Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER
Advertisements

Mat från mark och vatten
Genmodifierad papaya – varför och hur?
Tipspromenad om mat och klimat
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Geografi Henrik Carlsson.
Befolkning.
EMUS Bladfläcksjuka Utsädessmitta på första bladet :
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Vår kompetens ger näring till din verksamhet! Vi erbjuder företagsrådgivning och driver utvecklings- projekt.
Evolution -evolutionsläran förklarar hur livet uppstod och hur det levande hela tiden förändras.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Levnadsvillkor och resursfördelning
Produkter, hälsa och miljö
Hur bör samhället organiseras
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Biologisk mångfald.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Den äldsta tiden i människans Historia f. Kr f. Kr
DJUR del 3.
Varifrån har du fått dina anlag?
Ekosystem Ekosystem.
Varifrån har du fått dina anlag?
Är Greppa Näringens frågor viktiga för konsumenten? Greppa Näringens halvtidskonferens 1-2 september 2004 Sören Persson Sigill Kvalitetssystem AB
Jordbruk i Sverige och Australien
Nordiskt Genresurscenter NordGen Presentation av April 2011.
Mat.
MAT OCH JORDBRUK För att alla människor ska få mat år 2020 så behövs det att livsmedelsproduktionen fördubblas.
Bruka utan att förbruka
Organiska risksubstanser och metaller
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Evolution Sid
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Gustaf Forsberg SeedGard AB ThermoSeed -Resultater for termisk bejdsning af udsaed.
Film.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Avsnitt 3 Populationsekologi Biologisk mångfald i jordbruket
KEMINS BETYDELSE FÖR TEKNOLOGISKA LANDVINNINGAR Kemister och kemiingenjörer har bidragit med mycket inom jordbruk och livsmedel som gjort att majoriteten.
Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Tabell 1. Skörderesultat vid användning av jordhumle- samhällen och/eller bin hos tre ekologiska odlare 2006.
Evolutionen.
Biologi Livets former.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
– levnadsmiljöer försvinner
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Den industriella revolutionen
BI p Vårterminen 2011 BIOLOGI-BREDDNING. Mål ha fördjupat eller breddat sina kunskaper inom valt ämnesområde samt ha fördjupat sin förståelse av.
Exempel på elevsvar uppgift 1
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Geografi Kan jorden föda oss?. Kamp om hunger Jordbruket Fiske Vattenbrist – vattensnåla metoder 70% - av sötvattnet förbrukas inom jordbruken 3 ton vatten.
Urvalsmetoden: Växtförädling/djuravel
Vete Enkornsvetet år gammalt, innehåller karotenoider Emmervete mer mineraler och antioxidanter Speltvetet föregångaren till vårt brödvete, fin smak.
Fördelar med äldre sortmaterial Biologisk mångfald, bred genetisk bas Sorter anpassade till ekologisk odling Sorter med historia Vackra sorter, färg och.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Onaturliga förändringar Ett exempel på hur människan omformat jorden. En monokultur. Bara ris.
Ekologi.
Sveriges nationella program för växtgenetiska resurser, Pom
Miljö Ekonomiska Sociala
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Geografi Henrik Carlsson.
Vi driver omställningen
Evolutionen – Hur har det gått till?
Genteknik - ”klippa ut och klistra in gener”
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Jämställdhet.
Evolutionen så här långt
Året som gått Näringslivs- och destinationsutveckling
Presentationens avskrift:

Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

Konventionen om biologisk mångfald Bevarande och utnyttjande av de växtgenetiska resurserna i den odlade mångfalden Bevarande ”in situ” hos odlaren istället för i genbanken

Ett alternativ till GMO Genmodifierade sorter riskerar att bli det som dominerar i internationell handel Multinationella bolag tar över kontrollen över vår mat Kultursorter bevarade av odlare är ett alternativ för naturlig mat

Mineralhalterna i vete minskar Zink, koppar, krom och järn har minskat Gödsling med makronäringsämnen speciellt NPK minskar koncentrationen Utarmning och utlakning av marken Sortskillnader (speltvete mer mineralämnen) Ekologiskt högre halter pga lägre skördar och mer stallgödsel

Kadmium i vete Halten i marken viktig Kadmium ökar med kvävegödsling Ekologiskt har lägre halter Mer kadmium i fullkorn

Bekämpningsmedelrester i bröd Upp till 80 % av brödet har bekämpningsmedelsrester Mer rester i fullkornsbröd Alla människor har bekämpningsmedel i kroppen Kombinationseffekter av små mängder pesticider Mindre bekämpningsmedel i urinen om du äter ekologiskt

Bekämpningsmedelsrester i all konventionell mat? Upp till 21 bekämpningsmedel i samma livsmedel 30% har mer än ett bekämpningsmedel Av 800 medel analyseras bara en bråkdel Antalet analyser har halverats i de flesta länder i EU Rester redovisas bara om ett medel överstiger gränsvärdet

Kortstråig enkornsvete Långstråig enkornsvete

Ekologisk sort IFOAM-standard 2002 Målet är växter som förbättrar potentialen för ekologisk odling och den biologiska mångfald Ekologisk växtförädling är en holistisk inriktning som baseras på fertila växter som kan överleva i en levande jord En ekologisk sort är framtagen med godkända metoder i ett certifierat förädlingsprogram

Teori för ekologisk växtförädling För varje gård och region kan sorter hittas och anpassas för att på bästa sätt utnyttja platsens ekologiska förutsättningar i klimat och jordtyp Den genetiska mångfalden hos våra i genbanken bevarade kulturväxter med lång anpassning till landets förhållande är den mest värdefulla tillgången för ekologiskt jordbruk

Framstående växtförädling i Sverige Lokala sorter för olika regioner Sorter för olika jordtyper tex mulljordar Sorter för försommartorra områden Resistenta sorter, nematoder, sjukdomar Mycket stor lokal sortprovning Detta innebär en stor och värdefull nationell genbank som kan utnyttjas för ekologisk odling

Deltagande växtförädling jämfört med konventionell KonventionellDeltagande OrganisationCentraliseradDecentraliserad SortmålVid anpassningLokal anpassning GenetisktStabilVariabel SortprovningKonventionellIngen formell UtsädesdistributionKonventionellLokal

Deltagande ekologisk växtförädling Sorter från Nordiska Genbanken 600 linjer eller sorter selekteras med 10 ax/sort centralt på Alnarp Sorterna uppförökas för att distribueras för demonstrationer till lantbrukare i hela landet Mer än 300 lantbrukare har fått utsäde sedan 2000

Regeneration av kulturväxter efter Georg Wilhelm Schmidt Uppluckringsfas Terapifas (Uppbyggnad av en sortbiografi) Stabiliseringsfas Belastningsfas

Hur uppkommer nya sorter? Långvarig ekologisk odling Långvarig selektion i förädlingssyfte Utsådd i axbädd Ståndortsväxling Förståelse för plantans morfologiska uttryck och färgspråk Årsmån och planetkonstellationer som utlösande faktor Inflytande från förädlaren

Genetiska förklaringar till uppkomsten av nya sorter Korsningar som skett tidigare blir synliga Uppspaltning i typer som sorten genomgått i sin tidigare sortbiografi Miljön aktiverar gener som inte uttryckt sig tidigare Mutationer

Krav på ekologiska sorter Långt segt strå med snabb vårutveckling Ståndortsanpassad Vinterhärdighet Motståndskraftig mot skadegörare Stark utveckling vid låga gödslingsnivåer Hög kvalitet och smak Uthålligt livskraftig

Gamla sorter passar för ekologisk odling Rik mångfald för hela landet Lokalt anpassade under lång tid Anpassade till olika jordar Ogräskonkurrens genom långt strå Växer vid låga näringsnivåer Bra kvalitet inklusive smak Efterfrågade av konsumenterna

Odlingen bestämmer sjukdomstrycket Konventionell odling Monokulturer Täta bestånd Höga kvävegivor Kort strå Ekologisk odling Mångfald, växtföljd Glesa bestånd Låga kvävegivor Långt strå

Angrepp av sjukdomar i 138 gamla höstvetesorter på Alnarp BrunrostGulrostBladfläck ar Mjöldagg Inget angrepp Svagt angrepp Måttligt angrepp Stort angrepp 46229

Resistens hos gamla vetesorter Diploida sorter, enkornsvete, total resistens Tetraploida sorter, emmervete, mycket god resistens, oftast utan angrepp Hexaploida sorter, sällan helt resistenta, många med bra fältresistens

Artblandningar och sortblandningar kan begränsa spridningen av alla sjukdomar som har en luftburen spridningsfas Rost Mjöldagg Septoria, brunfläcksjuka Dreschlera, Helminthosporium, bladfläcksjuka Rhynchosporium, sköldfläcksjuka

Intelligenta sortblandningar? Sortblandningar med moderna sorter görs med kunskap om resistensgener sk intelligenta blandningar men oftast bara mot en sjukdom Sortblandningar med gamla sorter görs utan kunskap om resistensgener men fungerar ändå mot de flesta sjukdomar delvis pga att fältresistens är en samverkan mellan olika gener

Höstvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/haProteinhaltProteinskörd Aros194763,213,2834 Virtus ,914,2794 Banco ,613,9758 Eroica ,113,8746 Erbe (tysk ekologisk) 46,816,7782 Hansa brun45,017,2774 Sol ,615,2677 Uppsala lantvete 30,915,9491

Vårvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/haProteinhaltProteinskörd Algot42,514,3608 Atson ,513,3579 Dalavete31,016,7518 Fylgia ,015,1634 Progress ,514,5587 Rival ,514,3622 Ölands lantvete43,016,3701