Referenshantering APA-systemet

Det finns många olika referenssystem Det som avgör vilket referenssystem du använder är:  inom vilken vetenskap du skriver eller  vilken institution du tillhör.

På Pedagogen använder vi oftast APA- systemet. APA är en förkortning av The American Psychological Association

Varför referenser? Det är viktigt att ange källor så att det tydligt framgår vad som är egna och andras tankar. Det är viktigt att det framgår vilka underlag du har för dina påståenden och tolkningar. Läsaren måste kunna kontrollera dina fakta och se hur du har använt dina källor.

När ska jag använda mig av källorna?  När du redogör för ett teoretiskt perspektiv  Vid information som det råder delade meningar om  Vid information som du bara har hittat i en enda källa

Källhänvisning behövs inte När du anger information som är allmänkunskap i samhället, ex: ” I Sverige är grundskolan obligatorisk” ” Barn utvecklas olika fort”

Alla referenser ska finnas med i referenslistan och den får inte innehålla referenser som du inte har använt i din text. Dubbelkolla!

Huvudregel Referenser i löpande text ska anges varje gång du använder dig av information eller fakta som inte kan anses vara allmänt vedertagen. Det kan handla om teoretiska resonemang du vill knyta an till, citat som du vill använda eller tankar och idéer som du vill knyta till ditt resonemang. Även bilder, tabeller och resultatredovisningar ska anges med tillhörande referens.

Referenser i löpande text När du refererar i löpande text ska författarnamn och årtal alltid anges och om du refererar till en specifik sida ska du också ange sidnummer.

En författare Imsen (2006, s.27) menar att lärarens uppgift är mångfaldig eftersom….. Lärarens uppgift är mångfaldig och komplex av många orsaker (Imsen, 2006, s.27)

Två författare Carlgren och Marton (2007, s. 78) hävdar att…. Det är viktigt att se skolan i ett helhetsperspektiv (Carlgren & Marton, 2007, s. 78)….

Flera författare Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1977) menar att… längre fram i texten: Marton et al. (1977) nyanserar dock sitt resonemang… eller Marton m.fl. (1977) nyanserar….

och eller &? I den löpande texten skriver du och, men i parenteser och i referenslistan skriver du &.

Samma referens i direkt följd Om du gör flera hänvisningar till samma referens i direkt följd och under samma kapitelrubrik (och det inte finns risk för sammanblandning) behöver du inte skriva årtalet igen. Imsen (2006, s. 48) menar att…. Detta innebär att synen på kunskap….. (s. 58)

Eller: Imsen (2006, s. 48) menar att…. Detta innebär att synen på kunskap….. (ibid., s. 58) Ibid står för ibidem (på samma ställe) och används när två eller flera noter efter varandra är från samma källa.

Organisation, myndighet eller universitet som författare Oftast skriver man ut hela namnet på myndigheten eller organisationen i referensen. Finns det en vedertagen förkortning kan man skriva ut hela namnet första gången (med förkortningen i hakparentes) och sedan fortsättningsvis använda förkortningen. (Statens offentliga utredningar [SOU], 1999:63)

Personlig kommunikation Personlig kommunikation kan vara föreläsningar, brev, e-post, minnesanteckningar, intervjuer, telefonsamtal etc. Dessa källor kan läsaren inte kontrollera och därför finns de bara med i den löpande texten och inte i referenslistan. Enligt A-C Mårdsjö (föreläsning, 21 september 2010) så kan variationsteorin…….

Elektroniska källor Elektroniska källor kan lätt byta innehåll och förändras. Använd därför dessa källor med viss sparsamhet. Författare/organisation och årtal anges. Internetadressen (URL) anges inte i den löpande texten utan bara i referenslistan.

Sekundärkällor Om Imsen (2006) refererar till Säljö (2000) i sin bok hänvisar du till primärkällan. Även i referenslistan anges primärkällan som referens. Säljö (2000, refererad i Imsen, 2006, s. 187)

Citat Citat skall alltid återges exakt. Korta citat (30-40 ord) kan du ha i löpande text med citattecken runt. ”En beskrivning av barnets värld sedd med vuxna ögon kan aldrig bli som barnet själv ser det” (Imsen, 2006, s. 33).

Längre citat skriver du separat utan citattecken och med indrag. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx. (Andersson, 2005, s. 12) xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Referenslista

Bok: en författare Efternamn, Initialer. (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bok: 2-5 författare Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer. (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Johansson, B. & Svedner, P.-O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Bok: Antologi Efternamn, Initialer. (Red.). (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Ericson, B. (Red.) (1996). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur Är boken på engelska byts (Red.) mot (Ed. eller Eds.)

Kapitel i antologi med redaktör Efternamn kapitelförfattare, Initialer. (Utgivningsår). Kapitelhuvudtitel. I redaktörens Initialer. Redaktörens efternamn (Red.), Bokens Huvudtitel: Undertitel (ss.x-xx). Förlagsort: Förlag. Bonnier, I. (2007). Vår son har dyslexi. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss , 3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bok utan författare Huvudtitel: Undertitel (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Svenska skrivregler (2008). Stockholm: Liber.

Rapport/bok med organisation eller myndighet som författare Organisationsnamn (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, serienummer). Förlagsort: Förlag. Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite (Rapport, nr. 3). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Rapport från statlig utredning SOU Utgivningsår:nummer. Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, serienummer). Förlagsort: Förlag. SOU 1985:12. Skolbarnomsorgen: Betänkande från Fritidskommittén. Stockholm: Liber/Allmänna förlaget.

Läroplan Departement. (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.

Läroplan som elektroniskt dokument Myndighetens namn (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Utgivningsort, Utgivare. Hämtad datum från URL. Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Hämtad från