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsan

På gång  SKL arbetar för att ta fram en strategi för hur vi kan stötta medlemmarna i att skapa inkluderande skolor.  Det handlar om att utveckla inkluderande lärmiljöer – fokus flyttas från eleven till lärmiljön

Tack för att ni lyssnade! Ladda ner ar/nulage-och-utmaningar-i- elevhalsan.html