vt ”Människan i EU” - om förvaltning, medborgarskap och fri rörlighet

vt Dagens föreläsning 1. Inledning 2. Fri rörlighet – ett perspektiv över tid 3. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 4. Att praktiskt arbeta med EU-rätten

vt Inledning En rörelse från ekonomisk samarbete och integration mot nya värden? Jfr målen med EU och dess grundläggande värden som de uttrycks i fördragen i dag.

vt Fri rörlighet – ett perspektiv över tid Fri rörlighet för varor, tjänster och personer Fri rörlighet för personer – en rörelse mot unionsmedborgarskapet Fri rörlighet för tjänster

vt Fri rörlighet för ekonomiskt aktiva Förordning nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen Förordning nr 1408/71 om samordning av sociala trygghetssystem I dag förordning 883/2004! OBS! Notera personkrets och tillämpningsområde/materiellt innehåll…

vt Fri rörlighet för icke-ekonomiskt aktiva Utvecklingen över tid… Mot unionsmedborgarskapet! Några rättsfall: Mål C-456/02 Trojani Mål C-209/03 Bidar Mål C-138/02 Collins Mål C-184/99 Grzelczyk

vt Centrala principer Likabehandling Ickediskrimineringsprincipen –Artikel 10 FEUF –Artikel 18 FEUF

vt Unionsmedborgarskapet Artiklarna FEUF Ställningen som unionsmedborgare är avsedd att vara den grundläggande ställningen för medlemsstaternas medborgare. Mål C-85/96 Martínez Sala Mål C-184/99 Grzelczyk Mål C-413/99 Baumbast och R Mål C-135/08 Rottman

vt Medlemsstaterna ska utöva sin behörighet i fråga om medborgarskap med iakttagande av unionsrätten. Mål C-369/90 Micheletti Mål C-200/02 Zhu och Chen Mål C-135/08 Rottman Mål C-34/09 Zambrano

vt Rent intern situation? Förbjudet med nationella hinder som innebär att unionsmedborgare fråntas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som tillkommer dem i kraft av medborgarskapet eller hindras från att utöva sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Mål C-34/09 Zambrano Mål C-148/02 Avello Mål C-434/09McCarthy

vt Syften med unionsmedborgarskapet - att skydda individens intressen och rättigheter i relation till såväl EU som medlemsstaterna. -att skapa ett engagemang för EU bland dess medborgare, stärka legitimiteten för EU och ge medborgarna möjligheter att aktivt delta i utformningen av EU. -Detta skall också i ett längre perspektiv ge en starkare demokratisk legitimitet för EU.

vt Direktivet 2004/38 Direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier

vt Direktivet 2004/38 Ingressen! Syften: Underlätta unionsmedborgarnas primära, individuella rätt att röra sig och uppehålla sig inom MS’ territorium och stärka dessa rättigheter. Unionsmedborgarnas rättigheter enligt direktivet kan inte vara sämre än dem som följde av sekundärrätt som ändrats eller upphävts av direktivet. (Se mål C- 127/08 Metock).

vt Direktivet ska inte tolkas restriktivt och får inte fråntas sin ändamålsenliga verkan. OBS! Måste finnas ett gränsöverskridande element!

vt Tre kategorier i direktivet: 1)Minst 5 år – permanent uppehållsrätt (artikel 16) inga krav på ekonomisk aktivitet, sjukförsäkring eller ekonomiska tillgångar kan ställas när uppehållsrätten erhållits

vt Tre kategorier i direktivet (forts.): 2) Minst 3 månader – uppehållsrätt (art. 7) Ha tillräckliga ekonomiska tillgångar för sig och sin familj samt en heltäckande sjukförsäkring. Unionsmedborgare har uppehållsrätt om de är arbetstagare, egenföretagare eller arbetssökande i värdstaten

vt Tre kategorier i direktivet (forts.): 3) Upp till 3 månader – uppehållsrätt (Artikel 6) Inga krav på särskilda ekonomiska tillgångar eller sjukförsäkring. Måste kunna visa upp en giltig handling som styrker deras medborgarskap. Dessa unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt till likabehandling och uppehållsrätt, så länge de inte blir en belastning för värdlandets sociala biståndssystem (artikel 14 p. 1)

vt EU:s stadga om grundläggande rättigheter

vt Lite repetition… Europarådet – 47 stater – mellanstatligt EKMR EU – 27 stater – sui generis Hänvisar till EKMR

vt Lite repetition… Rättslig grund Befogenheter enligt fördragen (exklusiva (art. 3 FEUF), delade (art. 4 FEUF)) Jfr artikel 2 FEUF och artikel 5 FEU!

vt Art. 6 FEU Stadgan och EKMR! 1. Unionen ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000, anpassad den 12 december 2007 i Strasbourg, som ska ha samma rättsliga värde som fördragen.

vt Forts… Bestämmelserna i stadgan ska inte på något sätt utöka unionens befogenheter så som de definieras i fördragen. Rättigheterna, friheterna och principerna i stadgan ska tolkas i enlighet med de allmänna bestämmelserna i avdelning VII i stadgan om dess tolkning och tillämpning och med vederbörlig hänsyn till de förklaringar som det hänvisas till i stadgan, där källorna till dessa bestämmelser anges.

vt Art. 6 forts. 2. Unionen ska ansluta sig till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Denna anslutning ska inte ändra unionens befogenheter såsom de definieras i fördragen.

vt Art De grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.

vt Stadgan (2000 och 2007) Bakgrund… En konstitution för Europa? Innehåll: 7 kapitel OBS! Preambelns (ingressens) innehåll – skall hjälpa till att tolka själva stadgan

vt Kapitel 1 – Värdighet Kapitel 2 – Friheter Kapitel 3 – Jämlikhet Kapitel 4 – Solidaritet Kapitel 5 – Medborgarnas rättigheter Kapitel 6 – Rättskipning Kapitel 7 – Allmänna bestämmelser

vt Olika rättigheter förenas i stadgan… Mänskliga rättigheter som hämtats från EKMR och Europarådets sociala stadga (t.ex. artiklarna 7 och 34 p. 3) Rättigheter som följer av EU:s fördrag och som grundar sig på fri rörlighet (t.ex artiklarna 29, 34 p. 2 stadgan, 45) FN:s barnkonvention har inspirerat till artikel 24 stadgan

vt Om artiklarnas innehåll och betydelse Förklaringarna till stadgan hjälper till… De rättigheter som bygger på EKMR skall ges ett minst lika gott skydd när det är fråga om stadgan (jfr artikel 53 stadgan)

vt För att tolka stadgan: EU-domstolen preciserar tolkningen och tillämpningen av stadgan Förklaringarna till stadgan ( , 2007/C 303/02) samt doktrin kan också vara till hjälp…

vt När använda stadgan? När EU-rätten tillämpas! (Av såväl EU:s institutioner som staternas myndigheter, domstolar, etc. Se artikel 51 stadgan!) Kan således vara relevant i nationell domstol och kan utgöra grund för begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF

vt Nyare rättsfall uttrycker ett pluralistiskt rättighetsskydd Mål C-34/09 Zambrero (mars 2011) Mål C-434/09 McCarthy (maj 2011) Mål C-256/11 Dereci (november 2011)